Cellini - CERN kondrier, ribosomer o. centrioler; de senare med betydelse för celldelningen. Hos växter förekommer dessutom s.k. kloroplgster, innehållande växternas gröna färgämne (klorofyll). Celler med likartat utseende o. funktion är förenade till vävnader. Jfr Ärftlighet. E, även E Växtriket III. Cellini [tje-], Benvenuto, 1500-71, ital. guldsmed, skulptör. Berömd självbiografi. Cello. 1. Förk. för violoncell. - 2. Pseud. för O. Carle. - Cellist, violoncellspelare. Cellofan, genomskinlig cellulosafolie. Cellskräck, se Klaustrofobi. Cellstoff, cellulosavadd, poröst, absorberande material av blekt sulfitmassa. Celluloid, cellulosanitrat framställt av cellulosa som förestrats med salpetersyra o. tillsatts kamfer. Färglös, genomsynlig o. lättantändlig. Tillhör termoplasterna. Cellulpsa, den övervägande beståndsdelen i växt-cellväggen. Bomull o. kem. pappersmassa består av nästan ren c. Cellulär, som avser celler el. sammansatt av celler. Celsing, Peter, 1920-74, arkitekt, prof, vid Tekn. högsk. i Sthlm 1960-68. Härianda kyrka i Gbg, S:t Tomas kyrka i Vällingby, Sthlm, Kulturhuset, Sthlm. Celsius, Anders, 1701-44, astronom, prof, i Uppsala. Uppfann den 100-gradiga termometern. E Termometer. Cembalo, ital., klaverinstrument vars strängar knäpps med fjäderpennor. Föregångare till pianot. E Musikinstrument II. Cement, bindemedel för byggnadsändamål, bestående av främst kalciumsilikater. Framställs vanl. av kalksten o. lera (portlandcement). Hårdnar under upptagande av vatten. AB Cementa, se Euroc. Cenakel, kotteri, förening. Cendré fsangdre], askblond. Cenotafium, minnesvård (utan grav) över avliden. Censor, lat., granskare. - 1. Ämbetsman i rom. rep. - 2. Person som övervakar examen (vid gymnasiet numera gymnasieinspektör) el. utövar censur. Censur, myndighets granskning av tryckt skrift, film m.m. Censurera, granska. Census, lat., värdering. - 1. Fordran på viss förmögenhet som villkor för rösträtt el. valbarhet. -2. Folkräkning. Cent, ct, mynt i USA, Canada m.fl. stater= 1 dollar. I Nederl. = 1/100 florin. Centaur, annan stavning av kentaur. Center. 1. Politiskt parti mellan vänster- o. högerpartierna. - 2. Mitten av en front. - 3. Centerforward. Centerbord, höj- o. sänkbar plåt- el. träköl på grundgående segelbåtar, avsedd att öka stabiliteten o. minska avdriften. Centerpartiet, gr. 1913 som Bondeförbundet, c, politiskt, borgerligt parti, från 1973 års val största oppositionsparti. Ledare sedan 1971 Thorbjörn Fälldin. Anslutna till C. är Centerns ungdomsförbund, CUF (1919), o. Centerns kvinnoförbund, CKF (1932). Centi-, hundradels, av lat. centum, hundra. CENTO, Central Treaty Organization, alliansfördrag mellan Turkiet, Iran, Pakistan o. Storbr. Fördraget ingicks 1955 under medverkan av Irak o. kallades till 1959, då Irak utträdde, Bagdad-pakten. Alliansen omfattar både militärt o. ekon, samarbete, där USA deltar utan att vara medlem. Central. I. Som befinner sig i centrum, mitt-; väsentlig. - 2. Huvudstation. Centralafrikanska republiken, f.d. kolonin Ubangi-Chari i Fr. Ekvatorialafrika, rep. 1960. 621 000 km2, 1,3 milj. inv. Kaffe, bomull, diamanter. Huvudstad Bangui, 298 600 inv. Centralamerika, Mellanamerika, i geografisk mening landtungan mellan Nord- o. Sydamerika; i dagligt tal sammanfattande benämning på Guatemala, Honduras, Salvador, Nicaragua, Costa Rica o. Panama samt Britt. Honduras. Tropiska bergländer med indiansk, vit o. blandad befolkning, ekon. o. pol. dominerade av USA. Kaffe-o. bananodling. E Nordamerika. Centrala prov, av skolöverstyrelsen för vissa ämnen i gymnasiet utarbetade prov, vilka används som hjälpmedel för att uppnå likformighet i hela riket vid betygsättningen. Centralbank, bank med monopol på sedelutgivningsrätten o. med uppgift att genom sin penningpolitik vårda valutans inre o. yttre värde. Förvaltar landets valutareserv o. är vanl. statlig. Sv:s c. är Riksbanken. Centralisation, styrelsesystem där förvaltningen utövas av en överordnad central myndighet. Centralkyrka, kupoltäckt kyrka med rund el. korsformig grundplan. Centrallyrik, kort subjektiv stämningsdikt. Centralmakterna, se Första världskriget. Centralstimulerande medel, preparat som stimulerar centrala nervsystemet, bl.a. kokain. Jfr Narkotika. Centralt ämbetsverk, statlig förvaltningsmyndighet vanl. med säte i huvudstaden. Det finns ca 100 sådana kollegier, verk, styrelser o. nämnder. Centrifug, apparat som skiljer tyngre o. lättare delar i en vätska genom rotation. Centrifugal, som strävar att avlägsna sig från medelpunkten. Mots: centripetql. Centrifugalkraft, den tröghetskraft, riktad ut från banans krökningscentrum i radiens riktning, som påverkar en kropp när den rör sig i en krökt bana. Mots: centripetalkraft. Centriol. E Ärftlighet. Centrum, lat., medelpunkt. Cepheider, variabla stjärnor som regelbundet ändrar sin ljusstyrka. Cerberus, grek. Kerberos, i antik myt. en skräckinjagande hund som vaktade ingången till Hades. E Symboler. Cerebellum, lat., lillhjärnan. Cerebral, som avser hjärnan. Jfr CP-barn, Spas-tiker. Cerebrospinal, som hör till hjärnan och ryggmärgen. Cerebrospinalvätska, ryggmärgsvätska, kring hjärna o. ryggmärg. Cerebrum, lat., storhjärnan. Ceremoni, högtidlig förrättning med symbolisk innebörd. Ceremoniell, ceremoniös, etikettsträng, stel. Ceres. 1. I rom. myt. växtlighetens gudinna. Grek, motsv. Demeter. - 2. Den största av småplaneterna, upptäckt 1801. Cerise [saris], fr., körsbärsfärgad. CERN, Europeiska kärnforskningsrådet, gr. 1954, gemensamt västeuropeiskt kärnforskningscent-rum i Genève. Sv. deltar. 124