Arbetsmarknadsstyrelsen - Ares ARBETARRÖRELSEN - Historia i sammandrag ca 1800 Industrialismens framväxt med början i Engl. skapar ett arbetarproletariat som grogrund för arbetarrörelsen. 1825-40 Fackföreningsrörelsen växer fram i Engl. 1830 Julirevolutionen i Paris. 1838 Den engelska chartiströrelsen kräver allmän rösträtt. 1844 Den första konsumtionsföreningen bildas i Rochdale, Engl. 1846 Typografiska föreningen, Sv:s första fackförening, bildas. 1848 K. Marx’ o. F. Engels’ Kommunistiska manifest, arbetarrörelsens teoretiska grundval. Februarirevolutionen i Paris framtvingar allmän rösträtt i Frankr. 1850-t. Arbetarföreningar bildas i Sv. 1863 F. Lassalle stiftar Allmänna tyska arbetarföreningen (1875, Tysklands socialdemokratiska parti). L:s moderata socialism sprids sedan bl.a. till Sv. 1864 Första internationalen bildas, upplöst 1876. 1868 Brittiska fackföreningarnas centralorganisation, TUC, bildas. 1879 Myndigheternas behandling av Sundsvalls-strejken väcker stor förbittring i svenska arbetarled. 1881 August Palm börjar agitera för ett arbetarparti i Sv. 1883 Fackföreningarnas centralkommitté bildas i Sthlm. 1889 Sv:s socialdemokratiska arbetareparti grundas. Andra socialistiska internationalen bildas. 1896 Hjalmar Branting inväljs i riksdagen som förste socialdemokrat. 1898 Landsorganisationen i Sv., LO, grundas. 1899 Kooperativa förbundet, KF, bildas. Tysken E. Bernstein framlägger sin opposition mot Marx’ läror, revisionismen, som fått stor betydelse för sv. socialdemokrati. 1903 Fackföreningsinternationalen upprättas i Dublin. 1909 Storstrejken i Sv. 4 aug.-4 sept., ca 290 000 arbetare deltar. 1912 Arbetarnas bildningsförbund, ABF, grundas på R. Sandlers initiativ. 1918 Allmän rösträtt införs i Sv. (i kraft 1921). 1919 Tredje (Kommunistiska) internationalen, Komintern. 1920 Hjalmar Branting statsminister. 1921 Kommunistiska partiet bildas i Sv. 1928 P. A. Hansson lanserar slagordet »folkhemmet» som en symbol för socialdemokratins målsättning. Lag om kollektivavtal o. arbetsdomstol. 1938 Huvudavtalet mellan SAF o. LO (Saltsjö-badsavtalet) upprättas. 1945 Fackliga världsfederationen, WFTU. 1947 Komintern, upplöst 1943, återuppstår delvis i Kominform, som i sin tur upphör 1956. 1949 Icke-kommunistiska fackföreningar utträder ur WFTU o. bildar Fria fackföreningsinternationalen, ICFTU. kan (t.ex. medling). Parternas handlingsfrihet begränsas av lagstiftning angående arbets förhållanden o.d. - Se även Kollektivavtal. Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS (1914-40 Statens arbetslöshetskommission), centralt ämbetsverk under arbetsmarknadsdep. Hl Departement. Arbetsmedicinska institutet, Solna, gr. 1966, central myndighet under socialdep. för arbetsmedicinska frågor. Arbetsrotation, växling mellan olika arbetsuppgifter för en o. samma person. Arbetsstudier, mätning av arbetsmoment vad gäller tidåtgång, rörelseschema m.m. för att fastställa produktionsnormer o. bilda underlag för lönesättning. Jfr MTM. Arbetsterapi, sysselsättning med intresseväckande arbete vid långvariga sjukdomar, ledd av arbetsterapeut. Arbetstillstånd, krävs för utlännings anställning i Sv., dock ej för bl.a. nord, medborgare, vissa balter, utlänningar g.m. sv. medborgare. A. måste anskaffas före inresa. Arbetstvist, tvist mellan arbetsgivare o. arbetstagare om arbetsvillkoren. Medling (lag 1920) genom förlikningsman (i Sv. 8 st. i var sitt distrikt) el. förlikningskommission tillsatt av K.M:t. I vissa fall utses opartisk ordf. el. kommission av Socialstyrelsen. Arbetsvärd, åtgärder att anpassa partiellt arbetsföra till arbetslivet, t.ex. omskolning, arbetsträ-ning, skyddad sysselsättning. Arbitrage. 1. Skiljedom. -2. Valutaaffär med syfte att utnyttja kursskillnaderna på olika marknader el. bankplatser. Arbiträr, godtycklig, självrådig. Arboga, tätort i Västmanlands län, 11 930 inv. Metall- o. verkstadsindustri. Konfektionsindustri. En betydande medeltidsstad (riksdagen 1435) med bevarad bebyggelse. - A. kommun se Hl Sverige. Arboga artiklar antogs vid riksdag 1561 i Arboga o. stärkte riksenheten o. kungamakten gentemot hertigdömena. Arborrning, invändig bearbetning av cylindriska el. koniska ytor. Archaeopteryx, urfågeln, övergångsform mellan kräldjur o. fåglar. Levde för ca 150 milj, år sedan. E Fossil, Geologi. Archangelsk [ark-J, hamnstad i Sovj. vid Vita havet. 343 000 inv. Trävaruindustri. Sovj:s viktigaste exporthamn för trävaror. Anlagd 1584, intill 1700 Rysslands enda hamnstad. Archimedes, Arkimedes, 287-212 f.Kr., grek, vetenskapsman. Epokgörande insatser inom aritmetik, geometri o. mekanik. Archimedes’ princip: en kropp nedsänkt i en vätska (gas) förlorar skenbart lika mycket i vikt som den undanträngda vätske- (gas-)massan väger. Archipenko, Aleksandr, 1887-1964, rysk skulptör (Paris, USA). Nonfigurativ stil. Ardenner, se Häst. Ardennerna, svagt kuperat platåområde från n.ö. Frankr. genom Belgien o. Luxemburg. Järn, zink, bly, stenkol. Area, mått på storleken av en yta (ytområde). Ex: arean av en rektangel 2x6 m är 12 m2. Äldre benämning areal. Are Frode, 1067-1148, isl. historieskrivare. Skildrar i Islendingabök Islands historia från bebyggandet (ca 870) till 1120. Arena, mittrundel, ofta sandbeströdd, i rom. am-fiteater, i cirkus o.d.; skådeplats. Areometer, instrument för mätning av vätskors täthet. Areop^gen, kulle i Athen, säte för Athens rådsförsamling. Även: smakdomstol. Ares, i grek. myt. krigsgud, Zeus’ o. Heras son. Rom. motsv. Mars. 41