- Project Runeberg -  Lilla Focus : lexikon i fickformat / Tredje upplagan /
227

(1961-1984) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flyg ... - FNB ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FNB - Foch FLYG V-VI 1 ILS-landningssystem. På flygplatser utrustade med ILS ( = Instrument Landing System) finns en glidbane-sändare (a) och en ledstrålesändare (b). De sänder riktade radiovågor i vertikal (c) resp, i horisontell led (d), vilka registreras av flygplanets ILS-indikator och informerar piloten om läget i förhållande till den rätta inflygningsbanan. Flygplanet A:s indikator visar att det ligger för högt och för långt åt vänster om rätt inflygningsbana. Flygplanet B ligger, som framgår av indikatorn, för lågt och för långt åt höger, medan flygplan C befinner sig rätt i höjd- och sidled. 2 Aerodynamik, a. Då en kropp med stor frontyta rör sig i ett strömningsfält påverkas den av ett stort motstånd. b. På en strömlinjeformad kropp verkar ett mindre motstånd, c. På en slank kropp, t.ex. en flygplansvinge, som bildar vinkel med strömningsriktningen, verkar dessutom en lyftkraft genom att det uppkommer ett undertryck på vingens översida och ett övertryck på undersidan. 3 VTOL-flygplan med åtta små lyftmotorer i flygplans-kroppen, riktade nedåt och avsedda för vertikal start och landning. En jetmotor, monterad på konventionellt sätt, driver flygplanet framåt. 4-5 Terminalområden och luftleder tillhör de delar av luftrummet som kontrolleras av lufttrafikledningen. 4 Terminalområdet (a) är det kontrollerade luftrummet kring en större flygplats (b). På bilden kommer ett flygplan (c) in för landning. Det passerar en radiofyr (d) och beordras från flygplatsen att lägga sig i väntläge på en viss höjd (e). Under planet kretsar redan tre andra i väntan på landningstillstånd, medan ett fjärde (f) lotsas ner t.ex. med hjälp av ILS. Ett plan (g), som samtidigt passerar terminalområdet, styr via radiofyren över från en luftled till en annan. 5 I luftleden (a) mellan två terminalområden flyger varje plan på bestämd höjd. 6 Flygtid över Atlanten 1927-71, angiven i timskala. a. »Spirit of St. Louis», b. Douglas DC-4, c. Lockheed Constellation, d. Douglas DC-7, e. Boeing 707, f. BAC/Sud-Aviation Concorde, ett överljudsplan. 7 Flygplats: a. trafikledartorn med flygplatsradar (»närradar»), b. terminalradar (långdistans), c. rullbana, d. taxibana för markkörning, e. glidbanesändare, f. ledstrålesändare, g. landnings!jus. 8 Viktiga svenskbyggda flygplan (jfr tabell). a. SAAB J 29 »Tunnan», b. SAAB A 32 »Lansen», c. SAAB J 35 »Draken», d. SAAB AJ-37 »Viggen», e. SAAB 105, f. MFI 15. FNB, Finska notisbyrån, Helsingfors, finl. nyhetsbyrå, gr. 1915. FNL, förk. för Front National de Liberation, Nationella befrielsefronten, beteckn. för den sydviet-namesiska befrielserörelsen, bildad 1960. Riktad mot Saigonregeringen. 1968 bildade FNL PRR, provisoriska revolutionära regeringen. Fnöske, brun porös massa, som erhålls ur bl.a. eldticka o. fnöskticka (se Tickor). Förr anv. bl.a. i elddon. Fo, Dario, f. 1927, ital. dramatiker, skådesp. o. teaterledare. Absurda farser. Tjuvar, lik och fala kvinnor 1964. FOA, förk. för Försvarets forskningsanstalt. Foajé, fr. foyer, promenadrum för teaterpubliken under mellanakterna. Fob (förk. för eng. free on board, fritt ombord), säljaren betalar varans transport ombord på fartyg- Fobi, plur. fobier, tvångsföreställning, sjuklig, tvångsmässig fruktan för vissa föremål el. situationer. Ex: agorafobi, torgskräck; klaustrofobi, cellskräck. Foch [fåsj], Ferdinand, 1851-1929, fransk marskalk (1918), segrare vid Marne 1914, ledare för de allierades armé 1918. FLYG - Viktiga svenskbyggda flygplan Namn/beteckning [-Årgång-] {+År- gång+} Max. hast km/h Huvudsaki. anv. SAAB J 29 Tunnan 1951 1 060 jakt/attack SAAB A 32 Lansen 1955 1 150 attack/jakt SAAB J 35 Draken 1958 2 125 jakt SAAB AJ 37 Viggen 1970 2 500' attack/jakt SAAB 105 1965 800 skol/attack MFI 152 1969 240 skol 1 Uppskattningsvis 2 Mach men troligen högre. 2 »Biafra»-planet. 227

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 13 16:44:58 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lillafocus/3/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free