Nordiska kompaniet - Norelius AB Nordiska kompaniet, NK, Sthlm, gr. 1902, Sv:s största varuhus. Verkst. dir. R. Kalderén. Nordiska museet, Sthlm, gr. 1872 av A. Hazelius. Samlingarna belyser Sv:s kulturhistoria under fem sekler o. är jämte Liv-rustkammaren inrymda i en av I.G. Clason 1892-1907 uppförd byggnad. Till N. hör bl.a. friluftsmuseet Skansen, Tyresö slott o. flera gamla gårdar runt om i Sv. Nordiska rådet, en 1952 bildad församling av riksdagsrepresentanter från Danm., Island, Norge o. Sv., vartill även Finl. anslöt sig 1956. Rådet, vars uppgift är att verka för intimare nord, samarbete, har ej beslutande myndighet men avger rekommendationer till regeringarna. Vissa framgångar har nåtts, särsk. i frågor rörande handel, arbetsmarknad o. lagstiftning. Nordiska sjuårskriget, det krig om makten över Östersjöprovinserna som Sv. 1563-70 förde mot Danm., Lübeck o. Polen. N. präglades av grymma härjningar i gränslandskapen o. sjöstrider. I freden i Stettin 1570 måste Sv. bl.a. betala lösen för Älvsborg. Nordiska språk, närbesläktade germanska språk: danska, svenska, norska, isländska o. färöiska. De olika språken särskildes efter 800 e.Kr. ur den gemensamma ur- el. samnordiskan. Med hänsyn till ljudutvecklingen skiljer man på östnordiska språk (danska o. svenska) o. västnordiska språk. Nordisk familjebok, första stort upplagda encyklopedin i Sv. (l:a uppl. 1875-99). Nordisk religion, fornnordisk religion, den form av germansk religion som omfattades av de nord, folken före kristendomen. Bronsåldershällristningarnas solhjul kan tolkas som symbol för en himmelsgud (solen) o. skulle alltså vara de första beläggen för en gudstro i Norden. Från vikingatiden har bevarats myter om hur människorna ständigt hotas av de onda makterna, mot vilka man sökte skydd hos gudarna. Av sina gudar väntade nordbon främst framgång i strid o. god årsväxt. Fruktbarhetsgudar var bl.a. Ull o. Frej (Frö), stridsgudar sannolikt åskguden Tor o. Oden. Gudarna dyrkades genom blodiga offer, blot. Vid sidan av gudarna trodde man på alfer, vättar, tomtar o.a. övernaturliga väsen. Nordism, strävan till nordisk samverkan. Nordkalotten, benämning på de n. om polcirkeln belägna delarna av Norge, Sv., Finl. o. Kolahalvön. Nordkap, udde på Mageröy, Norge. V. därom Knivskjelodden, Europas nordligaste punkt, 71 ° 1 l'n .br. Nordmaling, municipalsamhälle i n.ö. Ångermanland. 1 100 inv. Träindustri. Flygfält. Nordmo-Lövberg, Aase, f. 1923, norsk operasångerska, sopran, vid Operan i Sthlm från 1954. Nordostpassagen, sjövägen mellan Atlanten o. Stilla havet n. om Europa o. Asien. Genomseglades ffg. i sin helhet 1878-79 av A.E. Nordenskiöld med »Vega». Nordpolen, den punkt där jordaxelns n. ände tänks skära jordytan. Uppnåddes 6 april 1909 av amer. Robert Peary. Den magnetiska n. ligger vid Melvilleöarna (n. Canada) 70°50' n.br., 96°0' v. längd. Se även Jordmagnetism. Nordpolsområdet, Arktis, området norr om polcirkeln. Arktis’ klimatgräns sammanfaller med isotermen för +10°C under årets varmaste månad. N. är ett ishav Omgivet av ca 7,9 milj, km2 fastland, av vilket ca 25% täcks av glaciärer. 20-30000 inv., eskimåer, samojeder, jakuter, syrjäner, tjuktjer. Växtvärlden torftig. Jakt, fiske, renskötsel. - Utforskandet av Arktis började under 1500- o. 1600-t. 1850-54 genomseglade M’Clure delvis nordvästpassagen, 1878-79 for Nordenskiöld genom nordostpassagen. Nordpolen nåddes av amerikanen Peary 6 april 1909. N. har fått stor militär betydelse, då kortaste flygvägen mellan USA o. Sovj. går häröver. Folkrättsligt är n. ingen mans land. 1954 öppnades den första reguljära flyglinjen (SAS) över n. Nordsjön, da. Vesterhavet, randhav i Atlanten mellan Norge, Danm., Tyskl., Nederl., Belgien, Frankr. o. Storbr. Största djup 690 m. Viktiga fiskebankar, bl.a. Doggers bank. Nordstjernan, Rederi AB, i dagligt tal John-sonlinjen, Sthlm, gr. 1890. Rederiföretag med kombinerade last- o. passagerarfartyg, tills, ca 300 000 ton d.v., i linjetrafik på Amerika. Tillhör Johnsonkoncernen. Nordstjärneorden, NO, förtjänstorden o. civil ämbetsmannaorden, instiftad 1748. Fyra grader av kommendörer o. riddare, därtill ledamöter av andliga ståndet o. sedan 1952 kvinnl. ledamöter. B Ordnar. Nordström, Karl, 1855-1923, målare, Konstnärsförbundets ledare. Monumentalt, nationellt landskapsmålen i dunkla, mättade färger. Nordström, Ludvig (Lubbe), 1882-1942, förf. N:s levande berättelser från barndomsstaden Härnösand (Öbacka), t.ex. romanen Landsortsbohème 1911, o. skärgården, innebar en förnyelse av Norrlands-skildringen. Tomas Lack 1912 är en fin barnskildring. N:s optimistiska utveck-lingstro, som han gav namnet »totalism», uttrycks bl.a. i Petter Svensks historia 1923-27. N. var även debattör o. reporter (Lort-Sverige 1938). Dagböcker. G.m. Marika Stiernstedt 1909-38. Nordvästpassagen, sjövägen n. om Nordamerika mellan Atlanten o. Stilla havet. Utforskades ffg. av britten M'Clure 1850-54, genomseglades från ö. till v. av norrmannen Amundsen 1903-05. Noreen [-ren], Adolf, 1854-1925, språkvetenskapsman, prof, i nord, språk. Sv. akad. 1919. Vårt språk, 1-6, 1903-25. Norelius, Einar, f.20.7.1900, sagotecknare. Illustrationer till barnböcker o. folksagor. 597