Arioso - Armfelt Arioso, ital., melodiöst sångstycke. Ariosto, Ludovico, 1474-1533, ital. diktare. Renässansens mest berömda epos, den romantisk-ironiska riddardikten Orlando furioso (Den rasande Roland) 1516-32. Aristides, ca 530-467 f.Kr., athensk statsman o. fältherre, motståndare till Themistokles. Känd för sin rättrådighet. Aristgfanes, Aristophanes, ca 445-ca 385 f.Kr., grek, satirisk lustspelsförf. Fåglarna, Lysistrate (om kvinnornas kärleksstrejk för freden), Molnen. Aristokrati, högadel; urspr. forngrek. statsskick som gav makten åt ett fåtal (eg. 'de bästas välde’). Aristokrat, ädling, förnäm person. Aristpteles, 384-322 f.Kr., grek, filosof, antikens mångsidigaste tänkare, Platons lärjunge, Alexander den stores lärare. A. var ända fram till ca 1500 auktoritet på nästan alla vetenskapsområden, o. hans poetik bestämde dramats utformning. Aritmetik, den del av matematiken som sysslar med siffertal. Arius, se Arianismen. Årizona, förk. Ariz., delstat (1912) i s.v. USA. 295 Ö00 km2, 1,8 milj. inv. varav 95 000 indianer. Delvis ökenartat platåland med kanjons. Stora mineralförekomster. Huvudstad Phoenix, 581 600 inv. Ark, tryckark, tryckeriteknisk pappersenhet. En bok har i regel 16-sidiga ark, dvs. de viks (falsas) 3 ggr- Ark. 1. Noaks ark, se Noa. - 2. Förbundsarken, vittnesbördets ark, en gyllene kista i Salomos tempel med lagens tavlor (4 Mos. 10, 1 Kon. 8). Arkad, en rad valvbågar, vilande på kolonner el. pelare. Arkadien, landskap i Grekl., idylliskt, ofta besjunget herdeland. Arkaisk, fornåldrig, särsk. om grek, konst 700-480 f.Kr. Arkaisera, efterbilda gammal stil. Arkansas, förk. Ark., delstat (1836) i s. USA. 138 000 km2, 1,9 milj, inv., därav ca 20% negrer. Majs o. bomull, bauxit, kol. olja. Huvudstad Little Rock, 132 500 inv. Arkebusera, avrätta genom skjutning. Arkeologi, vetenskapen om äldre tiders kulturutveckling, grundad på studium av fasta fornläm-ningar o. fornfynd. E nästa uppslag, E Arketyp, urbild, urtyp. Jfr Jung. Arkimedes, se Archimedes. Arkipelag, övärld, hav rikt på öar. Arkitekt, konstnärlig o. teknisk konstruktör av byggnader, stadsplaner m.m. I Sv: utexaminerad från tekn. högsk. Arkitekt SAR, medl. av Svenska arkitekters riksförbund. Arkitektur, byggnadskonst. Flertalet av de stilelement som fram till vår tid använts i byggnadskonsten hade utbildats redan före den grekiska högkulturens slut. Romarväldets tid bidrog främst med valv o. valvbågar. Ur romersk o. orientalisk arkitektur utvecklade sig basilikan o. kupolbyggnaden inom kyrkoarkitekturen samt den romanska stilen. Den genombrutna, höjdsträvan-de gotiken uppstod i Frankr., medan den stränga renässansstilen med romerska förebilder utvecklades i Italien. Denna arkitektur fick ett rikare formspråk genom barocken, som avlöstes av den sirligare rokokon. Därpå följde nyklassicismen o. 1800-t:s stilbiandningar. I vårt sekel har arkitek turen sökt sig nya vägar, oftast med det funktionella som riktmärke. E Stilar I-VI. Arkitrav, epistyl, huvudbjälke som vilar på kolonnernas kapitäl. E Stilar I. Arkiv, samling av urkunder o. handlingar (arkivq-lier): institution för förvaring av arkivalier. Arkivarie, tjänsteman el. föreståndare vid arkiv. Arkivexemplar, biblioteksexemplar, de ex. av varje sv. tryck som utan ersättning skall lämnas till vissa större bibliotek o. till Justitiedep. Arkivkilogram, prototyp, urmodell (el. kopia, riksprototyp) för det internat. viktsystemet. Arkivolt, valvbåge som vilar på kolonner el. pelare. Arkont, högste ämbetsman i forngrek. städer. Athen hade 9 arkonter, valda på ett år. Arktis, se Nordpolsområdet. Arla, tidigt, bittida. Mots: särla. Arlanda, Sthlms internat. flygplats. 40 km n. om Sthlm nära Märsta. Passagerartrafiken började 1960, Sthlms utrikestrafik förlädes hit 1962. Arles [arrl], stad i s.ö. Frankr. 42 000 inv. Rom. minnesmärken (teater, amfiteater), kyrkan S:t Trophime (1100-t.). E Romerska riket. Arm^da, sp., krigsflotta. Den oövervinnliga el. stora armadan sändes av Filip II (Spanien) mot Engl. 1588 men besegrades. Armageddon, se Harmagedon. Armagnac [-anjakk], eau-de-vie från landskapet med samma namn i s.v. Frankr. Alkoholhalt i Sv. 40%. Armatur, utrustning till elektrisk belysning el. till en teknisk anläggning. Armborst, medeltida pilbössa, även för kulor. E Vapen. Armé. 1. Krigsmaktens lantmilitära del. - 2. Högre operativ enhet, sammansatt av armékårer, fördelningar (divisioner) m.m. Armékår, högsta operativa enheten i en armé. Armén, sv. krigsmaktens lantmilitära del, i fredstid med truppslagen infanteri, kavalleri, pansartrupper, artilleri, luftvärn, ingenjör-, signal- o. trängtrupper samt hemvärnet. Som stridsenhet indelas a. i fält-, lokalförsvars-, depå- o. hemvärns-förband. E Gradbeteckningar. IB Försvaret. Armenien. 1. Bergland i Främre Asien, numera politiskt delat mellan Turkiet, Iran o. Sovj. Högsta topp Ararat. - 2. Unionsrep. (1920) i s. Sovj. 29 800 km2, 2,5 milj, inv., 88% armenier. Odling av bomull, tobak, vin, frukt. Vattenkraft, industri. Koppar, zink, aluminium. Huvudstad Jerevan (Erivan), 767 000 inv. Armeniska, indoeuropeiskt språk, talas av ca 4 milj, i Turkiet, Iran, Sovj. Armeniska kyrkan, med den grek.-ortodoxa besläktad, självständig kyrka, gr. på 300-t. Armera. 1. Beväpna, utrusta (med vapen etc.). -2. Klargöra mina, bomb etc. för sprängning. - 3. Bekläda, förstärka t.ex. betong genom armering med järnstänger e.d. Armfelt. E Carl Gustaf, 1666-1736, frih., general. År 1718 ledde A. 5 000 karoliner mot Trondheim, av vilka ca 3 500 frös ihjäl i Jämt-landsfjällen vid återtåget efter Karl XII:s död. -2. Gustaf Mauritz, 1757-1814, sonsons son till A.l, frih., militär, diplomat; Sv. akad. 1786-94, 1805-11. Gustav III:s gunstling, dödsdömd 1794, benådad 1799, förvisad 1811, därefter i rysk tjänst. 43