Gejd [g-], skena, list e.d. för styrning av en rörlig maskindel i en viss bana. Gejser [g-], geysir, het källa, som slungar ut vattenmassor. Bl.a. på Island. Gelatin [sj-], ett rent, färglöst lim som erhålls vid kokning av hudar el. ben. Består huvudsaki. av äggviteliknande ämnen, albuminoider. Gelé [sjele], elastisk, ofta genomskinlig massa av stelnad fruktsaft, av köttspad e.d. Gem [g-], pappersklämma. Gem [jemm el. g-], plur. gemmer, (halv-) ädelsten med ingraverade bilder e.d., ofta avsedd som sigill. Gemena, »små bokstäver». Mots: versaler. Gemensam marknad, marknad omfattande två el. flera stater o. där varor, tjänster etc. kan utbytas fritt oberoende av tullar o. andra handelshinder. Förutsätter vanl. ekon, integration. D Gems [g-], alpget, stenget, ett antilopdjur av ungefär ett rådjurs storlek. Skicklig klättrare. S. o. mell. Europa. E Klövdjur II. Gemyt [g- el. j-], sinnelag; gott humör. Gemzell [g-], Carl, f. 1910, prof, i obstetrik o. gynekologi i Uppsala från 1960. Känd för sin metod med hormonbehandling av sterilitet hos kvinnor. Gemål, make, maka. Gen, arvsanlag, representerar enstaka ärftlig egenskap o. förekommer vanl. i dubbel uppsättning i kromosomerna. E Ärftlighet. Genant [sj-], besvärande, pinsam. Gendarm [sjangd-], polissoldat. Genealogi, släktforskning; stamtavla, härkomst. E Släktforskning. Genera, besvära, göra förlägen. General, hög militär titel o. grad inom arméer o. flygvapen. De sv. generalsgraderna är general, generallöjtnant o. generalmajor. E Gradbeteckningar. General-, över-; allmän, allomfattande. Generalagent, person el. företag som inom ett land har ensamförsäljning av en vara el. av ett företags produkter. Generalbas, ital. basso continuo, basstämma med sifferbeteckningar, som anger harmonierna, vilka fogades till improvisatoriskt. Vanligt ca 1600-1750. Generaldirektör, titel på chefen för vissa centrala ämbetsverk. General Electric Co., amer. koncern, gr. 1892, världens största tillverkare o. försäljare av elek-trotekn. materiel. Generalguvernör, i vissa länder titel på chefen för större förvaltningsområde; britt, kronans högste representant i de självstyrande samväldes-staterna. Generalisera [sj-], ge allmän tillämplighet åt, dra allmänna slutsatser, skära över en kam. Generalissimus, i vissa länder benämning på högste chefen för stridskrafterna. Generalitet, sammanfattande benämning på samtliga generalspersoner i sv. armén. General Motors Corp., GM, amer. bilkoncern, gr. 1908, världens största företag. Tillverkar i USA bl.a. Buick, Cadillac o. Chevrolet, i Engl. Vauxhall personbilar o. Bedford lastbilar, i V-Tyskl. Opel. Även diesellok o. -motorer, väg-byggnadsmaskiner m.m. Generalorder, tjänstemeddelande från försvarets kommandoexpedition vid försvarsdep. Gejd - Genius Generalpaus, G.P., paus som gäller alla stämmorna i orkestern. Generalrepetition, repetitionen närmast före premiären. Förkortas ofta genrep. Generalstab. 1. Högsta försvarsledning. Sedan 1936 är g. ej längre militärt centralorgan i Sv. -2. Kår av särsk. utbildade stabsofficerare, generalstabskåren. Generalstaterna, beteckn. på kungariket Nederländernas folkrepresentation. Generalstrejk, detsamma som storstrejk. Generation, släktled, släkte, mansålder. Generationsväxling, en fortlöpande växling mellan könlig o. könlös generation hos vissa växter, t.ex. mossor o. ormbunkar, el. djur, t.ex. vissa maskar o. nässeldjur. E Nässeldjur. Generator, inom krafttekniken maskin som omvandlar mekanisk energi till elektrisk. E Elektricitet I. Generatris, linje som rör sig o. därvid alstrar (genererar) en yta. Generell [sj-], allmän, allmängiltig. Generera, alstra, frambringa. Generisk, som har avseende på släktet. Generositet [sj-], frikostighet, ädelmod. Generös, frikostig; storsint. Genes, uppkomst, utveckling. Genesis, grek., 'ursprung’, namn på Första Mosebok efter dess inledande ord. Genét [janä], Jean, f. 1910, fransk förf., f.d. yr-kestjuv. Skildrar på lyrisk prosa brottslingars o. homosexuellas liv. Tjuvens dagbok 1952. Genetik, ärftlighetslära. Genetiska koden, den ordningsföljd som nukleo-tiderna följer i en bestämd DN A-molekyl o. som bestämmer proteinernas uppbyggnad o. därför kan verka som ärftlighetsbärande substans. Genève [janäv], ty. Genf. - 1. Kanton i s.v. Schweiz. - 2. Huvudstad i kantonen G., vid Rhö-nes utlopp ur Genèvesjön. 321 100 inv., fransktalande. Centrum för finmekanisk industri. Säte för FN:s Europacentral (tidigare även NF), Internat. Röda korset, Internat. Arbetsdomstolen. Univ. gr. 1559. Katedral från 1034. Genèvekonventionen, Röda korskonventionen (1864, nya konventioner 1906 o. 1929), en internat. överenskommelse om skydd för sjuka o. sårade i krig samt okränkbarhet för den militära sjukvården m.m. Genever [sjenä-], nederl. enbärsbrännvin. Ca 37% alkohol. Genèvesjön [sanäv-], fr. Lac Léman, Alpernas största sjö, på gränsen mellan Schweiz o. Frankr. 581 km2, 375 m ö.h. Många turistorter. Gengas, generatorgas, brännbar gas, vanl. framställd genom att luft leds genom upphettad koks. Huvudbeståndsdelar i g. är koloxid o. kväve. Användes under 2:a världskr. som ersättning för bensin som motorbränsle. Gengångare, vålnad, enl. folktron en död människa som återvänder till de levande. Geni [sj-], snille, (person med) lysande o. ovanlig begåvning. Genial(isk), snillrik, överbegåvad. Genialitet, snillrikhet. Genitf lier, genitalorgan, könsorgan. Genitiv, kasus som huvudsaki. används för att beteckna ägaren. Ex: kungens slott. Genius, plur. genier, i rom. myt. en mans skyddsande, dyrkad som skyddsgud. 277