Gotiska språket, goternas språk, det mest ålderdomliga av kända germ. språk, främst känt genom biskop Wulfilas övers, av NT, bevarad i en enda handskrift, den s.k. Codex argenteus, nu i Uppsala. Gotland (före 1923 Gottland), Sv:s största ö, i Östersjön. Största längd 135 km, största bredd 53 km. Tillsammans med Fårö, Karlsöarna o. Gotska Sandön 3 140 km2, 53 892 inv. G. utgör en kalkstensplatå. Milt, torrt klimat, rik o. särpräglad flora, bl.a. orkidéer. Ca 90 kyrkor från medeltiden. Rika fornfynd. - Viktigt handelscen-trum på vikingatiden o. medeltiden. Länge självstyrande, intaget av Danmark 1361, åter svenskt 1645. - G. kommun se D Sverige. Gotlands län omfattar landskapet Gotland: öarna Gotland, Fårö, Karlsöarna o. Gotska Sandön. 3 140 km2, 53 892 inv. Residensstad Visby. Gotska Sandön, ö i Östersjön n. om Gotland, 36 km2. Nationalpark. Flygsandsfält, gles tallskog. Gouache [goasj], målning i täckande vattenfärg. Goudaost [goda-], fet, rundpipig, urspr. nederl. hårdost med mild smak. Gould, Elliott, f. 1938, amer. filmskådesp. MASH 1969, Getting Straight 1970, Beröringen 1971. Gould, Glenn, f. 1932, kanad. pianist. Gould, Shane, f. 1957, austral. simmerska, 1971 innehavare av världsrekord på alla frisimsdistan-serna. 3 guld-, 1 silver- o. 1 bronsmedalj i OS 1972. Gounod [gonå], Charles, 1818-93, fransk komp. Kyrkomusik, bl.a. sången Ave Maria. Operorna Faust 1859 o. Romeo och Julia 1867, symfonier m.m. Gourmand [gorma'1, sv. -mang(d)], fr., person som tycker om mycken o. god mat, matvrak. Gourmet [-me], försv. gourmé, finsmakare, kännare av fin mat. Gouterad [go-], guterad, omtyckt, gillad, de Goya [gåja], Francisco, 1746-1828, spansk målare o. grafiker. Ypperliga porträtt; starkt personlig stil o. ofta makabra inslag i politiskt radikala samtidsskildringar o. satirer (Exekutionen den 3 maj 1808 samt etsningssviterna Krigets fasor, Ordspråken m.fl.). GP, förk. för Göteborgs-Posten. Graal, Gral, ett heligt offerkärl omtalat bl.a. i Artursagan, enl. vissa sägner anv. vid nattvardens instiftande o. senare för att uppsamla Jesu blod. Symboliserade den sanne riddarens, graal-sökarens, mål. Gracchus [grakk-], Tiberius Sempronius, 162-133 f.Kr., o. Gajus Sempronius, 154-121 f.Kr., bröder, rom. statsmän o. folktribuner. Sökte genomföra jordreformer men drevs båda i döden av motståndare. Grace [gras], fr., behag; ynnest(bevis). De tre gracerna el. gratierna, i rom. myt. behagets gudinnor (grek, motsv. kariter). - Gracil, spenslig. Graciös, mjukt behagfull. Grad. 1. Enhet för skalans indelning på vissa fysiska instrument, t.ex. termometrar. - 2. Mått på vinkelstorlek, 1/90 av en rät vinkel (el. 1/100, om det gäller ny grader). - 3. Inom algebran är en terms grad det tal som anges av summan av exponenterna. - 4. Meridiangrad, breddgrad, avståndet längs en meridian mellan två orter, vilkas polhöjdsskillnad är 1°. Parallellgrad, längdgrad, avståndet längs en parallellcirkel mellan två orter med longitudskillnad 1°. Gotiska språket - Grammofon Gradbeteckningar, beteckningar på krigsmaktens uniformer för att särskilja personal av olika tjänstegrader el. -klasser. É Gradera, indela i grader; värdera. Gradient, ändring per längdenhet av en variabel storhet. Gradnät, en kartas cirkelsystem av meridianer (genom polerna) o. parallellcirklar (parallella med ekvatorn). Tjänar till bestämning av en orts läge på jordklotet. Gradualavhandling, doktorsavhandling. Gradu^lpsalm, den psalm i högmässan som sjungs mellan epistel- o. evangelieläsningen. Graduell, stegvis fortgående, gradvis stigande el. fallande. Graduera, tilldela doktorsgrad. Graf-, -graf, betecknar skrift, skrivare (grek, sammansättningsled). Anger ofta yrkesutövare, t.ex. grafolog, fotograf. Graffito, vägginskrift el. bildristning som gjorts med ett spetsigt föremål. Grafik, grafisk konst (se d.o.). Grafiker, konstnär som ägnar sig åt grafisk konst. Grafisk, som avser skrivkonst el. skrift; som avser el. ägnar sig åt grafisk konst. Grafisk framställning, åskådliggörande med hjälp av figurer o. kurvor (diagram) el. kartor (kartogram). Grafiska institutet, Sthlm, undervisningsanstalt för de grafiska facken, gr. 1944. Grafisk konst, grafik, konstnärligt bildtryck, mångfaldigat med en tryckform av metall, trä el. sten, där bilden utarbetats för hand med olika redskap o. andra hjälpmedel såsom frätande syror m.m. Man skiljer mellan högtryck, djuptryck o. plantryck. Vid högtryck (träsnitt o. trästick) avges tryckfärgen från upphöjda partier i formen, vid djuptryck (kopparstick, etsning, torr-nålsgravyr m.fl.) från nedsänkta partier, medan i plantryck (litografi) formens tryckande partier ligger i samma plan som de icke tryckande. De båda förstnämnda metoderna uppkom redan vid medeltidens slut, den sistnämnda först ca 1800. Grafisk teknik, ur industriell synpunkt främst framställning av ett tryckmedium (tryckplåt, tryckcylinder etc.), själva tryckningen o. produktens vidare bearbetning i bokbinderi. Grafit, blyerts, grått, mjukt mineral, en form av kristalliserat kol. Grafitfibrer, kolfibrer, draghållfasta fibrer av hög-kristallint kol (grafit). Anv. för armering av metall o. plast. Grafologi, läran om skriftens återspegling av en människas karaktär. Graham, Martha, f. 1895, amer. dansös o. koreograf, pionjär inom modern amer. fridansteknik. Appalachian Spring 1944, Diversion of Ängels 1954, Phaedra 1962. Grahame, Kenneth, 1859-1932, eng. förf, av barnböcker, bl.a. Det susar i säven 1908. Grahamsbröd, bröd av sammalet vetemjöl. Gram, g, enhet för massa (vikt); motsvarar massan (vikten) av 1 cm3 vatten vid 4°C. Grammatik, språklära, sammanställning av reglerna för ett språk. Grammatikalisk, gramma-tiskt, även pedantiskt, riktig. Grammofon, apparat för återgivning av ljudupptagningar: i den av Edison 1877 konstruerade fonografen på cylindriska vaxrullar, i den av E. Berliner 1887 patentsökta g. på runda skivor. Från en matris med ingraverade ljudspår pressas 287