Gennesaret - Gentiana Perm Trias Jura Krita Tertiär Kvartar Kambrium Ordovicium Gennesaret, Galileiska sjön, Tiberias’ sjö, sjö i n. Israel. 212 m u.h. Omtalad i NT. Genotyp, anlagstyp, den typ hos växter o. djur som bestäms enbart av arvsanlagen. Genoveva, den heliga, fr. Geneviève, ca 422-512, Paris’ skyddshelgon. Genre [sjanger], område, fack, slag, stil. Genremålning, genrebild, målning med vardagligt motiv, ofta interiörscen. Gent [g-], fr. Gand, industristad i n.v. Belgien. 178 000 inv. Medelpunkt i kanalsystem. Flodhamn i Schelde. Gotisk katedral med det berömda Gentaltaret av bröderna van Eyck. Gentele [g-], Göran, 1917-72, regissör vid Operan 1952, dess chef 1963-71. Chef för Metropolitan i New York 1972. Gentiana, stålört, en grupp vanl. låga örter med smalt klocklika, på sv. arter oftast små blå el. violetta blommor. I Sv. 8 arter, bl.a. klockgen-tiana, G. pneumonanthe, med stora blommor, rar, fältgentiana, G. campestris, täml. allmän, o. fjällgentiana, G. nivqlis, allmän i fjälltrakter. Flera arter odlas som prydnadsväxter. Jordstam Silur Devon Karbon GEOLOGI ■ Det geologiska tidsschemat Bergskedjeveckni.,g. Långsam utveckling från komplicerade organiska ämnen till encelliga organismer för ca 3 miljarder år sedan o. från encelliga till fler-celliga. a. alg, b. urdjur, c. amöba. Övervägande kallt o. fuktigt. Bergskedjor eroderas ned men ersätts genom nya veckningar. Istider i Afrika. d. nässeldjur, e. maskar. Varmt. Sedimentbergarter bildas. Många havslevande ryggradslösa djur. /. brakiopod, g. trilobit. Haven breder ut sig. I Europa påbörjas den kaledoniska bergsveckningen genom upplyftning av havsbäcken-sediment. Bläckfiskar o. de första ryggradsdjuren, som bar pansar, h. bläckfisk, i. pansarrundmun. Varmare. Kaledoniska bergskedjan i Skandinavien o. England färdigbildas. Korallkalk på bl.a. Gotland. De första fiskarna o. mot slutet av perioden möjligen landväxter. j. broskfisk. Stigande temperatur. Nedbrytningen av den kaledoniska kedjan börjar. Fiskar med lungor o. extremitetskelett utvecklas till groddjur. Rik flora av landväxter. k. stegocefal, /. kvastfening, m. land växt. Varm-fuktigt. Sumpskogar av trädormbunksväxter m.fl. Bildning av stenkolslager. Den variskiska bergkedje-veckningen börjar i Centraleuropa. De första reptilerna. Talrika insekter, n. fräkenväxt, o. ormbunksväxt. Torrare klimat på n. halvklotet, nedisning på s. halvklotet. Appalacherna o. Uralbergen bildas. Vulkanism i Osloområdet. Stora saltlager bildas. Gymnospermerna efterträder ormbunksträden. p. däggdjursliknande reptil. Landhöjningar. Uppvärmning av haven. Mäktiga sediment av bl.a. kalkalger. Kottepalmernas o. barrträdens tid. Reptiler, strålfeniga fiskar, de första däggdjuren. q. kottepalm, r. fisködla. En havsperiod med först svalt, sedan varmare klimat. Koraller o. kalkalger utbreder sig. Skräcködlorna utvecklar jätteformer. De första fåglarna i form av befjädrade reptiler, s. urfågeln, Archaeopteryx. Vitt utbredda hav. Varmt o. fuktigt. Mäktiga kalk- o. kritsediment. Angiospermernas frammarsch. Alperna, Anderna o. Klippiga bergen börjar veckas. Mot slutet av krita dör jätteödlorna ut. t. skräcködla. En avkylning mot.slutet av tertiär ödelägger tropikflora i Europa o. det bildas brunkolslager. Människans aplika förfäder. Däggdjurens blomstringstid. Nutidens kontinenter tar form. u. urhäst, v. människoapa. Flera nedisningar; bl.a. täcks Norden fyra gånger av inlandsis. Arterna får sin nuvarande utbredning, o. den moderna människan framträder samtidigt som neandertalmänniskan dör ut. x. neandertalare. 278 KENOZOIKUM ("nyare tid”) MESOZOIKUM (”medeltid”) PALEOZOIKUM (”forntid”) PREKAMBRIUM ("urtid”) ALGONIK