Näbbgädda - Nässlor Näbbgädda, horngädda, hornfisk, långsmal havsfisk, max. 90 cm, med förlängda spetsiga käkar. Gröna skelettben. N.ö. Atlanten, Östersjön. Ätlig. IB Fiskar II. Näbbmöss, en grupp små musliknande in-sektätare med lång, spetsig nos, små ögon o. len päls. Avsöndrar illaluktande ämnen. I Sv. fyra arter, bl.a. stor näbbmus (8 cm) samt dvärgnäbbmus (5,5 cm), som är Sv:s minsta däggdjur. E Insektätare. Näcken, strömkarlen, forskarlen, i folktron ett manligt väsen i åar o. sjöar som med fiol- el. harpspel lockar människor till sig. Näckrosor, en grupp vattenväxter med jordstam i bottenslammet, flytande stora blommor o. sköldlika läderartade blad. Vanliga i Sv. är gul näckros, Nuphar luteum, o. vit näckros, Nymphaea qlba. Av den senare förekommer rödblommande, fridlysta former i Tiveden. I Amazonasområdet finns jättenäckros, Victoria regia, vars blad är uppåtvikta o. blir 2 m breda. E Blommor VII. Näktergal, en brun- o. gråfärgad trastfågel (18 cm) med rödaktig stjärt. Lever i täta busksnår. Klangfull sång om natten. S. o. mell. Sv. Fridlyst flyttfågel. IB Fåglar V. Nämforsen, fors i Ångermanälven, vid Näsåker i mell. Ångermanland. 1944-47 byggdes här Nämforsens kraftverk om 56000 kW o. med 23,1 m fallhöjd; därvid upptäcktes hällristningar i älvfåran. Nämnare, det tal i ett bråk som anger i hur många delar helheten är delad. Nämnd, samling personer som valts för ett visst uppdrag. - 1. Folkvalda, icke juridiskt utbildade ledamöter i en underdomstol. Antalet nämndemän var urspr. 12 (tolvmän). - 2. Namn på vissa förvaltningsorgan, t.ex. kommunalnämnd. Nämnden för svensk språkvård, gr. 1944 av olika organisationer med uppgift att utöva språkvårdande verksamhet o. främja nord, samarbete på språkområdet. Har i Sthlm rådfrågningsbyrån Institutet för svensk språkvård. Näringsfrihet, rätt att utan hinder från myndighet fritt välja yrke el. näringsfång. I Sv. infördes näringsfrihetens princip med skråväsendets avskaffande 1846 o. genom förordning 1864. Dess tillämpning är dock på olika sätt begränsad, bl.a. genom statliga monopol. Näringsämnen omfattar äggviteämnen, fet-ter, kolhydrater, salter, spårämnen o. vitaminer. Näringsvärdet (den värmemängd, räknad i kalorier, som ett näringsämne ger vid förbränning) är för fett 9,3 kalorier/ gram, för äggviteämnen o. kolhydrater 4,1 kalorier/gram. Övriga näringsämnen saknar egentligt näringsvärde men är dock nödvändiga för organismen i små mängder. Människans näringsbehov växlar med bl.a. ålder o. sysselsättning (E Kalori). Se vidare Vitaminer. E Närke, Svealands minsta landskap. 4 215 km2, 159 000 inv. Ingår i Örebro län. Lågland, omgivet av Kilsbergen, Tiveden, Tylöskog, Käglan. Jord-, skogs- o. bergsbruk. Medelpunkt för sv. skoindustri. Skifferolja vid Kvarntorp. Närmevärde, approximativt värde, ungefärligt värde, som i praktiska fall ersätter det exakta värdet av en mat. storhet, då detta ej kan erhållas. Närsynthet, synrubbning med tillfredsställande synskärpa endast på mycket nära håll. Beror vanl. på medfödda anlag. Korrigeras med konkava glas. IB Öga. Näsa, andningsvägarnas översta del. Består av en yttre, framskjutande del samt där bakom näshålan, i vilken bl.a. tårkanalerna mynnar. Hålan delas i två rum av nässkiljeväggen o. dess yta ökas genom tre framspringande bildningar, näsmusslorna, på vardera av hålans sidoväggar. Näsans yttre del har som stomme näsbenet o. näs-brosket. Näsapa, en brokigt färgad apa. Längd ca 1,5 m (varav hälften svans). Den vuxne hanen har en lång näsa, vilken tjänstgör som resonansorgan för djurets dova läten. Förekommer flockvis i Borneos skogar. IB Apor. Näsbjörnar, en grupp småbjörnar medmård-lik kropp. Längd ca 1 m, varav svansen utgör hälften. Trynlik nos. Skickliga trädklättrare. Syd-, Central- o. Nordamerika. Näsblödning, näsblod, blödning från näsans slemhinna vanl. genom bristningar i vener i främre nässkiljeväggen. Näshornsfåglar, hornfåglar, en grupp blå-kråkfåglar med ca 50 arter i Asiens o. Afrikas tropiska områden. Främst svarta o. vita. Näbben är lång o. tjock samt på översidan försedd med en stor, hornartad utväxt. Till de största arterna hör den indiska dubbelhornfågeln, max. 120 cm, o. den afrikanska hornkorpen, max. 110 cm, vars strupe är naken o. grant färgad. E Fåglar VIII, IX. Nässeldjur, en grupp kavitetsdjur med bä-garliknande kroppsform. De är försedda med s.k. nässelceller, vilkas giftiga brännhår vid beröring slungas ut o. förlamar bytesdjuret. Hos vissa arter förekommer generationsväxling mellan en könlös, fastsittande polyp o. en könlig, fritt simmande, klocklik s.k. medusa. Till n. hör hydroider, maneter o. koralldjur. E nästa uppslag. Nässelfeber, allergiskt sjukdomstillstånd, kännetecknat bl.a. av små upphöjda, kliande hudutslag, s.k. nässelutslag. Nässelfjäril, en av våra vanligaste dagfjärilar. Vingarna är rödbruna med gula o. svarta fläckar o. en blå linje längs kanten. Bredd 40-50 mm. Larverna lever på nässlor. E Fjärilar I. Nässjö, stad (1914) i n. Småland. 18 400 inv. Järnvägsknut. Möbel-, grafisk o. kon-fektionsindustri, tobaksindustri. Folkhögskola. Nässlor, Urtica, en grupp nässelväxter. Ett-el. fleråriga örter med brännhår. Gröna, enkönade blommor i bladvecken. Mycket vanliga är brännässla, Urtica dioeca, två- 608