Norge NORGE* Historia i sammandrag 800 Norge enas under Harald Hårfa-e.Kr. ger 872. Vikingatåg. Hebridema, Orkney- o. Shetlandsöarna under Norge 875. 1000 Landet kristnas av Olof Tryggves-son o. Olof Haraldsson ca 1000. Färöarna under Norge 1035. Stavkyrkobyggen. 1100 Omfattande tronstrider mellan pretendenter (»kongsemnerne») o. deras partier. Trondheims domkyrka anläggs. 1200 Sverre (d. 1202) återställer enheten. Grönland o. Island under Norge (1261-62). 1300 Union med Sverige under Magnus Eriksson 1319-74. Digerdöden 1349-50. Kalmarunionen 1397 mellan de nordiska länderna. 1400 Kortvarig union med Sverige 1449-50. Union med Danmark 1450-1814. Hanseaterna behärskar hela utrikeshandeln under 1400-t. Grönland förloras. 1500 Reformationen genomförs 1536. Norge danskt lydrike 1537. 1600 Jämtland o. Härjedalen förloras i Brömsebrofreden 1645, Bohuslän i Roskildefreden 1658. Enväldet erkänns 1660. 1700 Svenska angrepp under Karl XII 1716 o. 1718 avvärjs. Ny förbindelse med Grönland 1721. Ekonomisk uppgång. 1800 Danmark avträder Norge till Sve rige i Kielfreden 1814. Norges grundlov antas 17 maj 1814 o. landet förklarar sig oberoende. Kortvarigt krig leder till union med Sverige 1814-1905. Författaren H. Wergeland. As-björnsens o. Moes Norske folke-eventyr. Matematikern Abel. 1850 Unionsmotsättningar. Det sv. ståt-hållarämbetet avskaffas 1873. Parlamentariskt styrelsesätt 1884. Allmän o. lika rösträtt för män 1898. Författarna Ibsen, Björnson, Lie o. Kiel land (realismen); Hamsun. Tonsättaren Grieg. Målarna Chr. Krohg o. E. Werenskiold. 1900 Unionskris 1905. Norge självständig monarki 1905. Neutralitet i 1 :a världskr. Spetsbergen förvärvas 1920. Författarna Sigrid Undset o. A. Överland. Målaren E. Munch (expressionismen). Skulptören G. Vigeland. Oslo rådhus. Monumentalmåleri. 1940 Tyskt anfall 9 april 1940, ockupation 1940-45. Kungen o. regeringen till Engl. Det nazistiska Nasjonal samling enda tillåtna parti. Quis-ling »ministerpresident» med tyskt stöd 1942. Motståndsrörelse. Tysk kapitulation 1945. Quislingproces-sen 1945-46 dömer landsförrädar-na. Norge ansluter sig till Atlantpakten 1949. NORGE storlek. 324000 kma = t av Sveriges yta; 2,5% åker, 0,5% äng, 22% skog, 75% ofruktbar areal. befolkning. 3,6 milj. inv. (11 inv./kma), nästan uteslutande norrmän (19000 samer, 7000 finnar). Norsktalande, bokmål o. ny-norsk off. språk, 97% lutheraner. 26% verksamma i jordbruk, 37% i industri, 21 i handel o. samfärdsel. städer. Oslo (huvudstad) 472000 inv., Bergen 145000, Trondheim 59000, Stavanger 53000, Drammen 31000. geografi. Till allra största delen ett bergland (de kaledoniska Skanderna el. Kölen). Smärre slättområden kring Oslofjorden, vid sjön Mjösa o. vid Stavanger (Jæren). En väl utbildad fjordkust o. flera stora glaciärer (breer). Berg: Glittertind 2470 m, Galdhöpiggen 2469 m, Snöhetta 2286 m, Rondane 2183 m. Floder: Glömma 587 km, Numedalslågen 342 km, Tana-Anar-jokka 330 km, Drammensvassdraget 303 km. Sjöar: Mjösa 366 km2, Femunden 202 kma, Röstvatn 190 km*. Glaciärer: Joste-dalsbreen 1 150 kma, Svartisen 489 kma, Folgefonni 222 km2. Fjordar: Sognefjord 180 km, Trondheimsfjorden 153 km, Har-dangerfjord 124 km, Porsangen 120 km, Oslofjord 100 km. biländer. I Nordatlanten: Svalbard (ögruppen Spetsbergen huvuddel) o. ön Jan Mayen 63000 kma, ca 4000 inv.; i Antarktis: Bouvetön 58 kma, Peter I:s ö 249 km2 samt delar av Antarktis’ fastland. statsskick. Monarki. Folkrepr.: Stortinget (150 medl. valda på 4 år) delat på odels-ting o. lagting. Statschef: Kung Olav V. Politik: Flerpartisystem med högern, norska folkstyrelsepartiet, kristliga folkpartiet, venstre o. arbetarpartiet (regeringsparti sedan 1946) som viktigaste partier. — Utrikespolitiskt knutet till västblocket genom medlemskap i Atlantpakten 1949. ekonomi. Jordbruket främst inriktat på ani-malisk produktion. Fisket störst i Europa (torsk o. sill), valfångst. Viktigaste rå var u- 598