Skawonius - Skeppsklarerare SKI DSPORT Skidsportens tre huvudtyper i karakteristisk position. 1 Utförsåkning: hopkrupen kroppsställning, »framvikt», parallella skidor. 2 Backhoppning i den aerodynamiska stilen med kroppen kraftigt framåtfälld (hopparen vilar på en luftkudde). 3 Längdlöpning i diagonalstil. SKI DSPO RT OS-segrare i de nordiska grenarna 1924 18 km T. Haug, Norge, 50 km T. Haug, Norge, backe T. Thams, Norge, kombinerad T. Haug,Norge 1928 18 km J. Gröttumsbraaten, Norge, 50 km P. E. Hedlund, Sverige, backe A. Ander sen, Norge, kombinerad J. Gröttumsbraaten, Norge 1932 18 km S. Utterström, Sverige, 50 km V. Saarinen, Finl., backe B. Ruud, Norge, kombinerad J. Gröttumsbraaten, Norge 1936 18 km E. Larsson, Sverige, 50 km E. Wiklund, Sverige, backe B. Ruud, Norge, kombinerad O. Hagen, Norge, stafett Finl. 1948 18 km M. Lundström, Sverige, 50 km N. Karlsson, Sverige, backe P. Hugsted, Norge, kombinerad H. Hasu, Finl., stafett Sverige 1952 18 km H. Brenden, Norge, 50 km V. Hakulinen, Finl., backe A. Berg-mann, Norge, kombinerad Simon Slåttvik, Norge, stafett Finl.; damer 10 km L. Wideman, Finl. 1956 15 km H. Brenden, Norge, 30 km V. Hakulinen, Finl., 50 km S. Jernberg, Sverige, backe A. Hyvärinen, Finl., kombinerad S. Stenersen, Norge, stafett Sovj.; damer 10 km L. Kosyreva, Sovj., stafett Finl. 1960 15 km H. Brusveen, Norge, 30 km S. Jernberg, Sverige, 50 km P. Hä-mäläinen, Finl., backe H. Reck-nagel, Tyskl., kombinerad G. Tho-ma, Tyskl., stafett Finl., skidskytte K. Lestander, Sverige; damer 10 km M. Gusakova, Sovj., stafett Sverige Svenska VM-segrare 1941 18 km A. Dahlquist (tävlingarna detta år senare Oogillade). 1950 18 km K.-E. Aström, 50 km G. Eriksson, stafett för herrar. 1956 50 km S. Jernberg (i samband med OS). 1958 50 km S. Jernberg, stafett för herrar, skidskytte A. Viklund o. lagtävling. löpande inbetalning av beräknade skatter m.m., i slutet av följande år debetsedel för slutlig skatt. Skawonius, Sven Erik, f.31.8.1908, teaterdekoratör, konsthantverkare, dir. i Sv. slöjdföreningen 1946-49 o. från 1958, konstnärlig ledare för Upsala-Ekeby AB 1953-58. Skedand, andfågel med bred tillplattad näbb o. grön vingspegel. 48 cm. Hanen är huvudsakl. svartvit. Sparsamt vid kusterna o. i insjöar. Flyttfågel. E Fåglar IV. Skeleton [sk?llitn], eng., låg kälke med metallunderrede. Anv. vid tävlingar. Den åkande ligger framstupa. Skelett, stödjande kroppsvävnad som utgörs av ett yttre skelett (hudskelett) hos t.ex. insekter o. kräftdjur, medan ryggradsdjuren har ett inre skelett. Under fosterstadiet anläggs detta främst i form av brosk, som senare förbenas. B Människan. Skelleftefältet, malmfält i Västerbotten o. Lappland, upptäckt 1918. Innehåller bl.a. koppar- o. svavelkis, guld, silver, platina o. kobolt. Viktiga fyndplatser är bl.a. Boliden, Kristineberg o. Adak. Skellefteå, stad (1845) i n. Västerbotten. 22700 inv. Har snabbt tillväxt sedan Bolidenmalmen började brytas. Smältverk i Rönnskär. Uthamn Skelleftehamn. Skellefte älv, flod i Lappland o. Västerbotten. 410 km. Flera kraftverk. Skelning, »vindögdhet», felaktig ögonställ-ning jämte brytningsfel. Kan även orsakas av ögonmuskelförlamning. Uppträder vanl. under de första levnadsåren o. kan ofta helt botas med lämpliga glasögon. Skenben, det främre, större o. kraftigare av underbenets båda ben. B Människan. Skendöd, dvalliknande tillstånd i samband med vissa förgiftningar, elektriska skador o.d. Kan för lekmannen te sig som död. Skepp. 1. Större fartyg. - 2. Långsträckt huvudavdelning i kyrka el. större byggnad. Skeppare, yrkessjöman som avlagt skeppar-examen o. erhållit skepparbrev, ett av Sjöfartsstyrelsen utfärdat behörighetsbevis med lägre behörighet än styrmansbrev. Skeppsklarerare, av Sjöfartsstyrelsen auk 744