Spaak - Spanska inbördeskriget republiker (med autonoma republiker el. provinser). Folkrepr.: Högsta sovjet med unionssovjet (738 medl. valda på 4 år) o. nationalitetssovjet (640 medl. valda på 4 år). Statschef: L. Bresjnev, ordf, i högsta so vjets presidium. Politik: Enpartisystem med kommunistpartiet som enda tillåtna parti. Högsta sovjets makt endast formell. Den verkliga makten hos kommunistpartiets högsta organ, presidiet, sekretariatet o. centralkommittén, vilka behärskas av förste partisekr. o. premiärministern N. Chrusjtjev. — Utrikespolitiken präglas av motsättningar till USA o. Atlantpaktssta-terna. Ledande makt inom östblocket. ekonomi. Viktigt jordbruksland (vete, råg, havre, korn, majs, sockerbetor, potatis, oljeväxter, bomull, lin, vin, tobak, te) med omfattande boskapsskötsel. Enorma råvarutillgångar (kol, olja, järn-, koppar-, mangan- o. krommalm, bauxit, uran, guld etc.). En omfattande allsidig industri (metall-, verkstads-, maskin- o. livsmedelsindustri, textilvaror). Näringslivet helt socialiserat. Mynt: Rubel å 100 kopek. historia: se tabell och karta föreg. uppslag. Spaak [spak], Paul Henri, f.1899, belg. statsman, utrikesminister 1939-49, 54-57 o. från 1961 o. konseljpresident 1938-39, 47-49. Energisk förespråkare för väst-europ. samarbete. Generalsekr. i Atlantpakten 1957-61. Spagat, i balett, akrobatisk dans m.m.: sittande ställning med ena benet helt framåtsträckt o. det andra bakåtsträckt. Spag(h)?tti [-getti], ital., långa, smala makaroner (utan hål). Spaljé, ställning el. gallerverk till stöd för fruktträd o.a. växter, som tvingas växa i bestämd form. B Trädgårdsodling. SPANIEN storlek. 503000 km2 = något större än Sveriges o. Danmarks yta; 40% åker, 19% äng, 27% skog, 14% ofruktbar areal. BEFOLKNING. 30,1 milj. inv. (59 inv./km2), huvudsaki. spanjorer. Spansktalande (ca 6 milj, talar dock det besläktade katalanska språket o. 0,5 milj, baskiska); övervägande katoliker. 49% verksamma i jordbruk, 21% i industri, 10% i handel o samfärdsel. städer. Madrid (huvudstad) 1,9 milj, inv., Barcelona 1,5 milj., Valencia 560000, Sevilla 434000, Malaga 310000. geografi. Större delen av landet en ca 700 m hög platå (mesetan) omgiven av randberg (Kantabriska o. Iberiska bergen, Sierra Morena, Sierra Nevada o. Pyrenéerna), smärre slättområden kring floderna i Andalusien, Murcia, Valencia o. Katalo-nien. Berg: Mulhacén 3481 m, Maladetta 3404 m, Monte Perdido 3352 m. Floder: Ebro 930 km, Tajo 910 km, Guadiana 820 km, Duero 780 km, Guadalquivir 580 km. biländer. I Afrika (Spanska Sahara, Spanska Guinea, Ifni, Ceuta, Melilla m.fl.) 296000 km2, 438000 inv. statsskick. Formellt monarki, i praktiken republik (diktatur). Folkrepr.: Cortes (577 medl. dels utsedda, dels indirekt valda). Statschef: Francisco Franco, caudillo o. regeringschef. Politik: Landet styrs diktatoriskt av Franco med stöd av det enda tillåtna partiet Spanska falangen (fascistiskt). Monarki proklamerad 1947, men Franco skall förbli statschef till sin död. — Utrikespolitiskt knutet till västblocket genom avtal med USA 1953 om amer. ekonomisk o. militär hjälp o. om amer. militärbaser på spanskt område. ekonomi. Huvudsaki. jordbruksland (vete, korn, sockerbetor, vin, sydfrukter, oliver). Rikliga mineralförekomster (kol, järn, zink, bly, koppar, kvicksilver, mangan, svavelkis). Starkt ökad industrialisering (metall-, verkstads-, textil- o. livsmedelsindustri). Importöverskott. Biltäthet: 76 inv./bil. Mynt: Peseta å 100 centimos. historia: se tabell och karta. Spanings(flyg)plan, en- el. flersitsigt flygplan för flygspaning mot fienden, försett med flygkamera som tar detaljrika bilder på upp till 12000 m höjd. I sv. flygvapnet används SAAB S 29 C Tunnan o. S 32 C Lansen som s. Spann, spännvidd, avståndet mellan två närliggande stöd på t.ex. en bro. Spannmål, sädesslagens kärnor. Spanska, romanskt språk talat av ca 145 milj, i främst Spanien, Central- o. Sydamerika. S. har utvecklats ur det latin som infördes i Spanien genom romarna o. fick sin moderna form på 1500-t. Talrika arabiska låneord från medeltiden. B Språk. Spanska inbördeskriget 1936-39 mellan spanska republikens anhängare o. upproriska nationalister (bl.a. de fascistiska falangisterna). De republikanska styrkorna innefattade frivilliga från många nationer {Internat. brigaden) o. erhöll vapen av främst Sovj. Nationalisterna under F. Franco fick krigsmateriel o. trupper från Tyskl. o. Italien. Regeringssidan upp- 768