Luftrör - Lundberg ventilation o. temperaturreglering i byggnader m.m. Luftrör, bronker, luftstrupens förgreningar till lungorna. Luftrörskatarr, lungkatarr, bronkit, bronchjtis [-k-], inflammation i luftrörens slemhinna. Vanligaste symtomet är hosta. E Lungor. Luftstrupe, trachea, det ca 11 cm långa rör med Skelett av broskringar, som andningsluften passerar på väg från struphuvudet till luftrören. E Lungor. Lufttryck, vikten av en luftpelare med 1 cm’ bas o. höjden lika med avståndet från observationsplatsen till atmosfärens yttersta gräns. Mäts med barometer i milli-bar (mb) el. mm kvicksilver (Hg). Normalt 1. är ca 1013 mb = 760 mm Hg. Luftvärn, del av luftförsvaret utrustad med artilleri o. robotvapen. Luftvärnsartilleri består av kanoner för bekämpning av flygplan o. robotar på hög höjd samt automatkanoner för försvar vid låganfall. Luftvärnsrobotar har räckvidder från 10 till 700 km. E Vapen II, III. Lugano [lo-], stad i s. Schweiz vid Lugano-sjön. 18000 inv. Turist- o. kurort. Vacker natur, milt klimat. Lugyber, dyster, sorglig, makaber. Lukas, läkare av grek, börd, följeslagare till Paulus, enl. traditionen förf, till Lukas-evangeliet o. Apostlagärningarna. Evange-listsymbol oxen. E Symboler. Lukianos, ca 125-ca 185 e.Kr., grek. förf, av syrisk börd, »antikens Voltaire». Satirer mot vidskepelse o. hyckleri. En sannfärdig historia. Lykrativ [el. -jv], vinstgivande, lönande. Luktärt, luktvipl, blomsterärt, latyrus, Lpthyrus odoratus, ettårig ört bland ärtväxterna. Klättrar med klängen. Vild i Medelhavsområdet. Odlas i ett otal färg-o. formvarianter. E Blommor IX. Lukpllisk, värdig Lucullus, överdådig (om måltid). Lule lappmark omfattar kommunerna Jokkmokk o. Gällivare. Luleå, stad (1621) i Norrbotten. 30600 inv. Residensstad i Norrbottens län o. stiftsstad i Luleå stift. Stor hamn (Svartön) med utskeppning av malm från Lappland. Norrbottens järnverk. Träindustri, skeppsvarv m.m. Museum med stor samling av lapska kulturföremål. Luleå luftvärnskår. Flygplats vid Kallax s.v. om L. - L. an-lades urspr. vid nuv. Gammelstad. Lule älv, älv i övre Norrland genom Lappland o. Västerbotten. 450 km. Två käll-armar, Stora o. Lilla Lule älv. Den förra passerar Stora Lulevatten o. bildar bl.a. Porjusfallen o. Harsprånget, som har utbyggda kraftstationer. L. har den största vattenkrafttillgången av Sv:s floder. Lumbal, som avser ländryggen. Lumbal-bedövning, lumbalanestesi, ryggmärgs-b edövning, bedövning av nedre delen av kroppen genom införande av lokalbedövningsmedel i det rum som omger ryggmärgen. Lumbalpunktion, avtappning av en ringa mängd ryggmärgsvätska för diagnostiska el. terapeutiska ändamål. Lumberjacka (av eng. lumber, Timmer’), eg. jacka av grovt tyg, anv. av amer. skogs-huggare; grövre, kort sportjacka. Lumbye [lommby], Hans Christian, 1810— 74, dansk komp. Dansmusik. Champagnegalopp 1835. Lymen, lat., Tjus’. - 1. Fys.: enhet för ljusflöde, förk. Im. - 2. Med.: hålighet i organ. Lumière [lymjär], Auguste, 1862-1954, o. Louis, 1864-1948, bröder, franska kemister, kinematografins uppfinnare. Anordnade 1895 i Paris den första filmförevisningen. Även insatser inom färgfotografin. Luminiscens [-synns, -sjenns], ljusutveckling som inte framkallas av hög temperatur, t.ex. fluorescens, fosforescens o.d. Luminys, om idé, förslag o.d.: lysande, snillrik (ofta ironiskt). Lummerväxter, Lycopodiinae, kärlkryptogamer, omfattande även många utdöda familjer från devon, karbon o. perm. Nutida former är örter med flerårig, nedlig-gande stjälk, barrlika blad o. sporgömmen i upprätta ax. I Sv. finns allmänt i barrskogar 7 arter lummer, Lycopodium o. en art dvärglummer, Selaginplla. Sporer särsk. av mattlummer, nikt, »käringkrut», anv. bl.a. till fyrverkeri o. vid pillerförvaring på apotek. E Ormbunksväxter. Lumumba, Patrice, 1925-61, kongolesisk politiker, det fria (f.d. belgiska) Kongos förste regeringschef 1960, avsatt o. fängslad s.å. Uppgavs dödad under flyktförsök inom provinsen Katangas område. Luna, i rom. myt. mångudinnan; motsv. i grek. myt. Selene. Lund, stad (trol. 1000-t.) i mell. Skåne 40400 inv. Ca 1060 biskopssäte, 1103 ärkebiskopssäte för Norden. Domkyrka invigd 1145. Under medeltiden många kyrkor o. kloster. Univ., handelshögsk., tekn. högsk. o. andra bildningsanstalter (»katedralskolan» med medeltida anor); kulturhistoriskt museum. Ett av landets största lasarett. Även industristad, förpackningsindustri, boktryckerier, mek. verkstäder m.m. - I slaget vid L. 1676 besegrades danskarna. - Se vidare Lunds domkyrka o. Lunds universitet. Lund, Ragnar, f.2.10.1900, pedagog o. folkbildningsman. Undervisningsråd 1947. Ordf, i Sv. Unescorådet 1956. Lundagård. 1. Park i Lund. - 2. Studenttidning (1920) i Lund. Lundberg, Arne, f.14.5.1911, ämbetsman, soc.dem. politiker. Kabinettssekr. i UD 1951-56. Chef för LKAB 1956. Lundberg, Erik, f. 13.8.1907, nationalekonom, prof, vid Sthlms högsk. 1946, chef för Konjunkturinstitutet 1944-55. Konjunkturer och ekonomisk politik 1953. Lundberg, Ragnar, f.22.9.1924, friidrottsman. Vann EM i stavhopp 1950, 3:a i OS 1952. Innehar sv. rekord: 4,46 m. Lundberg, Willy Maria, f.3.5.1909, journalist o. konsumentupplysare. 508