Aptera - Arbetsmarknaden Aptera, anpassa, inrätta; uppdela ett fällt träd i virkessortiment för bästa möjliga ekon, utbyte. Aptitbeteende, »uppsökande» aktiviteter hos ett djur som ökar chanserna att det skall komma i kontakt med sådana nyckelretningar, som utlöser en sluthandling. Apulien, ital. Puglia [polja], Italiens sydligaste landskap; sterilt inland, fruktbart kustland. Druvor, oliver, vete. Ä quatre mains [akatramä0], fr., (spela) fyr-händigt (på samma piano). Ar, förk. a, ytmått för mätning av jord. 1 ar= 100 m2, 100 ar= 1 hektar. AR, förk. för administrativ rationalisering. Ara, se Papegojor. Arabemiratens federation, statsbildning (1971) av sex arabiska shejkdömen vid Persiska viken, vilka tidigare tillhört Trucial Oman. 84 000 km2, 178 000 inv. Huvudstad Dubai, 70 000 inv. Arabesk, ytmönster i den islamiska konsten med stiliserade växt- o. bandornament, ofta i geometrisk komposition. Arabförbundet, politiskt, ekonomiskt, militärt o. kulturellt förbund (bildat i Kairo 1945) mellan Egypten, Irak, Jemen, Libanon, Saud-Arabien, Jordanien o. (1953) Libyen, (1956) Sudan, (1958) Marocko o. Tunisien, (1961) Kuwait, (1962) Algeriet, (1967) Sydjemen, (1971) Oman, Bahrein, Qatar, Arabemiratens federation. Arabia, porslinsfabrik i Helsingfors, gr. 1874. Arabiska, semitiskt språk med formrik grammatik o. stort ordförråd; skrivs med arabisk skrift o. från höger till vänster. Talas av ca 105 milj, i Främre Asien o. Nordafrika. K Språk. Arabiska halvön, Arabien, en av jordens största halvöar. Ca 3 milj. km2. Till största delen ett torrt platåland, öken el. stäpp. Huvuddelen av A. upptas av Saud-Arabien. - Från Muhammeds död 632 till 900-t. var A. stamland för ett världsvälde, som sträckte sig från Atlanten till Indus. Beträffande det senaste panarabiska samgåendet se Arabförbundet. - Se även Saud-Arabien. Arabrepublikernas federation, se Egypten. Aragonien, Aragön, landskap i n.ö. Spanien. Stäppartad högslätt med fåravel; jordbruk i dalgångarna. Under medeltiden kungarike. K Spanien. Aralia, en grupp murgrönväxter i s. Nordamerika o. s. Asien. Buskar el. små träd. Krukväxten aralia, Fatsia japonica, har blanka, handflikiga blad. E Träd IV. ' Aralsjön, insjö i Kazachstan, Sovj., jordens till storleken fjärde. 63 800 km2. A. saknar avlopp, salthalt ca 1%. Fiskrik. ARAMCO, se Saud-Arabien. Arameiska, semitiskt språk i Främre Orienten, ca 700 f.Kr.-700 e.Kr. (bl.a. i Palestina på Jesu tid). Arapaima gigas, sötvattensfisk, som kan bli över 4 m lång o. väga 200 kg; trol. jordens största. Amazonområdet. E Fiskar VI. Ararat, vulkanberg i Kaukasus, ö. Turkiet. Stora Å., 5 165 m, Lilla A., 3 914 m. På A. strandade Noaks ark enl. 1 Mos. 8:4. Araucaria. E Träd VI. Arbeiderbladet, soc.dem. dagstidning i Oslo, gr. 1884. Arbetaren, tidning i Sthlm, 1922-57 daglig, från 1958 veckotidning (1954-57 Dagstidningen A.), syndikalistiskt huvudorgan. Arbetarinstitut, anstalter för folkbildning. Stockholms arbetareinstitut, som var det första, grundades 1880 av Anton Nyström. Arbetarkommun, i Sv. lokalorgan för soc.dem. partiet. Arbetarnas bildningsförbund, se ABF. Arbetarråd, revolutionär organisation, ombud valda av arbetarna på arbetsplatsen; i Ryssl. 1905 o. 1917, i Tyskl., Osterr. o. Ungern efter 1 ;a världskr. Jfr Sovjet. Arbetarrörelsen, sammanfattande benämning på arbetarklassens politiska o. ekonomiska strävanden. E Arbetarskydd, åtgärder mot olycksfall o. ohälsa i arbetet. Nuv. arbetarskyddslagen av 1949 reglerar skyddsanordningar, utrustning, arbetstider etc. På varje arbetsplats skall ett skyddsombud finnas. Arbetarskyddsnämnden, gr. 1942 av LO o. SAF för att effektivisera arbetarskyddet m.m. Centralt ämbetsverk är arbetarskyddsstyrelsen. Arbetet, soc.dem. morgontidning i Malmö, gr. 1887 av Axel Danielsson. Chefred, bl.a. Arthur Engberg, Gösta Netzén o. sedan 1960 Frans Nilsson. Arbetets söner, kampsång i arbetarrörelsen (text H. Menander, musik N. P. Möller). Arbetsdomstolen, Sthlm, gr. 1928, enda instans för tvister om bl.a. kollektivavtal. Arbetsförmedling, statlig institution med uppgift att skapa balans mellan efterfrågan på arbete resp, arbetskraft o. att ge yrkesvägledning; sorterar under länsarbetsnämnd o. Arbetsmarknadsstyrelsen. Arbetsgivaravgift, allm. a., ofta kallad löneskatt, skatt som utgår med viss procent (år 1973 4%) av arbetsgivarnas löneutgifter. Infördes 1969. Arbetsgivareförening, arbetsgivares förhandlingsorganisation. Störst är Svenska arbetsgivareföreningen (se d.o.). Arbetsgivaruppgift, kontrolluppgift om lön, arvode o. förmåner, inlämnas till skattemyndigheten senast 31 jan. taxeringsåret för arbetstagare som tjänat minst 300 kr. Arbetshem, anstalt för psykiskt handikappade som kan utföra vissa sysslor. Arbetsledareinstitutet, se ALI-RATI. Arbetslöshet kan vara konjunktur-, struktur-(begränsad till vissa näringsgrenar el. regioner), säsong- o. omsättnings-a. (vid byte av anställning). A. bekämpas numera med en s.k. aktiv arbetsmarknadspolitik (arbetsförmedling, omskolning, flyttning, beredskapsarbete, lokaliseringspolitik). Arbetslöshetsförsäkring handhas av erkända kassor som förvaltas av fackförbunden. Finansieras genom medlemsavgifter o. statsunderstöd. Utgår i form av skattefri dagpenning; utförsäk-rade kan få omställningsbidrag el. kommunalt kontantunderstöd. Arbetsmarknaden, den sektor av det ekon, livet som omfattar utbud o. efterfrågan på arbetskraft o. fastställande av anställningsvillkor o. arbetsförhållanden. Den sv. a. kännetecknas a^ ett i lag garanterat organisations-, förhandlings- o. avtals-system. Överenskommelser om anställningsvillkoren träffas vanl. kollektivt genom förhandlingar mellan arbetsgivarnas organisationer (främst SAF, Statens avtalsverk o. Kommunförb.) o. arbetstagarnas (främst LO, TCO o. SACO), i vissa fall under statlig medver- 40