Fäsör - Förföljelsemani Fäsör, fr. faiseur, förf. el. konstnär med tekn. färdighet men utan originalitet. Födelsekontroll, barnbegränsning, familjeplanering, avsiktliga åtgärder för att förebygga befruktning el. reglera antalet havandeskap. Dels på »naturlig väg» genom avbrytande av samlaget (cpitus interruptus) o. genom könsumgänge endast under kvinnans s.k. säkra perioder, dvs. dagarna närmast före o. efter menstruationen, dels med hjälp av preventivmedel (se d.o.). Födelsemärke, medfödd el. tidigt uppträdande brun el. röd fläck i huden. Födelsenummer, se Personnummer. Födelsetal, födelsefrekvens, nativitet, anger antalet födda per år o. 1 000 inv. Fögderi, urspr. fogdes tjänsteområde; nu förvaltningsområde med en häradsskrivare för mantalsskrivning m.m. Även: område, anförtrodd uppgift. Föhnvind, varm o. torr fallvind, bl.a. i schweiz. alperna. E Klimat II. Följd, talföljd, en uppräkningsbar mängd tal. Man skiljer mellan ändliga o. oändliga följder. I det senare fallet är följden konvergent om den går mot ett gränsvärde, annars divergent. Följetong, fr. feuilleton, roman e.d., som införs i avsnitt i tidning el. tidskrift. Fönsterlind, rumslind, Sparrmannia africana, litet träd bland lindväxterna med stora, vita blommor i knippen o. hjärtlika, flikiga, håriga blad. Krukväxt. E Träd III. Förargelseväckande beteende, straffbar förseelse, som består i att på allmän plats föra oljud el. på annat sätt väcka allmänhetens förargelse. Förband. 1. Militär enhet, t.ex. kompani. - 2. Täckande omslag till skydd o. för behandling av skadade kroppsdelar. - 3. Koppling mellan två el. flera maskinelement e.d. - 4. Vid murning: placering av stenarna så att varje lodrät fog täcks av en ovanpå liggande sten. Förbränning, kemiska reaktioner som sker under utveckling av ljus o. värme, vanl. en oxidation. Förbränningsmotorer, typ av värmemotorer i vilka ett bränsles värmeenergi mer el. mindre fullständigt omvandlas till mekaniskt arbete genom förbränning inuti motorn. Tre huvudtyper finns, kolvmotorer, gasturbiner o. reaktions-motorer. Till kolvmotorerna hör den bensindrivna ottomotorn (»bilmotorn») med eltändning o. olika metoder för bränslets införande, förgasarmotorer resp, insprutningsmotorer; en särskilti typ är wankelmotorn med roterande kolv. En annan grupp kolvmotorer är de brännoljedrivna dieselmotorerna med kompressionständning: insugen luft komprimeras i cylindrarna till så hög temperatur att det därefter insprutade bränslet självan-tänder. - Till reaktionsmotorerna hör en rad konstruktioner som arbetar enligt reaktionsprincipen, dvs. farkosten drivs framåt som reaktion på en bakåtriktad gasstråle. Hit hör turbojetmotorn (med specialtypen turbofläktmotor), där man utnyttjar de expanderande avgaserna från en gasturbin vid utströmningen genom ett munstycke. En variant är den s.k. turbopropmotorn, där tur-binaxeln driver både en kompressor o. en propeller. Ramm-motorn saknar roterande delar o. luften komprimeras av motorns höga hastighet genom luften. Raketmotorer medför eget syre (eller annan oxidator) som liksom bränslet pumpas in i brännkammaren; de används bl.a. för att driva rymdfarkoster. - Principiellt avvikande är den s.k. stirlingmotorn, som står närmare ångmaskinen; den räknas som en av framtidens bilmotorer. - Jfr Jetmotor, Ottomotor, Raketmotor, Stirlingmotor. E Förbundsarken, se Ark. Förbundskansler, ty. Bundeskanzler, titel för regeringschefen i Tyska förbundsrepubliken (V-Tyskl.) o. i Österr. Fördelning, inom sv. armén detsamma som division. Föredragande, tjänsteman som förbereder ett ärende o. föreslår myndighet beslut. Förenade arabrepubliken, till 1971 officiell benämning på Egypten. Antogs urspr. i samband med unionen Egypten-Syrien 1958-61. Förenade fabriksverken, FFV, koncern bildad 1943. Omfattar mekaniska verkstäder, underhålls-verkstäder, tvätterier, kemisk-teknisk fabrik, konfektionsföretag o. överskottsförsäljning. Sorterar sedan 1970 under industridep. Förenings- och församlingsfrihet, den medborgerliga rätten att bilda förening o. hålla möten utan tillstånd av myndighet. Förenings- och säkerhetsakten, tillägg till 1772 års regeringsform. Gav kungen nästan oinskränkt makt. Gällde 1789-1809. Föreningsrätt. 1. Förenings-o. församlingsfrihet. - 2. Lag om förenings- och förhandlingsrätt av år 1936 för arbetsgivare o. -tagare att bilda förening som tillvaratar intressen i fråga om anställningsvillkor. Förenta nationerna, se FN. Förenta staterna, kortform för Amerikas förenta stater (United States of America). Se USA. Företagsdemokrati, möjlighet för de anställda att, formellt el. informellt, utöva inflytande på företags skötsel. Jfr Företagsnämnd. Företagsekonomi, vetenskapen om företagens organisation, förvaltning, ekon, verksamhet o. roll i samhället. Företagsnämnd, organ för information o. samråd mellan representanter för ett företags ledning, tjänstemän o. arbetare. Förfallodag, den dag då en skuld senast skall betalas. Förfalskning, framställning av falsk handling el. ändring av äkta, varigenom bevisning äventyras. Författarcentrum, Sthlm, organisation bildad 1967 med uppgift att öka författarnas kontakt med publiken; uppbär ekon, stöd från Arbetsmarknadsstyrelsen. Författarförbundet, se Sveriges författarförbund. Författarrätt, litterär resp, musikalisk äganderätt, ensamrätt för upphovsman till litterärt el. musikaliskt verk att offentliggöra, framföra o. mångfaldiga detta. Jfr Upphovsrätt. Författning. 1. Av K.M:t el. annan myndighet utg. tryckt skrift med föreskrifter av rättsligt innehåll såsom lagar, förordningar o. kungörelser. - 2. Statsförfattning, gällande regler för ett lands styrelse, vilka i Sv. återfinns i grundlagarna. Förfogandelag, allmän förfogandelag, lag av 1954 om skyldighet att vid krigsfara o. liknande till staten mot ersättning avstå förnödenheter m.m. för krigsbruk el. försvarsberedskap. Förfrysning, genom avkylning uppkomna vävnadsskador el. andra rubbningar. Förföljelsemani, sv. benämning på paranoia. 264