Pool - Portugal Pool [pol], monopolsammanslutning av producenter el. säljare. Även om vissa typer av internat. samgående, t.ex. transport-p. Pop [påp], grek.-ortodox präst. Pope [påop], Alexander, 1688-1744, eng. franskklassicistisk förf. Lärodikter, idyller, satirer. Filosofisk lärodikt: Essay om människan 1733-34. Popljn, ripsartat tyg med fintrådig tät varp o. grövre, glesare inslag. Popocat?petl, verksam vulkan i mell. Mexico, landets högsta berg, 5 452 m. Kratern är 1,6 km i diameter. Poppe, Nils, f.31.5.1908, skådesp., komiker i revy, operett o. film. Filmer t.ex. Soldat Bom 1948, Det sjunde inseglet 1957. Även regissör. Popplar, PqpuIus, en grupp pilväxter. Snabbväxande, höga träd; tvåbyggare. Odlade som parkträd är silver-, svart-, pyramid- o. balsampoppel. Inhemsk är endast aspen. E Träd II. Popularisera, göra populär. Äv: förenkla. Popularitet, folkgunst, omtyckthet. Populas(en), pöbel; den stora massan. Population, befolkning. - 1. (Slumpvis uttagen) samling individer i statistisk undersökning. - 2. Samling djur- el. växtindivi-der av samma art men ej med exakt lika anlag; biandbestånd. Populär, allmänt omtyckt; lättfattlig; folk-. Por, fin öppning. - 1. Tunt el. genombrutet ställe i växtcellernas väggar. - 2. En hudkörtels mynning. Porfyr, finkornig eruptiv bergart med insprängda, större, olikfärgade kristaller el. mineralkorn. Förekommer i Sv. bl.a. i Älvdalen. Porjus, samhälle o. kraftverk vid Stora Lule älv. 140 000 kW. Fallhöjd 57 m. Pprk(k)ala, halvö i s. Finl., 1944-56 utarrenderad till Sovj. Porla, hälsokälla i v. Närke i bruk sedan 1724. Bordsvattenfabrik. Pormask, propp av döda celler o. fett i en talgkörtels utförsgång. Pornografi, grovt osedlig framställning i text el. bild. Porosit?t, poröshet. Pors, Myrica gple, en max. 1 m hög buske med starkt hartsluktande blad. Allmän, kärr o. sjöstränder, hela landet. Användes förr vid ölberedning. E Träd I. Porslin, genomskinligt högbränt keramiskt gods. Det hårda porslinet (fältspatporsli-net) uppfanns i Kina. Här nådde tillverkningen konstnärliga höjdpunkter på 1000-1300-t. (Sung-porslin) o. senare på 1400-1700-t. (Ming-porslin). Det senare blev typen för det s.k. ostindiska porslin, som under 1600- o. 1700-t. exporterades till Europa. Först 1708-09 kom tysken J. F. Böttger på det hårda porslinets sammansättning. Upptäckten exploaterades av Meissenfabriken (Meissenporslinet), som blev stilbildande för en självständig europeisk porslinstradition. Tidigare tillverkades i Europa enbart lågbränt (mjukt) porslin, bl.a. i Italien o. Frankr. (Sèvres). Det högbrända, gräddvita, fajansliknande flintporslinet är en eng. uppfinning, liksom det mycket hållbara genomskinliga benporslinet. Under 1900-t. har den sv. pors-linstillv. fått ett stort uppsving. E Porslinsblomma, vaxblomma, Hoya carnosa, slingerbuske med köttiga blad, ljusröda el. vita blommor. Krukväxt, urspr. östasiatisk. E Träd III. Portabel, bärbar. Portal, arkitektoniskt smyckad port, dörr. Port Arthur, kines. Lu-shun-kou, hamnstad i n.ö. Kina. 150 000 inv. Univ. Flottbas. Besatt av Japan 1905-45. Rysk flottbas bl.a. 1945-55. Porter, mustigt mörkt öl med hög malthalt. Porter [påta], Cole, f.1893, amer. populär-musikkomp. Night and day, Begin the be-guine, operetten Kiss me, Kate 1949. Portfölj, brev- el. dokumentväska; ett företags innehav av värdepapper; departementschefs ämbete. Portier [pårt-je], portjé, hotelltjänsteman som anvisar rum m.m. Portjk, kolonnprydd förhall; täckt pelargång. Portion, (avmätt) del el. mängd (särsk. av livsmedel), andel. Portiär [uttal även -tjär], portjqr, dörrför-hänge. Pprto, postförsändelseavgift, vanl. redovisad med frimärke. Porto, Porto, Oporto, hamnstad i n.v. Portugal. Landets näst största stad. 300 000 inv. Textil-, kork- o. livsmedelsindustri. Portvinsexport. Univ. Romansk katedral från 1100-t. Port Said, hamnstad vid Suezkanalens n. mynning. 230 000 inv. Bunkringsstation. Portsmouth [på:tsmot>], hamnstad i s. Engl. 218 000 inv. Englands främsta örlogshamn. PORTUGAL storlek. 92000 km2 = Götalands yta; 38% åker, 17% äng, 28% skog, 17% ofruktbar areal. befolkning. 9,1 milj. inv. (98 inv./km2); huvudsakl. portugiser, en ras med starka inslag av negrer o. morer. Portugisisk-talande, övervägande katoliker. 48% verk- 657