Ergonomi - Erskine Ergonomi, arbetsvetenskap, gren av sociologin som sysslar med åtgärder för arbetets (maskiner o. miljö) anpassning till människan. Erhard [-t], Ludwig, f. 1897, tysk nationalekonom o. politiker (CDU), västtysk ekonomiminister 1949-63, v. förbundskansler 1957-63, förbundskansler 1963-66. Ericastiftelsen, läkepedagogiskt institut i Sthlm, gr. 1934 av Hanna Bratt (1874-1959) med avd. för rådfrågning o. psykisk vård för barn o. ungdom. Omfattar även seminarium för barnterapeuter. Ericks, Siv, f. 1918, skådesp., komedienn. Även revy o. film. Ericson, Annalisa, f. 1913, skådesp., revysångerska. Även film. Ericson, Barbro, f. 1930, operasångerska, mezzosopran, vid Operan från 1956. Ericson, Eric, f. 1918, musikdir., prof:s namn 1968. Internationellt uppmärksammad kördirigent (Kammarkören, Radiokören). Ericson, Nils, 1802-70, bror till J. Ericsson, ingenjör, frih. 1869. Ledde ombyggnaden av Troll-hätte kanal 1837-44. Planerade o. ledde 1854-62 byggandet av stambanorna. Ericsson, Bernt »Bempa», f. 1942, en av bandyns förgrundsfigurer. VM-deltagande 1963-73. SM med Falu BS 1971. Ericsson, Georg »Åby», f. 1919, förbundskapten i fotboll sedan 1970. Vann som aktiv flera SM i fotboll med IFK Norrköping. Ericsson, Gunnar, f. 1919, industriman, verkst. dir. i Facit AB 1957-72. Riksdagsled. (fp) 1969-72. Ordf. Sv. fotbollförb. från 1970. Ericsson, John, 1803-89, bror till N. Ericson, uppfinnare, amer. medborgare 1848. Konstruerade bl.a. skruvpropeller o. varmluftmaskin. Berömd är hans pansarbåt Monitor, som 1862 i nordstaternas tjänst besegrade sydstaternas Mer-rimac. Ericus Olai, d. 1486, historiker, prof, i Uppsala 1477. Skrev på latin en svensk historia (till 1470). Eriesjön [iari-], Lake Erie, en av de fem Stora sjöarna på gränsen mellan USA o. Canada. 25 700 km2, 174 m ö.h. Sjöfart maj-dec. Erigera, svälla o. hårdna, särsk. om penis. -Erektion, penis styvnande genom ökad blodfyll-nad. Erik, sv. kungar. - 1. Erik Segersäll, d. trol. 994, sveakonung, far till Olof Skötkonung. Besegrade en vikingahär vid Fyrisvallarna. - 2. Erik den helige, Sankt Erik, sv. kung. Sv:s nationalhelgon, enl. traditionen dödad 18 maj 1160. Hans reliker förvaras i Uppsala domkyrka. - 3. Erik Eriksson, E. Läspe och halte, 1216-50, sv. kung från 1222 (med avbrott). Hans tid var fylld av inbördesstri-der, o. verklig regent under hans sista år var Birger jarl. - 4. Erik av Pommern, ca 1385-1459, kung av Sv., Norge o. Danm. Krönt i Kalmar 1397, fick regeringsmakten 1412 efter drottning Margareta. Hans godtyckliga styre framkallade upproret under Engelbrekt 1434. Avsatt 1439. -5. Erik XIV, 1533-77, sv. kung 1560-68, äldste son till Gustav I. Främst med hjälp av Göran Persson som rådgivare stärkte E. riksenheten o. sin egen maktställning men kom därvid i konflikt med sina bröder o. adeln. Hans sjukliga misstänksamhet ledde till Sturemorden 1567. E. avsattes 1568, hölls som fånge av Johan III o. mördades sannolikt på dennes befallning 1577. Gift 1567 med Karin Månsdotter, med vilken han hade en son o. en dotter. E. var rikt begåvad o. stod på höjden av sin tids bildning. Erik-Jansismen, se Jansson, Erik. Erik Röde, d. ca 1000, norsk viking, sägs ha upptäckt Grönland. Eriks, Gustaf Rune, pseud. för G. R. Eriksson, f. 1918, förf. Romaner o. noveller om arbetar-ungdom på Söder. Det blir bättre i vår 1943. Eriksbergs mekaniska verkstads AB, Gbg, skeppsvarv o. mekanisk verkstad, gr. 1853, tillhör sedan 1915 Broströmkoncernen. Ett av Sv:s största o. modernaste varv. Förvärvade 1969 AB Lindholmens Varv, Gbg. Eriksgata, den nyvalde medeltida kungens hyII-ningsfärd genom Mellansverige. Den sista reds av Karl IX. Erikska ätten, efter Erik den helige uppkallad kungaätt under 1100- o. 1200-t. Stred med Sver-kerska ätten om kronan. Erikskrönikan, den äldsta sv. medeltidskrönikan (ca 1320), på knittelvers. Behandlar främst folk-ungatiden. Erikson, Greta, f. 1919, prof., pianist, lärare vid Musikhögsk. från 1956. Eriksson, Christian, 1858-1935, skulptör. En av Konstnärsförbundets ledare. Eriksson, Lennart, f. 1944, handbollsspelare. 100 landskamper sedan 1965. 6 SM 1968-72 med SoIK Hellas. Eriksson, Nancy, f. Bengtsson 1907, politiker (s), riksdagsled. (AK) 1949-73, ordf, i allmänna beredningsutskottet 1957-73, ledande inom soc.dem. kvinnoförbundet. Erinnyer, i grek. myt. hämndgudinnor, motsv. romarnas furier. Straffade den brottslige o. kallades därför också eumenider, ’de välsinnade’. Eris, i grek. myt. oenighetens gudinna. Erisäpple, stridsäpple, tvistefrö. Eritrea, provins i Etiopien, f.d. koloni i Italienska Östafrika, autonomt område 1952-62 i union med Etiopien, annekterat 1962. Gerillakrig pågår. Erixson, Sven, »X-et», 1899-1970, målare, prof, vid Konsthögsk. 1943-53. Ledande inom Färg och form-gruppen på 30-t. Monumentalmålningar, teaterdekorationer. Erlander, Tage, f. 1901, politiker (s), fil. hed.dr. Riksdagsled. (AK) från 1933. konsult 1944, ecklesiastikminister 1945, statsminister o. soc.dem. partiordf. 1946-69. Memoarer 1972-73. Ernst, Max, f. 1891, tysk konstnär, ledande surrealist. Erogen zon, kroppsområde (utom könsorganen) känsligt för sexuell retning. Eros, i grek. myt. kärlekens gud. Rom. motsv. Ämor, Cupido. Jfr Agape. Erosion, nötning av jordytan, orsakad av vatten, is o. vind: fluvial erosion, floderosion; abrasion, vågornas e.; deflation, vinderosion; glacial erosion, iserosion. Erotik, sinnlig kärlek, älskog. Erotisk, sinnlig, kärleks-. Erotomani, sjuklig stegring av könsdriften. Err^re hum^num est, lat., ’det är mänskligt att fela’. Err^tum, plur. errata, lat., misstag; tryckfel. Erskine, Ralph, f. 1914, arkitekt av skotsk härkomst, verksam i Sv. sedan 1942. Luleå shoppingcenter 1952-56. 178