Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Spanska ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Spanska ridskolan - Sparbank
SPANIEN* Historia i sammandrag
Äldre Grottmålningarna i Altamira,
sten- upptäckta 1879.
ålder
1100 Fenicisk bosättning på Spaniens
f.Kr. kuster från ca 1100.
500 Kelterna undantränger ibererna
f.Kr. från halvöns inre på 500-t.
Kartagisk kolonisation ersätter fenicisk
ca 500.
300 Betydande kartagiskt välde från
f.Kr. 237. Strider mellan kartager o.
romare (Andra puniska kriget)
218-201. Rom får Kartagos del av
Spanien 201.
200 Romersk förvaltning införs 197 i
f.Kr. provinsen Hispania.
400 Folkvandringarna (vandalerna 409,
e.Kr. västgöterna 419) krossar den
romerska förvaltningen.
500 Västgöterna grundar ett rike
omfattande hela halvön ca 500.
700 Araberna (morerna) krossar
väst-gotariket 711 o. upprättar kalifatet
Cordoba 755.
Morisk byggnadskonst: Moskén i
Cördoba påbörjas på 700-t.
1200 Kastilien halvöns ledande kristna
stat.
Katedralerna i Toledo o. Burgos
(gotik) o. kungaborgen i Alhambra
(morisk stil) påbörjas.
1400 Genom giftermål mellan Ferdinand
av Aragonien o. Isabella av
Kastilien (1469) förenas deras båda riken
till kungariket Spanien 1479. Det
moriska Granada erövras 1492.
Columbus upptäcker Amerika
1492.
1500 Spanien habsburgskt 1516 genom
Ferdinands o. Isabellas dotterson
Karl (Karl V, tysk kejsare 1519).
Syd- o. Centralamerika erövras
(bl.a. Mexico 1519-21, Peru
1532-33). Spanien världsmakt.
Jesuitorden stiftas av Loyola 1540.
1550 Nederländerna o. Italien till
Spanien vid habsburgska väldets
delning 1556. Seger över turkarna vid
Lepanto 1571. Nederl. frihetskriget
1572-1648. Portugal spanskt 1580.
Armadans nederlag mot England
1588.
Cervantes’ Don Quijote o. Lope
de Vegas dramer. El Grecos måleri.
1600 Spaniens makt går tillbaka.
Portugal fritt 1640, Holland 1648.
1650 Nederlagsfred med Frankr. o.
Engl. 1659. Förlustrika krig mot
Frankr. 1667-68, 1672-79 o.
1688-97.
Velåzquez’ o. Murillos måleri,
Calderéns dramer.
1700 Spanska tronföljdskriget 1701-14
berövar landet dess europeiska
besittningar. Kolonialkrig mot Engl.
1800 Fransk bundsförvant under
revolutionskrigen. Fransk lydstat under
Joseph Bonaparte 1808-14.
Gue-rillakrig mot fransmännen.
Sydamerikas frigörelse 1810-25.
Inbördeskrig 1833-40.
Goyas måleri o. grafik.
1850 Fortsatt inbördeskrig. Republik
1873-74. Spanska Västindien o.
Filippinerna förloras i
spanskamerikanska kriget 1898.
1900 Neutralitet i l:a världskr. Diktatur
under Primo de Rivera 1923-30.
Målaren P. Picasso, filosofen
Or-tega y Gasset, anatomen Ramén
y Cajal.
1925 Republik 1931. Spanska
inbördeskriget 1936-39 mellan republikaner
o. nationalister, över 1 milj,
dödsoffer. Nationalistisk seger med tysk
o. ital. hjälp. Franco diktator 1939.
Neutralitet i 2:a världskr. Monarki
(utan kung) återinförs formellt
1947.
Garcia Lorcas lyrik o. dramatik.
1950 Närmande till USA 1953. Spanska
Marocko uppges 1956.
gav motståndet i mars 1939. Ca 1,2 milj,
dödsoffer. Beryktad tysk terrorbombning
av Guernica.
Spanska ridskolan, förr Spanska
hovridskolan, en sedan 1500-t. berömd ridskola i
Wien. Bibehåller ridkonstens »högre
skola».
Spanska sjukan, världsomspännande
influensaepidemi 1918-19. Stor dödlighet.
Spanska tronföljdskriget 1701-14 om
arvsrätten till spanska tronen mellan å ena
sidan Frankr., Spanien m.fl., å andra Engl.,
Österr. m.fl. Fred i Utrecht 1713 o. i
Rastatt 1714. Filip av Bourbon behöll
Spaniens tron, österr. fick dess lydländer
i Europa, Engl. fick Gibraltar.
Spansk ryttare, löst hinder i form av järn- el.
träställning flätad med taggtråd. Anv. bl.a.
som stormhinder vid gatustrider.
Spant, balkar som löper tvärskepps från
köl till huvuddäck på fartyg; även
lång-skeppsspant på vissa fartyg. Vid s. fästs
bordläggningen.
Sparbank penninginrättning som främjar
SPANlE N
Pyreneiska halvöns politiska indelning år 1150
och 1492. 1 Navarra. 2 Aragonien. 3 Kastilien
(i första bilden inkl. Leön). 4 Portugal. 5
Morer. 6 Granada.
personligt sparande genom mottagande av
inlåning, som placeras på tryggast möjliga
sätt, särsk. utlåning mot inteckning i
fastighet o.d. Sparbanks styrelse väljs av
kommunala organ o. av bankens
huvudmän, som är insättarnas representanter. I
Sv. ca 440 s. med en total inlåning av ca
769
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Nov 18 20:27:44 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lillafocus/1/0789.html