Skovgaard - Skrift SKRIDSKOSPORT HASTIGHETSÅKNING VM-segrare, herrar 1889, 1890 oavgjort 1891 J. F. Donoghue, USA 1892 inställt 1893 J. Eden, Holland 1894 inställt 1895, 1896 J. Eden, Holland 1897 J. K. McCulloch, Canada .. 1898, 1899 P. Ostlund, Norge 1900 H. Engelsaas, Norge 1901 F. Wathén, Finl. 1902, 1903 oavgjort 1904 S. Mathisen, Norge 1905 J. de Konig, Holland 1906, 1907 oavgjort 1908, 1909 O. Mathisen, Norge 1910, 1911 N. Strunnikov, Ryssl. 1912-14 O. Mathisen, Norge 1915-21 inga tävlingar 1922 H. Ström, Norge 1923 C. Thunberg, Finl. 1924 R. Larsen, Norge 1925 C. Thunberg, Finl. 1926 I. Ballangrud, Norge 1927 B. Evensen, Norge 1928, 1929 C. Thunberg, Finl. 1930 M. Staksrud, Norge 1931 C. Thunberg, Finl. 1932 I. Ballangrud, Norge 1933 H. Engnestangen, Norge 1934 B. Evensen, Norge 1935 M. Staksrud, Norge 1936 I. Ballangrud, Norge 1937 M. Staksrud, Norge 1938 I. Ballangrud, Norge 1939 B. Wasenius, Finl. 1940-46 inga tävlingar 1947 L. Parkkinen, Finl. 1948 O. Lundberg, Norge 1949 K. Pajor, Ungern 1950-52 H. Andersen, Norge 1953 O. Gontjarenko.Sovj. 1954 B. Sjilkov, Sovj. 1955 S. Ericsson, Sverige 1956 K.Johannesen, Norge 1958 O. Gontjarenko.Sovj. 1959 J. Järvinen, Finl. 1960 B. Stenin, Sovj. 1961 H. van der Grift, Holland Svenska OS-segrare (10000 m) 1948 Å. Seyffarth 17.26,3 1956 S. Ericsson 16.35,9 KONSTÅKNING VM-segrare Herrar 1896 G. Fuchs, Österrike 1897 G. Hügel, Österrike 1898 H. Grenander, Sverige 1899-1900 G. Hügel, Österrike 1901-05 U. Salchow, Sverige 1906 G. Fuchs, Österrike 1907-11 U. Salchow, Sverige 1912-13 F. Kachler, Österrike 1914 G. Sandahl, Sverige 1915-21 inga tävlingar 1922 G. Grafström, Sverige 1923 F. Kachler, Österrike 1924 G. Grafström, Sverige 1925-28 W. Böckl, Österrike 1929 G. Grafström, Sverige 1930-36 K. Schäfer, Österrike 1937-38 F. Kaspar, Österrike 1939 H. G. Sharp, Storbritannien 1940-46 inga tävlingar 1947 H. Gerschwiler, Schweiz 1948-52 R. Button, USA 1953-56 H. A. Jenkins, USA 1957-59 D. Jenkins, USA 1960 A. Geletti, Frankrike 1961 Ingen tävling Damer 1906-07 M. Syers, Storbritannien 1908-11 L. Kronberger, Ungern 1912-14 O. v. Meray-Hor-vath, Ungern 1915-21 inga tävlingar 1922-26 H. Szabo-Plank (-Jaross), Österrike 1927-36 S. Henie, Norge 1937 C. Colledge, Storbritannien 1938-39 M. Taylor, Storbritannien 1940—46 inga tävlingar 1947-48 B. Scott, Canada 1949-50 A. Vrzanova, Tjeckoslovakien 1951 J. Altwegg, Storbritannien 1952 J. du Bief, Frankrike 1953 T. Albright, USA 1954 G. Busch, Tyskland 1955 T. Albright, USA 1957-60 C. Heiss, USA 1961 Ingen tävling utom de sekelår vilkas sekeltal inte kan delas med 4 (t.ex. 7500, 7900). Skovgaard [skåogår], Joakim, 1856-1933, dansk målare, förnyare av det religiösa monumentalmåleriet. Fresker o. glasmålningar i Viborgs domkyrka, absidmosaik i Lunds domkyrka. Skrakar, en grupp fiskätande andfåglar med i spetsen hakformigt böjd näbb med tan-dade kanter. StorskrakeflQcxn), småskrake el. pracka (58 cm) m.fl. Flyttfåglar. E Fåglar II, VI. Skrapning, utskrapning av livmoderns slemhinna för diagnostik el. behandling. Skrattmås, måsfågel, 38 cm, med röd näbb o. röda ben. På vintern vitt, på sommaren chokladbrunt huvud. Kuster, insjöar. Flyttfågel. B Fåglar V, X. Skribent, författare, (tidnings)skrivare. Skridskor, smala skenor som fästs under kängor för färd på is. Fanns redan under stenåldern. De moderna typerna av stål började tillverkas i USA på 1850-t. Rörskridskor (för bandy o. ishockey) har en stålskena infälld i ett rör o. sitter vanl. fast på en särsk. känga. E Skridskosport. Skridskosport är en urgammal nord, idrott. Den spreds tidigt bl.a. till Holland, före-gångslandet från 1200-t. ända till 1890-t.; därefter har Norge o. senare Sovj. dominerat. 1904 grundades Svenska skridskoförbundet o. 1945 Svenska konståkningsför-bundet. Hastighetsåkning på skridskor äger rum på rundbana på distanserna 500, 1 500, 5000 o. 10000 m. I VM o. EM räknas sammanlagd poäng för samtliga sträckor. Även 1000 o. 3000 m samt (endast i Sv.) stafettåkning 5 x 1000 m förekommer. Konståkning uppdelas vanl. i en obligatorisk o. en fri avdelning, varvid den sammanlagda poängen räknas. E E Skrift, skrivtecken, har trol. utvecklats ur den primitiva bildskriften, där olika föremål el. situationer återges genom bildtecken. I ordskriften motsvaras varje ord av ett tecken (ex: kinesiska). I stavelseskriften betecknar tecknen normalt hela stavelsen. Kilskrift o. hieroglyfskrift är 750