Skriftlärda - Skräppa kombinerade ord- o. stavelseskrifter. I ren ljudskrift har varje språkljud fått sitt särsk. tecken. En renodlad konsonantskrift utbildades ca 1000 f.Kr. i Syrien o. Palestina. Den kompletterades med vokaltecken av grekerna på 800-t. f.Kr. o. därmed skapades Västerlandets skrifttyp. 0 nästa sida (även E Alfabetet). Skriftlärda, judiska laglärare efter exilen. Skritt, långsam gångart hos hästen, som härvid flyttar ena frambenet, motsatt bakben, andra frambenet, motsatt bakben osv. E Häst. Skrivmaskin, apparat för typskrift på papper. Har främst utvecklats ur konstruktioner av amerikanen C. L. Shole (patent 1868) o. dansken R. Malling-Hansen. Från ca 1925 har man även använt elektriska skrivmaskiner, försedda med servomotor som efter impulser från tangenterna slår an typarmarna mot papperet. Skrjabin, Aleksandr, 1872-1915, rysk komp. Djärvt experimenterande harmonik. Piano-o. orkesterverk. Skrodera, skrävla, storskryta. Skrodör, skrävlare. Skrofler, skr oful os, äldre ord för en viss typ av lymfkörtel- o. hudtuberkulos. Adj: skrofulös. Skrot. 1. Avfallsprodukter, mest av metall. Metallskrot kan omsmältas o. på så sätt åter användas. - 2. Rundkulor av bly. Anv. som fyllning i artilleriprojektiler. Skrubba, skrubbflundra, flundrefisk, max. SKRIDS KOSPORT 1 Konståkning på skridskor omfattar fria åkningen (a-c) och obligatoriska åkningen (d-D. Ringarna visar skär i åtta (d), trea (é) och skärombyte (f). 2 Hastighetsåkning. 3 Lång-färdsåkning. Frisen nertill: De vanligaste skridskotyperna. A Barnskridskor med rem och skruvanordning. B Bandyrör. C Ishockeyrör med bakkappa. D Hastighetsrör. E Konståknings-skridskor. F Långfärdsskridskor. 50 cm. Västkusten, Östersjön till Sthlms skärgård. God matfisk. E Fiskar IV. Skrup(p)elfri, utan skrupler, hänsynslös. Skrup(p)ler, samvetsbetänkligheter. Skrupulös, ängsligt noggrann, samvetsgrann. Skrymt, hyckleri, förställning. Skrymtare, skenhelig person. Skrymteri, skenhelighet. Skråväsen, den medeltida organisationen av yrkessammanslutningar, skrän, för hantverkare i städerna. I spetsen för varje skrå stod en ålderman. Man började som lärling, blev sedan gesäll o. slutl. efter avlagt mästerprov mästare o. skråmedlem. Skråväsendet upphävdes i Sv. 1846. Skräcködlor, jätteödlor, dinospurier, utdöda kräldjur, som levde under jura- o. krit-perioderna, t.ex. Brontospurus, Tyranno-squrus. De största formerna kunde bli max. 30 m långa. E Utvecklingsläran. Skräddare, vattenlöpare, en grupp skinn -baggar med mycket långa ben, 13-17 mm. Springer på vattenytan. E Insekter I. Skräppa, skryta. 751