Lapiace - Last but not least mörkblått mineral. Bl.a. i Chile o. Af-ganistan. Anv. till prydnadsföremål, förr i pulvriserad form till färg (äkta ultramarin), de Lapiace [laplass], Pierre Simon, 1749-1827, fransk matematiker o. astronom. Metoder för beräkning av planeternas rörelser. Hypotes att solsystemet uppstått ur en nebulösa, Kant-Laplaces nebular-hypotes. La Plata. 1. Stad i ö. Argentina. 250000 inv. Uthamn Ensenqda. Slakterier o. fryserier. Univ. - 2. Rio de la Plata, floderna Para-nås o. Uruguays mynningsvik mellan Argentina o. Uruguay. Grund o. 300 km lång. Lappar, sv. (eg. finskt) namn på den nordskandinaviska folkstam som själv kallar sig sameh, i försvenskad form samer (se d.o.). Lappland, Sv:s nordligaste o. största landskap. 109689 km2, 146 000 inv. Ingår i Norrbottens o. Västerbottens län. Sv:s högsta fjälltoppar: Kebnekaise, Sarek-tjåkko, Sulitelma. Barrskog o. myrmarker. Flera vattenkraftrika floder från Ångermanälven i s. till Torne älv i n. Skogsbruk. Järnmalm (Kiruna, Gällivare o. Malmberget), malmtransport på järnvägen Luleå-Narvik. Populära turistplatser i högfjällen. Nationalparker. Koloniseringen av L. tog fart på 1600-t. i samband med ett livligt bergsbruk. Lappljung, Phyllqdoce coerulea, ett ris bland ljungväxterna. Röda-blåvioletta blommor. Allmän i Norrland. 0 Blommor IV. Lappmark, benämning på de 5 delar i vilka Lappland indelas, urspr. distrikt för beskattningen av samerna. Lapporörelsen, en 1929-32 verksam högerextremistisk rörelse i Finl. Ledare Vihtori Kosola från Lappo. Upplöstes efter försök till statskupp, det s.k. Mäntsäläupproret. Lappri, strunt(sak), obetydlighet(er). Lappsjuka, depressionstillstånd till följd av vistelse i nordliga, isolerade trakter. Lapska språket, finskt-ugriskt språk talat av ca 30 000 i de nordligaste delarna av Skandinaviska halvön o. på Kolahalvön. E Samer. Lapskojs, maträtt bestående av kött- o. fläsktärningar sammankokta med potatis. Lapsus, lat., (slarv)fel, förbiseende. Lapsus cqlami, felskrivning. Lapsus linguae [-gve], felsägning. Larer, i rom. religion husgudar o. skyddsandar. Laretei, Käbi, f. 14.7.1922, sv. pianist av estnisk börd. 1959 g.m. Ingmar Bergman. Largo, ital., musikterm: brett o. långsamt. Larghetto [-ge-], något rörligare än largo. de La Rochefoucauld [råsjfokå], Franyois, 1613-80, hertig, fransk förf. Berömda aforismer, spirituella o. illusionslösa: Maximer 1665. Larsson, Carl, 1853-1919, målare, tecknare, grafiker. Lärare vid Valand i Gbg. Monumentalmålningar, bl.a. freskerna i National-musei trapphall 1896. Porträtt. Akvareller från hemmet i Sundborn i Dalarna, återgivna i flera bilderböcker. Memoarer: Jag 1931. Larsson, Hans, 1862-1944, filosof, prof, i Lund, Sv. akad. 1925. Inflytelserik lärare. Intuition 1892, Poesiens logik 1899; barndomsminnen: Hemmabyarna 1916. Larsson, Lars-Erik, f.15.5.1908, komp., prof, vid Musikhögsk. 1947, director mu-sices 1961. Sinfonietta 1932, Pastoralsvit 1938. Körverk: Förklädd gud 1940 (text Hj. Gullberg), Missa brevis 1954. Larsson, Marcus, 1825-64, målare. Dramatiska skildringar av stormpiskade hav o. vilda landskap. L’art pour Fart [lar por lar], fr., konsten för konstens (egen) skull, slagord som hävdar konstens självändamål. Larv, utvecklingsstadium hos vissa djur, ofta starkt avvikande från det vuxna djuret. 0 Fjärilar I, II; Insekter I, II. Larvfötter, krypkedja, drivband, drivanord-ning på tunga motorfordon såsom stridsvagnar, bestående av en sluten kedja av platta länkar, lagd över två el. flera hjul. Laryngjt [-ngg-], inflammation i struphuvudets slemhinna. Laryngoskop [-skåp], instrument med vars hjälp man kan se ned i struphuvudet. Lasarytt, större sjukhus. Lasarus, Lazarus. 1. Den fattige mannen i liknelsen om den rike mannen o. L. (Luk. 16:19 ff.). - 2. Martas o. Marias broder, av Jesus uppväckt från de döda (Joh. 11). La Scyla, eg. Teatro alla Scala, Milano, Italiens främsta operascen, gr. 1778. de Las Casas, Bartholomé, 1474-1566, spansk missionär, biskop i Mexico. Kämpade energiskt för indianernas frigörelse från slaveriet o. föreslog import av negrer som arbetskraft. Lascaux [laskå], by i Vézèredalen i v. delen av franska Centralmassivet. Nära L. fann man 1940 en grotta med djurmålningar från stenåldern, liknande dem i Altamira. Lasciv [-sjjv], lättfärdig, slipprig, liderlig. Lasera, måla med tunn färg som låter underlaget lysa igenom. Subst: lasur, lasyr, lasering. Lassalle [-sall], Ferdinand, 1825-64, tysk advokat o. socialistledare av judisk börd, med reformistisk o. nationell inriktning. En av den tyska socialdemokratins grundare. Lasse-Maja, öknamn på stortjuven Lars Molin, 1785-1845, som ofta utförde sina kupper förklädd till kvinna. Självbiografi 1833. Lasso, kastsnara för infångande av djur (10-15 m lång). di Lasso, Orlando, ca 1530-94, nederl. komp., en av vokalpolyfonins främsta mästare, över 2000 verk (kyrkomusik o. profan musik). Lastageplats [-tasj-], last- o. lossningsplats för fartyg. Last but not least [la:st bat nått li:st], eng., sist (nämnd) men icke minst (viktig). 487