Lundbohm - Lungsäcksinflammation Lundbohm, Hjalmar, 1855-1926, geolog o. industriman, disponent för LKAB 1898-1920. Organiserade gruvdriften o. skapade samhället Kiruna. Lundegård, Erik, pseud. Eld, f. 18.3.1900, kåsör i DN sedan 1923. Lundgren, Egron, 1815-75, målare. Folk-livsskildringar i akvarell bl.a. från Spanien o. Indien. Även oljemålningar. Lundgren, Tyra, f.9.1.1897, skulptris o. keramiker. Ofta växt- o. djurmotiv. Lundkvist, Artur, f.3.3.1906, förf. o. litt.-kritiker. Började som primitivist, senare påverkad av surrealism o. psykoanalys. Radikal socialistisk debattör, introduktör o. övers, av modern utländsk litt. Lyrik, prosalyrik (Mal ing a 1952), reseböcker, romaner (Vindingevals 1956). G.m. Maria Wine 1936. Lundquist, Birger, 1910-52, tecknare. Reportageteckningar i DN. Bokillustrationer. Lundquist, Evert, f. 17.7.1904, målare, prof, vid Konsthögsk. 1960. Dramatiskt symbolisk färgkonst. Lundqvist, John, f.2.10.1882, skulptör. Huvudverk: Uppståndelsemonumentet 1941, på Skogskyrkogården i Sthlm. Lunds domkyrka, romansk kyrka av sandsten, påbörjad på 1100-t., många ombyggnader. Medeltida korstolar o. konstur. Predikstol i marmor o. alabaster från 1500-t. Under koret krypta. Absidmosaik av J. Skovgaard. Lunds universitet, gr. 1668. 5 fakulteter, 7 300 studenter (1960). Lunds universitetsbibliotek, ett av Sv:s största bibliotek, med redaktionen för Sv. akad:s ordbok. Lune [Ipna], da., gemyt, gott humör, stilla humor. Lungfiskar, ålliknande sötvattensfiskar som har dels gälar, dels simblåsor vilka fungerar som andningsorgan under torrtider. Stor utbredning under devontiden, tre släkten kvarlever, ett i vardera Sydamerika, Afrika o. Australien. IB Fiskar I, VI. Lunginflammation, pneumoni, inflammation i lungvävnaden, vanl. akut. Orsakas av bakterier (pneumokocker), virus el. av att främmande ämnen kommer ner i lungorna. Lungkatarr, katarr i luftrören. Se Luftrör. Lungor, en form av andningsorgan, inrättade för att uppta atmosfäriskt syre o. avge koldioxid. Förekommer hos samtliga däggdjur, fåglar o. kräldjur samt hos vissa groddjur o. fiskar. L:s byggnad varierar från groddjurens på insidan släta säckar till däggdjurens rikt veckade lungor med större syreupptagande yta. Hos de högre ryggradsdjuren bildas 1. som pariga ut-buktningar från svalget, vilka förbinds med munnen genom luftstrupen o. bronkerna. - Hos människan är 1. belägna på ömse sidor om hjärtat o. genom inskärningar uppdelade i lober (2 i vänstra, 3 i högra). Vardera lungan omges av en tunn, dub-belväggig hinna, lungsäcken. Vid lung-roten inträder bronker, blodkärl o. nerver. Bronkerna o. deras allt finare förgreningar LUNGOR 1 Struphuvud: a. struplock, b. falskt stämband, c. äkta stämband, d. luftstrupe, e. sköldbrosk, f. ringbrosk. 2 Andningsvägar från näsa och mun: a. luftstrupe, b. bronker (luftrör) som förgrenar sig trädlikt i lungorna (c). 3 Gasutbytet sker i väggen till lungalveo-lerna (a) dit små fina bronker (b) leder. Från alveolerna avges syre till de hårfina blodkapillärerna (c) som i sin tur avger koldioxid till alveolerna; d. uppskuren alveol. 4 Vid utandningen (a) vrides revbenen neråt och samtidigt slappas diafragma varigenom bröstkorgens volym minskar. Vid inandning (b) höjs revbenen och diafragma dras ihop varigenom bröstkorgsvolymen ökar. i 1. fördelar sig trädformigt (bronkial-trädet) o. mynnar i sina yttersta grenar i tunnväggiga lungblåsor, alveoler, som är omgivna av ett nät blodkapillärer. Genom alveolernas o. blodkapillärernas tunna väggar sker gasutbytet mellan blodet o. andningsluften. B Lungröta, smittsam lunginflammation hos häst. Lungsäcksinflammation, pleur[t, inflammation i lungsäcken, oftast med utgjutning 509