Musjik - Musset MUSIK Den västerländska musikens historia i sammandrag 600 Den liturgiska sången regleras av Gregorius den store, gregoriansk sång. 850-1150 Flerstämmighetens utveckling. Notskriften utarbetas till större exakthet. 1150-1300 Två- el. trestämmiga kompositioner. »Gotisk» stil. Trubadur- o. minnesång. 1300-1450 Den flerstämmiga körsångens första blomstring (a cappella), centra i Paris o. Florens. Rikare rytmik. Den ackompanjerade profana solosångens betydelse växer. 1450-1600 Nederländska skolorna, konstfull polyfoni, stegrad uttrycksfullhet. Epoken kulminerar med Palestrina o. Orlando di Lasso. Mässa, madrigal. Lutmusikens glansperiod inleds. 1600-1750 Barocken. Generalbasepoken. Opera; första stora namn: Monteverdi (Italien), Lully (Frankr.), Purcell(Engl.), Schütz (Tyskl.). Oratorium, instrumentalkonsert. Fugans tidevarv (Buxtehude, J. S. Bach, Händel). Dur-moll-systemet, »modern» notskrift. 1750-ca 1820 Den klassiska epoken. Glucks operareform. Sonat o. symfoni utvecklas. Mannheimskolan. Wien-klassikerna (Haydn, Mozart, Beetho-ven). ca 1820-1900 Romantiken. Romanskonstens höjdpunkt med Schubert, Schumann, Brahms o. Wolf. Musikdramatikens blomstring med Wagner o. Verdi. Den »klassiska» operetten (Offen-bach, J. Strauss d.y., Millöcker). Senare hälften av 1800-t.: Stegrad subjektivitet, ökad harmonisk o. klanglig fantasi; orkestern utökas (Liszt, Berlioz). Konsertväsendets utveckling o. organisering. 1900-t. Naturalistiska tendenser inom operan, s.k. verism (Leoncavallo, Ma-scagni, Puccini). Impressionism (De-bussy, Ravel). Den hävdvunna tonarts-känslan uppluckras. Atonalitet, tolv-tonsteknik (Schönberg, Alban Berg, A. von Webem). Nyklassicism (Stravinskij, Hindemith). Jazz. Folklorism (Barték). Radikala riktningar avstår från hittillsvarande instrument: elektronisk o. konkret musik. rasselinstrument). Vid elektriska instrument frambringas tonen på vanligt sätt men förstärks el. förändras via elektriska kopplingsorgan. E föreg. uppslag (även IB Jazz, Orkester). Musjjk, muzjik, ry., bonde. Musket^rare, musketör, med musköt beväpnad soldat. Muskler, buntar av elastiska muskeltrådar, omgivna av en bindvävshinna. Människokroppen innehåller tre olika typer av muskulatur. Skelettmuskulaturen (kropps-muskulaturen), som är tvärstrimmig o. står under viljans direkta inflytande, utgör ca 40% av kroppsvikten. Hjärtmuskula-turen är likaledes tvärstrimmig men står inte under viljans inflytande. Glatt musku- MUSIK* Tempobeteckningar Långsamma hastigheter grave, allvarligt largo, brett, storlinjigt lento, sakta, avslappat adagio, långsamt, bekvämt larghetto, mindre brett, lyriskt Lugna hastigheter andante, ‘gående’, flytande andantino, något rörligare än andante moderato, måttligt, rörligt Livliga, snabba hastigheter allegretto, ganska snabbt, lekande allegro, snabbt, muntert vivace, livfullt presto, hastigt prestissimo, ytterst hastigt Tillfälliga tempoförändringar avtagande hastighet: rallentando, avsaktande ritardando, fördröjande ritenuto, tillbakahållen allargando, utvidgande samtidigt avtagande tonstyrka: calando, avtagande morendo, döende tilltagande hastighet: accelerando, påskyndande stringendo, brådskande, pressande friare tempoförskjutning: rubato, = ‘stulet’, rubbade tidsvärden latur, som huvudsaki. finns i de inre organen, står inte heller under viljans inflytande. E Människan. Mysko t träd, Myrjstica frpgrans, träd från Moluckerna. Dess frö, musko t (nöt), o. frömantel, muskotblomma, innehåller aromatisk olja o. används som krydda. Odlas överallt i tropikerna. E Kryddväxter. Muskulatyr, muskelsystem, sammanfattande benämning på organismens muskler. Mus-kulqr, som avser muskler. Muskulps, med stora o. kraftiga muskler; muskelstark. Muskpt, handeldvapen med luntlås (1500-1700-t.). E Vapen I. Myslim, moslem, anhängare av islam, muhammedan. Musljn, lätt tunt tvåskaftstyg av bomull el. ylle, enfärgat el. tryckt. Musorgskij [mosårk-], Mussorgskij, Modest, 1839-81, rysk komp. Romantisk nationell stil. Operan Boris Godunov 1868-69, pianosviten Tavlor på en utställning, sånger. Myspelhem, i nord. myt. eldens värld. Mussera, moussera [mo-], om dryck: avge bubblor av kolsyra, bornera, skumma. Musserpner, Tricholpma, en grupp skiv-svampar, vilkas lameller är urnupna vid foten. Goda matsvampar är t.ex. den sämskfärgade vårmusseronen, den blåvioletta blåmusseronen o. den vita silkesmus-seronen. E Svampar I. de Musset [mysä], Alfred, 1810-57, fransk förf. Spirituella, lätt vemodiga skådespel 560