Musslor - Mykorrhiza kring erotiska motiv, t.ex. Lek ej med kärleken 1834. Självbiografin Bekännelser av ett seklets barn 1836. Dikter. Musslor, musseldjur, en grupp tvåsymmetriska blötdjur, som är inneslutna i två vanl. likformiga skal. M. saknar huvud. De förflyttar sig med ett köttigt utskott, foten. Skalets innersta skikt utgörs av pärlemor. En del m. är ätliga, t.ex. ostron o. bld-musslor. Havspärlmusslan o. flodpärlmuss-lan bildar värdefulla pärlor. Vissa m. är skadedjur, t.ex. skeppsmasken. Sött o. salt vatten, hela jorden. B Mussoljni [moså-], Benito, 1883-1945, kallad Il Duce Tedaren’, ital. politiker, regeringschef 1922-43. Urspr. socialist. Grundade den första fascistiska föreningen 1919, blev regeringschef 1922 o. diktator 1925. Genomförde många reformer, bl.a. inom jordbruket. I syfte att skapa ett Afrikaimperium angrep o. erövrade han Abessinien (Etiopien) 1935— 36. 1939 slöt han en pakt med Hitler o. deltog i 2:a världskr. på Tysklands sida från juni 1940. Efter de ital. motgångarna i kriget avsattes M. i juli 1943 av fascistiska rådet o. arresterades. Befriades för en tid av tyskarna men tillfångatogs åter av partisaner o. avrättades 28 april 1945. Must, dryck av ojäst bär- el. fruktsaft, framställs fabriksmässigt i musterier. Mustang, småväxt förvildad hästras på Mexicos o. Texas’ prärier. Ridhäst. Muta, plur. mutor, otillbörlig gåva el. ersättning som ges för att förmå ngn att göra el. underlåta ngt. Mutkolv, vardagligt: en som tar mutor. Mutation, plötslig ärftlig förändring i ett arvsanlag, som ej beror på nykombinering av arvsanlagen utan vanl. på en kemisk el. strukturell förändring av dessa. Kan uppstå bl.a. genom olika slag av bestrålning. Innebär oftast försämring av organismen men kan i undantagsfall vara värdefull. Mutera, ärftligt förändras genom m. Mutatis mutandis, lat., ’sedan det ändrats som bör ändras’, med vederbörliga ändringar. MUSSLOR 1 Blåmusslor; s.k. byssustrådar ger fäste vid underlaget. 2 Hjärtmussla. 3 Dammussla. 4 Skeppsmask i virke. 5 Havspärlmussla. 6 Sandmussla nedgrävd i bottnen. 7 Vandrar-musslor. 8 Flodpärlmusslor med pärlor. Rutan: Öppnat ostron: a. mage, b. låsband, c. lever, d. munflik, e. ändtarm, f. hjärta, g. slutmuskel, h. gäle. Mutter, ett vanl. sexkantigt metallstycke med en gängad utborrning i mitten. Skruvas på bult, gängad tapp e.d. för att fixera denna. My, p, M, bokstav i grek, alfabetet; förk. för mikro, miljondelen av enheten, o. för mikron, 0,001 mm. Myc?lium, myc?l, hopfiltad massa av svamp-hyfer, som tar upp o. bereder näring åt svampen. Kompakta massor av m. bildar s.k. sklerptier. B Svampar I. Myggor, en grupp tvåvingar med långsträckt kropp o. långa ben. Äggen läggs o. utvecklas vanl. i vatten. Hit hör bl.a. harkrankar, knott o. stickmyggor. Hos stickmyggorna har honorna stickande mundelar o. suger blod; hanarna lever av växtsaft. Stickmyggor finns över hela jorden; hit hör de smittospridande malariamyggorna. I Sv. ca 30 arter, bl.a. vanlig stickmygga. B Insekter I, Parasiter. Myggvikt, inofficiell viktklass i pojkboxning (högst 45 kg). Myk?ne [-k-], forntida sagoomspunnengrek. stad på n.ö. Peloponnesos med rika forn-lämningar från 1600-1400-t. f.Kr., bl.a. ruiner av borgmuren med lejonporten o. många gravkammare, av vilka den största är Atreus' skattkammare. - Mykensk kultur, den grekiska fastlandskulturen 1580-1100 f.Kr. Jfr Egeisk kultur. Mykle, Agnar, f.1915, norsk förf. Sången om den röda rubinen (1956) ådrog M. i Norge åtal för pornografi, för vilket han frikändes. Mykologi, vetenskapen om svamparna. Mykolpg, vetenskapsman som sysslar med svampar, svampkännare. Mykorrhjza, svamprot, symbios mellan 561