Lastex - Lawrence Lastex, varunamn för rund gummitråd, omspunnen med t.ex. bomullstråd. Anv. bl.a. i baddräkter o. korsettväv. Latent, (för tillfället) dold; existerande men (ännu) ej framträdande. Lateral, sido-, liggande åt sidan, sidoställd. Mots: medial (mitt-). Lateranen, renässanspalats (1586) i Rom. Tillhör Vatikanstaten. Inrymmer Lateran-museet (rom. o. fornkristen konst, etnografi). Till L. hör Laterankyrkan, San Giovanni in Laterano, Roms förnämsta kyrka näst Peterskyrkan. Laterna magica, lat., ‘trollykta’, äldre typ av bildprojektionsapparat. Latex, rå mjölksaft av tropiska s.k. gummiträd. Koaguleras till kautschuk. Latin, latinska språket, indoeuropeiskt språk av den italiska grenen, urspr. dialekten i det antika Latium (Rom med omnejd), senare dominerande i det rom. rikets v. delar. Det litterära språket, känt fr.o.m. 200-t. f.Kr., skilde sig betydligt från det samtidigt talade »vulgärlatinet», ur vilket de romanska språken efter hand utvecklades. Efter det att latinet dött ut som talat språk, kvarlevde det litterära latinet länge som internat. språk o. förekommer ännu som katolska kyrkans språk, i vetenskapliga termer, i bevingade ord m.m. Latinamerika, benämning på de spansk- o. portugisisktalande delarna av Amerika: Syd- o. Centralamerika samt Mexico. Latinsegel, trekantigt segel som hissas med en lång snedställd rå. Latinsk. 1. Som avser el. är skriven på latin. — 2. Romansk (om folk som talar ett romanskt språk). Latitud, breddgrad, geografisk bredd, vinkeln mellan en orts lodlinje o. jordens ekvator-plan. Kallas i sjömansspråk höjd. Räknas åt n. resp, åt s. från ekvatorn. de La Tour [tor], Georges, 1593-1652, fransk målare, influerad av Caravaggio. Intensivt ljusdunkelmåleri. Främst scener ur helgonens liv. de La Tour [tor], Maurice Quentin, 1704-88, fransk pastellmålare. Mästerliga porträtt av kända samtida, t.ex. Voltaire. Latrjn, avträde(sgrop); även blandning av människans fasta o. flytande spillning, anv. som gödselmedel. Laudamus, lat., Vi prise Dig, kyrklig lovsång. Laughton [lå:tn], Charles, f.1899, eng. skådesp. Färgstark filmaktör. Ringaren i Notre-Dame 1939, Åklagarens vittne 1957. Laurens [låranKs], Henri, 1885-1954, fransk skulptör o. grafiker, företrädare för abstrakt, kubistisk bildhuggarkonst. Laurentius, den helige {Sankt Lars), martyr 258 i Rom, då han brändes på ett halster. Populärt helgon även i Norden med minnesdag 10 aug. {Larsmässan). Laurentius Andreæ [-ee], latinisering av Lars Andersson, d.1552, Gustav Vasas sekreterare, ledde reformationens genomförande. Även bibelöversättare. Laurentius Petri, latinisering av Lars Petersson, 1499-1573, yngre bror till Olaus Petri, Sv:s förste lutherske ärkebiskop 1531. Bibelöversättningen 1541 o. kyrkoordningen 1571 är väsentligen hans verk. Laurin, Carl G., 1868-1940, konstskriftställare, kulturkritiker, förlagsman. Konsthistoria 1900, många uppl. Lausanne [låzann], huvudstad i kantonen Vaud i Schweiz. 121 000inv., fransktalande. Säte för schweiziska förbundsdomstolen. Univ. Flickpensioner o.a. skolor. Tryckerier, chokladindustri. Turistort. Lava, den massa av smältande bergarter som väller fram ur en vulkan under utbrott; de bergarter som bildas när massan stelnar. Laval [-vall], Pierre, 1883-1945, fransk konseljpresident 1931-32 o. 1935-36 under samverkan med högerextremistiska grupper. Med tyskt stöd Vichy-regeringens verklige ledare 1942. Avrättades som landsförrädare. de Laval [döllavall], Gustaf, 1845-1913, uppfinnare o. industriman, fil. dr. Föregångsman inom ångturbintekniken. Grundade AB de Lavals Ångturbin, deltog i bildandet av AB Separator. Lavar, Lichenes, kryptogamgrupp med ca 16000 kända arter. L. är dubbelorganismer uppbyggda av ett nätverk av klorofyllfria svamphyfer (vanl. sporsäckssvampar) o. däri inneslutna, klorofyllförande (vanl. gröna el. blågröna) algceller. De båda växterna lever i symbios. L. kan 1eva under de mest ogynnsamma förhållanden. Efter lavbålens form brukar lavarna indelas i blad-, busk- o. skorplavar. B Lavater [även -fa-], Johann Caspar, 1741— 1801, schweizisk förf., präst, upphovsman till fysionomiken, dvs. konsten att ur en människas ansikte utläsa hennes karaktär. Lavemang, klysma, införande av vätska i ändtarmen för att framkalla avföring el. tillföra kroppen läke- o. narkosmedel. Lavendel, Lavqndula spfca o. L., latifolia, läppblommiga aromatiska örter el. halvbuskar med blå el. violetta blommor. Medelhavsländerna o. Orienten. Odlad i Sv. Ur blommorna fås lavendelolja, anv. i parfym m.m. Lavering, lavyr, teckning, tonad i endast en färg med akvarellfärg, utspädd tusch e.d. Lavera, utföra lavering. Lavet, da., ’lagad’, gjord, uppdiktad (om en historia). På sv. även laved. Lavett, lavettage [-asj], underlag för eldröret på kanon el. kulspruta. B Vapen I. Lavjn, snöskred, längs bergsluttning ned-rutschande snömassa. Lavoar, tvättställ, tvättbord. Lavoisier [lavoazje], Antoine Laurent, 1743-94, fransk kemist, känd bl.a. för sin förklaring av förbränningsfenomenen. Avrättad under skräckväldet. Lawrence [lårrons], David Herbert, 1885-1930, eng. förf., ytterst inflytelserik genom sin opposition mot pryderi, intellektua-lism o. civilisationens mekanisering, genom 488