Nattvarden - Navigare necesse est Nattvarden, Herrens måltid, det sakramentala förtärandet av bröd o. vin i den kristna gudstjänsten. N. instiftades av Jesus enl. NT. Nattvardskärl, kärl för nattvardens utdelande o. förvaring, är kalk o. kanna för vinet, paten (en flat skål) o. oblatask för brödet (oblaten). Nattviol. 1. Nosserot, Platanthera bifolia, tämligen vanlig orkidé, max. 3 dm hög, med hela knölrötter, två rosettblad o. särsk. nattetid välluktande vita blommor. Upp till s. Lappland. - 2. Trädgårdsnatt-viol, aftonviol, Hesperis matronqlis, flerårig, upp till meterhög korsblommig ört från Medelhavsområdet. Violetta blommor som doftar i skymningen. Prydnadsväxt. Natyra-, i varor, i dagsverken. Ex: naturaförmån. Naturahushållning, hushållningssystem där hushållen, byalagen etc. producerar endast för eget behov el. byter vara mot vara. Förhärskande i Europa under medeltiden. Mots: penninghushållning. Naturalia, lat., plur., naturbehov, sexuella, anala m.fl. förrättningar. Natur^lier, naturföremål (i samlingar). Naturalisation, upptagande av utlänning som medborgare. Naturalism. 1. Filos, riktning som lägger tonvikten på den fysiska tillvaron o. or-saksbundenheten. - 2. Riktning inom litt. o. konst som vill återge verkligheten natur-troget, även dess osköna sidor. Naturell, skaplynne, sinnesart. Nature morte [-tyr mårrt], fr., ’död natur’, detsamma som stilleben (se d.o.). Naturfolk, folk på ett primitivt utvecklingsstadium. Mots: kulturfolk. Naturgas, jordgas, brännbar gas, innehållande kolväten (särsk. metan). Finns i jorden; i allm. i samband med petroleumförekomster. Nordamerika. Naturhistoriska riksmuseet, se Riksmuseet. Naturlag, formel som uttrycker sambandet mellan olika företeelser vid en viss naturprocess, t.ex. gravitationslagen som anger sambandet mellan kraft, massa o. acceleration. Naturligt urval, term i Darwins utvecklings-lära som innebär att mera välanpassade individer hävdar sig bättre i kampen för tillvaron, förökar sig mer o. därmed bestämmer artens utveckling. Natur och Kultur, bokförlag i Sthlm, gr. 1922 av Johan Hansson. Spec. populärvetenskaplig litteratur. Naturrätt, den rättsordning som enl. vissa filosofer är given i tingens o. människans natur o. som alltså står över den faktiskt gällande, s.k. positiva rätten. Naturrätts-tanken hade betydelse för lagstiftningen under 1700-t. Naturskydd, skydd mot fördärvande ingrepp i naturen genom fridlysning i olika former. I n. ingår t.ex. upprättande av nationalparker o. förbud mot nedskräpning i naturen. Nu gällande naturskyddslag trädde i kraft 1953. Naturskyddsföreningen, Svenska n., riksförbund för naturvård, gr. 1909. 18000 medl., tidskrift Sveriges Natur. Ordf, från 1960 Uno Willers. Naturvetenskap, läran om naturen o. dess olika företeelser. Hit räknas bl.a. fysik, kemi, biologi, astronomi o. geologi. Nausjkaa, i Odysséen en prinsessa på faia-kernas ö, som gästfritt mottog den skepps-brutne Odysseus. Nautjk, sjöväsen, sjövetenskap, sjömans-konst. Nputiker, fackman i nautik. Nautisk, sjövetenskaplig, sjö-. Nautisk mil, distansminut, internat. längdmått till sjöss, lika med 10 kabellängder el. 1 852 m. Oegentligt kallad sjömil. Nav, centrumparti av hjul, varigenom axeln går. Bildar även fäste för ekrar el. hjulskiva. B Cykel. Navarra, provins i n. Spanien. Under medeltiden var N. ett kungarike på båda sidor om. Pyrenéerna (alltså även s.v. Frankr.). B Spanien. Navel, det indragna ärret efter den avfallna navelsträngen. Denna är en ca 50 cm lång sträng som förbinder fostret med moderkakan o. främst innehåller blodkärl. B Fortplantning. - Navelbråck, bristfälligt sluten navelring, varigenom tarmslyngor tränger ut. Vanl. medfött. Navelsvin, en grupp småväxta svindjur, som på ryggen har en körtel med navelliknande öppning, som avger en illaluktande vätska. Lever i flock i skogar. Syd- o. Nordamerika. Navigabel, segelbar, farbar. Navigare necesse est, vjvere non est necesse, lat., att segla (idka sjöfart) är nödvändigt, att leva är inte nödvändigt. Yttrande tillskrivet Pompejus. NAVIGATION 1 Utprickning i svenska farvatten: a. kvastprickar står nord och ost om farled, b. slätprickar står syd och väst om farled, c. kryssprickar står mitt i leden, d. fasta prickar, som står direkt på grund, e. ut-sjöprickar, utmärker fritt liggande grund. 2-3 Kompassen. 2 Magnetkompass: a. kompassros, b. orienteringskompass. 3 Gyro-kompass: a. dotterkompass till en gyroan-läggning, b. gyrosnurra. 4-5 Höjdmätning. 4 Sextant, som används för att mäta himlakroppars höjdvinkel. 5 Kro-nometer, som utvisar Greenwich medeltid. 6-7 Bestickföring. 6 Utläggning av kurs och distans i sjökort. Kursen avläses på transportörens (a) gradering, distansen uppmäts utefter linjalen (d). 7 Krysspejling. Två olika föremål pejlas samtidigt. 8-10 Fartmätning. 8 Handlogg {a) med timglas (d). 9 Släplogg, som läggs ut akter om fartyget. 10 Trycklogg inbyggd i fartyget. Ett rör med öppning föröver sticker ut under botten. 11-13 Djupmätning. 11 Handlod. 12 Patentlod, som firas ut över relingen. 13 Ekolod. En utsänd ljudsignal reflekteras mot bottnen. a. Ekoloddiagram utvisande ett vrak. 580