Portugisiska - Post festum PORTUGAL Historia i sammandrag 150 Del av romerska provinsen Lusita-f.Kr. nien 138 f.Kr. 400 Västgöterna grundar ett rike om-e.Kr. fattande bl.a. hela pyreneiska halvön på 400-t. 700 Araberna störtar västgotariket 711. 1000 Norra Portugal hertigdöme under kungariket Kastilien 1094. 1100 Portugal oberoende monarki 1143. Lissabon erövras från morerna 1147. Feodalismen utvecklas. 1300 Långvariga strider med Kastilien. 1400 Kolonial expansion i Afrika (Henrik Sjöfararen, d. 1460). Tordesil-las traktaten 1494 delar världen mellan Portugal o. Spanien. B. Diaz vid Godahoppsudden 1487. V. da Gama sjövägen till Indien 1498. 1500 Cabral upptäcker Brasilien 1500. Portug. handelsfaktorier i Indien, Brasilien o. Ostasien. Magelians världsomsegling. Inkvisitionen införs 1536. 1550 Portugal under spanskt välde 1580. Flera uppror mot det spanska väldet. 1600 Större delen av det portug. kolonialväldet erövras av holländarna. Portugal fritt 1640. 1700 Methuenfördraget 1703 ställer Portugal i beroende av England. Lissabon förstörs av jordbävning 1755. 1800 Fransmännen under Napoleon besätter landet 1807, drivs ut av engelsmännen 1808. Uppror 1820 frigör landet från engelskt herravälde. Brasilien självständigt 1822. 1850 Ny kolonial expansion i Afrika. Konflikt med England om kolonisationen tvingar Portugal till reträtt 1890. 1900 Allmän rösträtt 1901. Monarkin störtas 1910. Republikansk författning 1911. Inträde i 1 :a världskr. på ententens sida 1916. Oroligheter o. uppror. 1925 Statskupp 1926 stabiliserar förhållandena. Salazar finansminister 1928, regeringschef o diktator 1932. Neutralt i 2:a världskr. 1950 Opposition mot Salazar. Oroligheter i kolonierna 1960 o. 1961. samma i jordbruk, 25% i industri, 11% i handel o. samfärdsel. städer. Lissabon (huvudstad) 850000 inv., Porto 300000. geografi. Ett lågt kuperat bergland med smärre slättområden kring floderna Teje o. Duoro. Berg: Serra da Estréla 1993 m. Floder: Tejo (Tajo), Duoro (Duero), Gua-diana. biländer. I Afrika (Angola, Mozambique, Portug. Guinea m.fl.) 2,1 milj, km2, 11,4 milj, inv.; i Asien (Portug. Indien, Timor o. Macao) 19000 km2, 1,3 milj. inv. statsskick. Republik (diktatur). Folkrepr.: En korporativ kammare (varierande antal utsedda medl.) o. nationalförsamlingen (130 medl. valda på 4 år). Statschef: President Americo Tomås. Politik: Premiärministern Salazar styr landet diktatoriskt med stöd av sitt parti Uniäo Nacional. — Utrikespolitiskt knutet till västblocket genom medlemskap i Atlantpakten 1949. ekonomi. Huvudsaki. jordbruksland (vete, majs, vin, oliver, kork). Smärre råvarutillgångar (järn-, koppar-, mangan- o. vol-frammalm). Obetydlig industri (textil-, konserv-, tegel- o. pappersindustri). Importöverskott. Biltäthet: 46 inv./bil. Mynt: Escudo å 100 centavos. historia: se tabell. Portugisiska, romanskt språk talat av ca 75 milj, i Portugal o. dess kolonier samt i Brasilien. Har utvecklats ur det latin som infördes med romarnas erövring av Ibe-riska halvön. B Språk. Portvin, portug. sött fylligt vin, ca 12% alko-holhalt (exportvinet håller 18-20%); uppkallat efter staden Porto. Porös, hålig, försedd med porer; lucker. Pose [pås], (utstuderad) hållning, effektsö-keri. Pos?idon, i grek. myt. havets gud, Zeus’ o. Hades’ bror. Rom. motsv. Neptunus. Posera, intaga pose, sitta modell; göra sig till. Position, läge; (samhälls)ställning. Ppsitiv, jakande (mots: negativ); bestämd; gynnsam(t stämd); större än noll; positiv elektricitet, se Elektricitet. Subst: »rättvänd» fotografisk bild; adjektivets grundform. Positjv. 1. Mindre, fristående (sido)orgel. -2. Bärbar orgel, vars stämmor manövreras med en utbytbar stiftvals, driven av en vev, som även förser verket med luft. Positivism, filosofisk riktning som avvisar all metafysisk spekulation o. vill befatta sig med givna fakta; gr. av Aug. Comte. Positrpn, positiv elektrpn, elementarpartikel som bildas vid vissa radioaktiva sönderfall. Ppssessiv [el. -jv], grammatisk term som anger ägande. Possjbel, möjlig. Possibilitet, möjlighet. Post, post-, lat., efter(-), senare. Ex: postda-tera, efterdatera. von Post, Lennart, 1884-1951, kvartärgeo-log, prof, i Sthlm, uppfann pollenanalysen. Postal, som avser postväsendet, post-. Postam^nt, underlag för kolonn e.d., sockel. Postanvisning, postförsändelse av (i Sv.) högst 2 000 kr. Postbox, postfack med lås där adressaten kan hämta sin post även när postanstalten är stängd. Poste restante [påst restangt], fr., förk. p.r., på postanstalten kvarliggande post för avhämtning av adressaten. Postfack, fack på postanstalt, där ankommande post insorteras. Hämtas av adressaten då postanstalten är öppen. Post f?stum, lat., ’efter festen’, för sent, efteråt. 658