Snurrevad - Socialgrupp (med bl.a. Ynglingasagan om de äldsta sv. kungarna). Snurrevad, fiskredskap för havsfiske. B Fiskar IV. Snus, pulvriserad tobak, fuktad med vatten tillsatt med salt o.a. ämnen. Njutningsmedel som tuggas el. dras upp i näsan. Snuva, sjukdomstillstånd med ökad sekretion från nässlemhinnan beroende på infektion el. överkänslighet (hösnuva). Snäckgärdsbaden, badort på Gotlands västkust 3 km n. om Visby. Snäckor, snäckdjur, en grupp vanl. skal-bärande blötdjur. Har väl utvecklat huvud med 2 el. 4 tentakler o. en oftast kraftig muskulös fot, som är förflyttningsorgan. På ryggen ett hudveck, manteln, omgivande mantelhålan, som hos lungsnäckorna är utformad till lunga, hos gälsnäckorna till gälar. Manteln avsöndrar skalet, som kan vara skålformigt el. spiral vridet. Sniglar saknar yttre skal. Sam- el. skildkönade. Land- o. vattendjur. Vår största landsnäcka är den ätliga vinbergssnäckan i s. o. mell. Sv. E föreg. sida. Snäppor, fåglar bland små vadarna med lång, rak näbb, lång hals o. långa ben. Vid stränder o. på fuktig mark i världens n. delar. Hit hör bl.a. grönbena, svartsnäppa, kärrsnäppa, rödbena. E Fåglar VI. Snö, nederbörd vid en temperatur av ca 0° el. därunder i form av iskristaller (snöstjärnor) som under fallet kan flockas samman till större snöflingor. Bildas i underkylda vattenmoln genom vattenångans övergång till små iskärnor. Kornsnö faller i små mängder ur dimmoln. E Kristall. Snöbär, snötry, Symphoricqrpos rivulpris, nordamer. buske, upp till 2 m hög, med klasar av skära blommor o. snövita bär. Allmänt odlad. Snödroppe, Galpnthus nivqlis, allmänt odlad lökväxt bland narcissväxterna med vanl. 2 smala blad o. enblommig stängel tidigt på våren. Den lutande blomman är vit o. delvis grön. Från Medelhavsländerna. Snögräns, gränslinje mellan snötäckt o. snöfri mark; den klimatiska snögränsen är den höjdgräns till vilken under sommaren snön drar sig tillbaka på höga berg. Snöpa, kastrera, gällä. Snörpvad, fiskredskap för havsfiske. B Fiskar II. Snöskata, biörktrast, vår vanligaste trast (se Trastar). E Fåglar II. Snösko, truga, avlång vidjeflätad ram el. rund träplatta, som spänns fast på foten för att underlätta gång i snö. B Dräkt II. Snösparv, en finkfågel, brokig i svart o. vitt, honan mera grå. 18 cm. Häckar på kalfjället, flyttar till s. Sv. o. Nordsjöområdet. E Fåglar II. Snövit och de sju dvärgarna, folksaga återgiven bl.a. av bröderna Grimm. So, sugga, hona av svin. Soaré, fr. soirée, aftonunderhållning. Sobel, mårddjur med värdefull, gul- el. rödbrun till blågrå, silkeslen päls. N.ö. Asien. Amerikansk s. är mindre värdefull. B Rovdjur 11. Sober [s|-], måttfull, nykter, vårdad. Social, samhällelig, samhälls-, som rör socialpolitiska förhållanden; samhällsbildande. Social-Demokraten, dagstidning i Sthlm, gr. 1885, från 1944 Morgon-Tidningen, huvudorgan för Sv:s soc.dem. arbetarparti. Nedlagd 1958. Socialdemokrati, huvudriktning inom den politiska arbetarrörelsen o. en gren av den teoretiska socialismen. Utgick främst från Tyskl., där det första soc.dem. arbetarpartiet bildades 1869 under ledning av W. Liebknecht o. A. Bebel. Soc.dem. partier i övriga Europa från 1870- o. 1880-t., senare även i flertalet utomeuropeiska länder. Med tiden minskat inflytande från marxismen o. den revolutionära socialismen: »revisionistisk» o. »reformistisk» inriktning av programmet, som syftar till samhällets gradvisa omdaning genom sociala reformer, inkomstutjämning, planhushållning samt partiella socialiseringar (av naturtillgångar, nyckelindustrier o.d.). Arbetar med parlamentariska medel o. har medverkat till genomförandet av allmän rösträtt o. till samhällets demokratisering i de flesta länder. Soc.dem. partier har spelat stor roll särsk. i de nord, länderna, Engl. (»labour party»), Austral. o. Nya Zeeland. Socialdemokratiska arbetarpartiet, Sveriges socialdemokratiska arbetarparti, SAP, gr. 1889, med Hjalmar Branting som dess förste riksdagsman (1896) o. förste statsminister (1920). Partiorganisationen bygger på lokalavd., s.k. arbetarkommuner, sammanförda i partidistrikt. Intim samverkan med fackföreningarna, som ofta är kollektivanslutna till partiet. Anslutna till S. är Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund, SSU (1917), Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund (1920), Sveriges kristna socialdemokraters förbund (1929) o. Sveriges socialdemokratiska studentförbund (1931). Ledare sedan 1946 T. Erlander. Socialdepartementet handhar ärenden rörande arbetsmarknadsfrågor, arbetarskydd, socialförsäkring, socialvård m.m. Dess chef kallas socialminister. E Socialförsäkring, i lag bestämd o. av samhället ordnad försäkring, avsedd att i visst avseende ge ökad ekon, trygghet åt alla medborgare; finansieras delvis med skattemedel; förmånerna vanl. icke inkomst-prövade. Ex: sjukförsäkring o. moder-skapsförsäkring, folkpensionering, tjäns-te- el. tilläggspensionering, arbetslöshetsförsäkring, yrkesskadeförsäkring. Socialgrupp, socialklass, konventionell rangordning av yrkes- o. inkomstgrupperna vid statistisk samhällsbeskrivning, varvid s. I motsvarar de högre klasserna, s. II medelklassen o. s. III arbetarklassen. Nyttjas numera inte i off. statistik. 760