Marx - Massachusetts MASKAR 1 Virvelmask (plattmask). 2 Spolmask (rundmask). 3 Binnikemask (plattmask): a. huvud med sugskålar, b. sektioner av kroppen, c. led med äggbehållare. 4 Blodigei (ringmask). 5 Havsborstmask (ringmask). 6 Daggmask (ringmask). 7 I kött inkapslade trikiner (rundmaskar). 8 Tvärsnitt av daggmask: a. ringmuskelskikt, b. längsmuskelskikt, c. borst, d. »njure», e. tarm, f. nervknut i bukmärgen, g. blodkärl. Marx, Karl, 1818-83, tysk socialistisk teoretiker av judisk börd. Kommunistiska manifestet 1848 (tills, med F. Engels). Kapitalet bd 1, 1867, 2-3 utg. 1885. Marxismen, den socialistiska samhällsåskåd-ning, som utgår från K. Marx’ o. F. Engels’ teorier. Enligt m. är det de ekonomiska faktorerna som bestämmer samhällets utveckling (den »materialistiska historieuppfattningen»). Drivkraften i utvecklingen är »klasskampen», dvs. striden mellan produktionsmedlens ägare o. de av dem exploaterade befolkningsskikten. Det kapitalistiska samhället kommer emellertid obönhörligt att efterträdas av sin motsats, proletariatets diktatur, varur slutligen det socialistiska, klasslösa samhället kommer att uppstå. M. är grundläggande för soc.-dem. o. kommunistiska partiprogram. Maryland [merribnd], förk. Md., delstat (1776) i ö. USA, gr. som eng. koloni 1634. 25 754 km2, 3 milj. inv. Jordbruk o. boskapsskötsel, fiske, livsmedelsindustri. Huvudstad Annapolis, största stad Baltimore. Masaccio [-zatjå], 1401-28, ital. målare. Hans fresker i Brancaccikapellet i Florens bildar upptakten till det florentinska renässansmåleriet. Masaryk [massarik]. Tomås, 1850-1937, tjeckisk statsman, filosof, urspr. professor, den främste skaparen av den tjeckoslovakiska republiken, dess förste president (1918-35). Demokratiens väg 1933-34. Mascagni [maskanji], Pietro, 1863-1945, ital. operakomp. Cavalleria rusticqna {På Sicilien) 1890 blev stilbildande för verismen. Masefield [mejsfi:ld], John, f.1878, eng. förf., poet laureate 1930. Lyrik, dramer, romaner. Berättelsen om döde Ned 1938. Masjna, Giulietta, f.1923, ital. skådesp. La Strada 1954. G.m. Federico Fellini 1943. Maskar, gemensam benämn, på flera, icke närbesläktade grupper ryggradslösa djur, bl.a. ring-, rund- o. plattmaskar. B Maskat och Oman (även Mascat el. Muscat), sultanat i s.ö. Arabien. 212 000 km2, ca 550 000 inv. Huvudstad Maskat (eng. Muscat), ca 5 500 inv. Maskera [-k?-], förse med mask; förkläda; dölja. Maskerqd, fest med deltagare i fantasidräkter o. masker. Maskering, åtgärder att försvåra upptäckt av militärt förband, anläggning osv. genom att ändra objektets el. omgivningens utseende. Maskingevär, kulspruta. Maskopj, hemligt samförstånd. Maskot, mascot, lyckobringande föremål (djur, docka e.d.). Maskros, Tarqxacum vulgäre, en formgrupp i det artrika maskrossläktet. Mjölksaftrik korgblommig ört med bladrosett o. gula tunglika blommor i ensamma korgar på ihåliga stänglar. Svårt ogräs p.g.a. effektiv fruktspridning o. djupgående rötter. Roten har bl.a. använts som kaffesurrogat. B Blommor I, VIII. Maskuljn [el. mask-] manlig, av hankön. Mqskulinum (ord, varelse av) mankön, hankön. Masochism [-sjj-], avvikande sexuellt beteende varvid individen vill bli plågad el. förödmjukad av sin motpart. Masonjt, handelsnamn på byggnadsmaterial av pressade träfiberplattor. Masreliez [marälje], Louis, 1748-1810, målare o. rumsdekoratör, dir. för Konstakad. från 1805. Den sengustavianska stilens skapare med inredningar bl.a. i Arvfurstens palats o. Gustav III:s paviljong på Haga. Massa, vikt, storhet som anger en kropps innehåll av materia. Får inte förväxlas med tyngd, dvs. den dragningskraft som jorden utövar på en kropp. Massachusetts [mässatjosits], förk. Mass., 528