Skalmeja, äldre folkligt träblåsinstrument. Skalp^ll, liten rak operationskniv. E Läkar-instrument. Skalpering, bruk särsk. bland Nordamerikas indianer att från en levande el. död fiende skära av skalpen, huvudsvålen, som segertecken. E Indianer. Skampåle, påle med halsjärn, ett straffredskap på offentlig plats vid vilket den brottslige bands till allmänt hån. Avskaffades i Sv. 1864. Skandal, (händelse som väcker) anstöt, förargelse, indignation. Skandalisera, utsätta för s., skämma ut; väcka s. Skandalkrönika, skvallerkrönika. Skandalös, upprörande, anstötlig. Skandera, läsa vers taktmässigt. Skandiaförsäkringar, Sthlm, försäkrings-koncern, bestående av Försäkrings AB Skandia, gr. 1855, Försäkrings AB Norden, 1888, Livförsäkrings AB Skandia, 1948, o. Åt erförsäkrings AB Skandia-Freja, 1951. Skandinavien, benämning dels på Skandinaviska halvön, dels på Sverige, Norge o. Danmark. Skandinaviska banken AB, Gbg, Sv:s näst största affärsbank med ca 230 kontor i landet under tre centralkontor (Gbg, Sthlm o. Malmö). Gr. 1863 som Skandinaviska kredit AB. Nuv. namn 1939. Verkst. dir. för Sthlmsgruppen L.-E. Thunholm. Skandinaviska halvön, halvö i n. Europa, omfattar Sverige, Norge o. n.v. Finland. Skandinavism, rörelse som strävar att sammanföra de skandinaviska folken, särsk. den politiska studentskandinavismen, ca 1830-60. Numera bedrivs främst ekonomisk o. kulturell s., t.ex. i lagstiftningen o. genom Föreningen Norden o. Nordiska rådet.* Skank, partiet mellan knä o. has på bakbenen hos husdjur. B Häst. Skans. 1. Manskapets bostad i handelsfartyg. Utgörs numera av hytter akterut el. midskepps. - 2. Enklare befästning. Skansen, friluftsmuseum på Södra Djurgården, Sthlm, gr. av Artur Hazelius 1891 för att bevara sv. bygdemiljöer. Byggnader av kulturhistorisk betydelse o. djurpark med Nordens djurvärld m.m. Hör till Nordiska museet. Skanör, tidigare stad (från ca 1200) i s.v. Skåne. Under medeltiden betydande sillfiske o. handel. Från 1754 förenat med Falsterbo till en stad. Skanör-Falsterbo, Sv:s minsta stad, 900 inv. SKAP, förk. för Svenska kompositörer av populärmusik. Skara, stad (tfol. 1000-t.) i mell. Västergötland. 9 100 inv. Urspr. en hednisk kultplats, på 1000-t. Sv:s första biskopssäte. Domkyrka från 1100-1300-t., huvudsaki. i gotik, senare om- o. tillbyggd. Gymnasium 1641. Stifts- o. landsbibliotek. Kompressor- o. plastfabriker. Spannmålslagerhus. Skarabé, gammalegyptisk avbildning av den heliga pillerbaggen. Användes som amulett el. sigill. B Egypten. Skaraborgs län omfattar n.ö. Västergötland. Skalmeja - Skattsedel 8071 km8, 250 000 inv. Residensstad Marie-stad. Skare, skorpa på ytan av snötäcke. Uppkommer när snöytans smältvatten fryser. Skarpnäcksfältet, segelflygfält i s. Sthlm. Även för motorsport m.m. Skarprättare, bödel, mästerman, rackare, förr verkställare av dödsstraff. Skarpsill, brissling, sillfisk med sågtandad bukkant. Max. 17,5 cm. Västkusten, även Östersjön. Konserveras som ansjovis el. sardin. E Fiskar II. Skarpskytterörelsen, folklig försvarsrörelse, ca 1860-1900, som ville stödja det sv. försvaret genom frivilliga skyttekårer. Skarvar, kormorpner, en grupp pelikanar-tade fåglar med lång, i yttersta spetsen böjd näbb. Dyker o. simmar utmärkt. Alla världsdelar. Stor skarv, ålkråka el. havstjäder, 80 cm, är svart med vit haka. Påträffas vid våra kuster, särsk. vintertid. Något mindre är toppskarven, en utpräglad havsfågel. Europas kuster. Guanoskarven finns vid Sydamerikas v. kust. Dess spillning, guano, är ett värdefullt gödselmedel. B Fåglar II, X. Skata, svart kråkfågel med vita buk- o. skulderpartier o. blågrönglänsande vingar. Glupsk allätare. Skrattande läte. Stjäl glänsande föremål. Stannfågel. B Fåglar VI. Skatt, obligatorisk avgift till stat el. kommun som bidrag till det allmännas verksamhet o. förvaltning. Statens beskattningsrätt utövas av riksdagen (»svenska folkets urgamla rätt att sig beskatta»), kommunernas regleras i kommunallagar. Direkta skatter, s. som i sista hand får bäras av den som erlägger s. (t.ex. s. på inkomst). Indirekta skatter, s. som påförs person el. företag, skattesubjektet, men som beräknas bli övervältrad på andra skattebärare (t.ex. de flesta omsättningsskatter). Skattefoten är den bråkdel varmed skatten utgår ur skatteobjektet (t.ex. inkomsten); vid skattefot som stiger med skatteobjektets storlek är skatten progressiv, vid konstant skattefot proportionell. I Sv. är s. på inkomst, avkastning o. förmögenhet viktigast ur statsfinansiell synpunkt. - Den direkta skatten uttas sedan 1947 huvudsaki. som en beräknad för-skottsskatt, s.k. preliminär skatt el. käll-skatt. Denna erläggs i form av löneavdrag, A-skatt för inkomst av tjänst, el. direkt av andra än löntagare, B-skatt. Skattebetalarnas förening, sammanslutning (gr. 1921) för fortlöpande kritisk kontroll av den offentliga hushållningen. Utger tidskrifterna Sunt Förnuft o. Balans. Skattekrona, procentsats för kommunal beskattning. Skattkammar växel, kortfristig, lågräntebärande statlig skuldförbindelse. Skattsedel, debetsedel, skriftligt meddelande från lokal skattemyndighet till skattskyldig för inbetalning av skatt; vid början av inkomståret preliminär debetsedel för fort- 743