Weissmuller - Venezuela Weissmuller [Oajsmab], John, eg. Weiss-müller, f.1904, amer. skådesp. o. simmare av österr. börd. Titelrollen i Tarzanfil-merna. Ett 20-tal världsrekord i simning på kortdistans, guld i OS 1924 o. 1928. Weizmann [vajts-], Chaim, 1872-1952, judisk politiker o. sionistledare. Blev 1948 staten Israels förste president. Viktor, fysikalisk storhet som inte kan uttryckas med enbart ett talvärde utan även måste anges till sin riktning, t.ex. kraft, hastighet, fältstyrka. En v. bestäms av sin längd o. av sin riktning; för räkning med vektorer gäller särskilda regler. Velåzquez [-^sskes, sp. uttal -abbkefc)], Diego, 1599-1660, spansk målare, hovmålare hos Filip IV. Förnäm enkelhet, utsökt kolorit. Porträtt av kungafamiljen. Fästningen Bredas kapitulation (Las Lan-zas), Hovdamerna (Las Meninas). van de Veide [fell-], Henry, 1863-1957, belg. arkitekt o. konsthantverkare, verksam även i Tyskl. o.a. länder, en av jugendstilens viktigaste företrädare. W?lfer, medl. av en tysk furstesläkt Welf, som i förbund med påvemakten på 1000-o. 1100-t. bekämpade de hohenstaufiska kejsarna. Olika grenar av huset Welf har regerat i tyska stater, bl.a. i Hannover till 1866. Wellander, Erik, f. 16.6.1884, språkman, prof, i tyska vid Sthlms högsk. 1931-51. Riktig svenska 1939, handbok i språkvård. Welles [°ellz], Orson, f.1915, amer. teater-o. filmman. Djärva men sporadiska experiment. Filmen Citizen Cane 1941. Bemärkta filmroller, t.ex. i Den tredje mannen 1949. Wellington [0ellingt9n], Nya Zeelands huvudstad. Med förstäder 143000 inv. Livsmedelsindustri, örlogsbas. Univ. Wellington [°ellington], Arthur Wellesley, 1769-1852, hertig av W., britt, härförare. Ledde 1808-13 års fälttåg mot fransmännen i Spanien, överbefälhavare för den allierade armé, som besegrade Napoleon vid Waterloo 1815. Premiärminister (konservativ) 1828-30. Wellpapp [vell-], tjock, korrugerad papp, anv. som emballage för ömtåliga varor. Wells [°ells], Herbert George, 1866-1946, eng. förf. Mycket rik produktion. Fram-tidsfantasier bl.a. i romanen Världarnas krig 1898, radikala o. socialistiska tankegångar såsom i Kipps 1905. Populärvetenskapliga Wells världshistoria 1920. Velociped, detsamma som cykel. Velodrom [-åm], en för cykellopp specialbyggd rundbana inom- el. utomhus. Velour [-Ipr], (av fr. velours, sammet), mjukt ylletyg med kort lugg. Weltschmerz [velltsj märts], ty., Världssmärta’, beteckn. för melankolin hos förromantikens romangestalter, t.ex. hos Goethes Werther. Welwjtschia, W. mirabilis, nakenfröig växt, en av jordens egendomligaste växter. Har kraftig pålrot o. en grov stam som nätt o. jämnt når över jordytan. Från stammen utgår två 2-3 m långa blad, som vilar på marken o. fungerar under växtens hela liv (max. 100 år). De enkönade kottarna sitter på övre stamytan, ökenområden i s.v. Afrika. B Blommor IX. Wembley [°embli], förstad i n.v. till London med stadion för fri idrott, fotboll m.m. som rymmer ca 100000 personer. Platsen för OS 1948 o. den årliga eng. cupfinalen. Ven, ö i Öresund, ingår nu i Landskrona. 7,5 km2, 600 inv. V. är en upp till 45 m hög lerplatå, begränsad av höga branter, backafall. Rester av Tycho Brahes slott Uranienborg o. observatorium Stjärneborg. V. kom till Sv. 1658. Turist- o. sommarort. Ven, blodåder, blodkärl som för blodet från kroppens olika delar till hjärtat. E Hjärta. Vendel, kommun i n. Uppland. Kyrka med kalkmålningar, invigd 1310. Invid kyrkan ett båtgravfält från ca 550-800 med märkliga fornfynd. Denna period i sv. järnålder kallas ofta vendeltiden. Vender, äldre germanskt namn på de väst-slaviska folken i n. Tyskl. Vendes konung, sedan 1540-t. en av sv. kungens titlar. Vendetta, ital., korsikansk blodshämnd. Venedig, ital. Venezia, stad i n.ö. Italien på en grupp öar vid kusten. 341000 inv. En av världens vackraste o. rikaste konst- o. turiststäder. Den gamla staden, byggd på träpålar, genomkorsas av mer än 150 kanaler, av vilka Canal Grande med den berömda Rialtobron är den största trafikleden. I hjärtat av staden Markusplatsen omgiven av den i bysantinsk stil på 800-1000-t. uppförda Markuskyrkan, den 99 m höga kampanilen, o. Dogepalatset (se d.o.). V. har vidare ett stort antal kyrkor o. praktfulla palats med värdefulla konstsamlingar. Det moderna V. har en omfattande varvs- o. livsmedelsindustri o. stor sjöfart samt en sedan gammalt berömd glaskonst (i Mur and) o. textilkonst. Järnvägs- o. landsvägsbro till fastlandet. Den mondäna badorten Lido med stor flyghamn. - V. utvecklades på 1200-t. till en självständig republik (styrd av en doge o. det aristokratiska Stora rådet) o. senare till en mäktig handelsstad med monopol på orienthandeln. Under 1400-1700-t. var V. en lysande konst-, kultur- o. nöjes-metropol. Tillföll österr. 1814 o. införlivades med Italien 1866. B Italien. Veneration, vördnad, högaktning. Veneriska sjukdomar, förk. VS, könssjukdomar. Venereologi, läran om könssjukdomar. Venezuela, förbundsrepublik i n. Sydamerika. 912000 km2, 6,3 milj, inv., till 80% mulatter, mestiser o. sambos. Kulturspråk spanska, religion katolsk. Huvudstad Caracas. - Savannområden (»llanos») kring Orinoco, utlöpare från Kordillererna i n., Guayanas högland i s. Petroleum (2:a platsen i världsprod.), järnmalm, fosfat, 917