Venia - Vergilius mangan, tenn, guld. Jordbruket ger kaffe, kakao, sockerrör, vete, ris. - Området upptäckt 1498 av Columbus; spansk kolonisation på 1500-t. Självständig stat 1830, från 1870 huvudsaki. styrd av diktatorer. Sedan 1959 demokratisk regim; president o. nationalkongress utses genom direkta val. Statschef R. Betancourt. V^nia, lat., tillstånd, befogenhet. V?ni, vjdi, vjci, lat., ’jag kom, jag såg, jag segrade’, Caesars rapport om sin snabba seger vid Zela 47 f.Kr. Venizelos [-zellås], Eleutherios, 1864-1936, grek, politiker. Flera ggr ministerpresident, bl.a. under Balkankrigen, 1916—17 chef för en ententevänlig motregering. Republikanernas ledare. Vennberg, Karl, f.11.4.1910, förf., kultur-red. i AB. Tills, med E. Lindegren ledande inom 40-talismen. Lyrik: Halmfackla 1944, Synfält 1954. Wennerberg, Gunnar, 1817-1901, skald, komp., ämbetsman; Sv. akad. 1866. Ecklesiastikminister 1870-75 o. 88-91, landshövding i Växjö 75-88. W. skrev ord o. musik till duettsamlingen Gluntarne 1847-50, körsånger (bl.a. Hör oss Svea), oratorier. Wenner-Gren, Axel, f.5.6.1881, affärs- o. industriman, donator. Fil., med. o. tekn. hed.dr. Grundade 1919 Elektrolux o. förvärvade senare intressen i en mängd företag, bl.a. telefonbolag i Mexico, kvarnar, cellulosafabriker, enspåriga järnvägar (»Alweg-banor»). Bildade 1957 étt bolag för exploatering av British Colum-bias naturrikedomar. W. har donerat stora summor till vetenskapen, bl.a. Wenner-Grens institut för experimentell biologi i Sthlm, en stiftelse för antropologisk forskning i New York o. Wenner-Gren Center för vetenskaplig forskning i Sthlm. Venstre (»vänstern»), politiska partier i Danm. (moderat konservativt) o. i Norge (liberalt). Ventjl, anordning för reglering o. avstängning av genomströmningen i rörledningar. S.k. elektriska ventiler är likriktare av olika slag. Ventilera, lufta, vädra; undersöka, dryfta; offentligt försvara (avhandling). Ventrjkel. 1. Magsäcken. - 2. Vätskefyllda rum i hjärnan. - 3. Hjärtats kamrar. Venus. 1. I rom. myt. kärlekens gudinna. Grek, motsv. Afrodite. - 2. Den 2:a av planeterna från solen räknat på ett avstånd från solen som är 0,7 ggr jordens. Omloppstid 225 dygn, rotationstiden okänd. Har en molnfylld atmosfär. Syns bl.a. som morgon- o. aftonstjärna med stor ljusstyrka. Venuspassage, planeten Venus’ passage förbi solskivan. El Planeterna. E Astronomi. Venus Mjlo, den meliska Afrodite, grek, staty från 100-t. f.Kr. Nu i Louvren. Venös, som avser blodådrorna (venerna). Veracruz [-kros], hamnstad i s.ö. Mexico. 140000 inv. Flygstation. V. anlades 1519 av Cortés. Verb, ordklass, bestående av ord som betecknar tillstånd el. handling, t.ex. ’sova’, 'arbeta’. Grundbetydelsen hos verben preciseras genom böjning i olika betydelsekategorier: numerus, tempus, modus samt verbgenus som anger om subjektet utövar handlingen {aktiv form, t.ex. ’han dödar’) el. utsätts för handlingen {passi v form, t.ex. 'han dödas’). - Transitiva n. kan ha objekt, t.ex. 'älska någon’; intransitiva v. saknar objekt, t.ex. ’gå’; reflexiva n. har som objekt pronomen som syftar på subjektet, t.ex. 'roa sig’; opersonliga v. kan ej ha annat subjekt än ’det’, t.ex. ’det regnar’. Verbal. 1. Ord-; muntlig; bokstavlig, ordagrann. Verbalinspiration, se Bokstavsin-spiration. - 2. Verb-, som hör till ett verb; avledd av ett verb. V^rdandi. 1. En av de tre nornorna. - 2. Politiskt obunden studentförening i Uppsala, gr. 1882, med demokratisk o. kulturradikal orientering. Utgav 1888-1954 den populärvetenskapliga serien Verdandis småskrifter. Från 1954 utges Verdandis skriftserie. Föreläsnings verksamhet. Verdi, Giuseppe, 1813-1901, ital. komp., den ital. operakonstens största namn. Färgrik, dramatiskt verkningsfull musik. Rigoletto 1851, Trubaduren 1853, La Tra-viata {Den vilseförda) 1853, Aida 1871, Othello 1887, Falstaff 1893. Själamässan Messa da requiem 1874. Verdun [-dpn^], befäst stad i n.ö. Frankr. 19000 inv. Textilindustri o. kemisk industri. Slaget vid Verdun febr.-nov. 1916 mellan tyskar o. fransmän blev oavgjort men vållade båda sidor oerhörda förluster. Werenskiold [-sjåll], Erik, 1855-1938, norsk målare o. tecknare. Nationellt folklivs- o. landskapsmålen i realistisk stil. Ypperliga porträtt. Illustrationer till folksagor o. Snorres kungasagor. W?rfel, Franz, 1890-1945, österr. förf, av judisk börd. W:s verk präglas av pacifism, gudsmystik o. den judiska problematiken. Romaner: De fyrtio dagarna på Musa Dagh 1933, Sången om Bernadette 1941. Dramatik. Lyrik. Wergeland [-lann], Henrik, 1808-45, norsk förf. Radikalt nationell o. frisinnad, förkämpe för norskheten, för arbetarklassen o. judarna. Rik produktion. Det romantiska eposet Skabelsen, mennesket og Messias. Kärleksdikter, naturlyrik. Vergjlius, Publius V. Maro, 70-19 f.Kr., 918