- Project Runeberg -  Lilla Focus : lexikon i fickformat / Tredje upplagan /
288

(1961-1984) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gran ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gran - Gravsättning grammofonskivor av plastmaterial. Moderna LP-skivor (long playing) spelas med 33 1/3 varv/min., EP-skivor (extended playing) med 45 varv/min. Stereoskivor har stereofoniskt ljud (se d.o.) i motsats till monoskivor med ett ljudspår. E Ljud II. Gran, Picea, barrträdssläkte, ca 40 arter med fleråriga, stickande barr o. en vanl. av regelbundna grenvarv uppbyggd, pyramidformig krona. Honblomställningarna, kottarna, utvecklas i skottspetsarna. Vanlig gran, P. abies, max. 50 m hög o. 1 m tjock, vildväxande utom i sydligaste Sv., tål skugga o. uttränger lövskog o. tall. Utgör nära 50% av Sv:s virkesförråd. Av andra arter odlas i Sv. bl.a. ädelgran el. silvergran, Abies alba, med upprätta kottar samt amerikansk doug-lasgran, Pseudotsuga taxifplia (eng. Oregon pine), o. vitgran, Picea canadensis. E Träd I, II, V. Granada, stad i s. Spanien, vid foten av Sierra Nevada. 170 000 inv. Univ. (1531). Slottet Al-hambra. G. uppfördes av araber på 700-t. o. var ett självständigt kungarike 1238-1492, då det erövrades av spanjorerna. E Spanien. Granadiller, se Kristikorsblomma. Granat. 1. Projektil: bestående av en sprängladdning i en kropp av stål. - 2. Grupp mineral av varierande färg. Granatgevär, rekylfritt närpansarvärnsvapen. Granatkastare, vapen med slätborrat lopp, som laddas från mynningen med vinggranater. Granatäppelträd, granatträd, Punica granatum, träd nära släkt med myrtenväxterna. Klarröda blommor o. ätliga, bärliknande frukter. Orienten. Odlas i varma klimat. E Frukter. Grand [fr. gra’, eng. grännd], stor, förnäm. Ex: Grand Hotel. Grand av Spanien, högadlig värdighet (urspr. kastilianska högadeln). Grand Canyon, Coloradoflodens väldiga klippfåra, Arizona, USA. 350 km lång, upp till 21 km bred, 1 500-1 800 m djup. Delvis nationalpark. Grandezza, ital., stor värdighet i uppträdandet. Grand-Guignol [gra’-ginjåll], fr., skräckdramatik, odlad på Théåtre du Grand-Guignol i Paris. Grandips, storslagen, ståtlig. Granditsky, Palle, f. 1923, stadsteaterchef i Borås, 1957-64, i Uppsala 1964-74. Grand National, se Galoppsport. Grand old man, eng., 'stor gammal man’, om äldre ledande man inom visst omr., urspr. om Gladstone. Grand Prix [gra’pri], fr., 'stora priset’, förnämsta utmärkelsen vid utställningar m.m.; inom idrotten namn på vissa stortävlingar i t.ex. motor-, häst- o. cykelsport. Grandseigneur [gra’sänjör], fr., förnäm herre med storstilat levnadssätt. Granhagen, Lena, f.1938, skådesp. bl.a. vid Sthlms stadsteater. Även film. Granikos, flod i n.v. Mindre Asien. Vid G. besegrade Alexander den store perserna 334 f.Kr. Granit, kristallinisk magmatisk bergart som jämte gnejs dominerar Skandinaviens urbergsgrund. Mineralkornen kvarts, fältspat, glimmer o. horn-blände ligger inbördes oordnade. Granlid, Hans, f.1926, förf., litt.hist. Psykol. intrikata romaner: Nertrappning 1969, Mottagning 1970. Gransångare, se Lövsångare. Grant, Cary, f.1904, amer. filmskådesp. Komediroller. Arsenik och gamla spetsar 1944, I sista minuten 1959, Charade 1963. Grant, Ulysses S., 1822-85, amer. general, nordstaternas överbefälhavare i inbördeskriget, USA:s president 1869-77. Granulerad, kornig. Grapefrukt [grejp-], Citrus paradisi, ett odlat citrusträd med vita blommor i klase. Frukten (ca 15 cm) har syrligt besk, läskande saft. Florida, Västindien, Sydafrika, Israel. E Frukter. Graptoliter, en utdöd grupp marina, kolonibyggande djur. Kambrium t.o.m. karbon. Grass, Günther, f. 1927, ty. förf. Fränt satiriska romaner. Blecktrumman 1959. Grassera, härja, fara fram, rasa. Grate, Eric, f. 1896, skulptör, prof, vid Konst-högsk. 1941-51. Harmonisk klassisk, senare abstrakt o. surrealistisk formgivning. Gratia Dei, lat., 'Guds nåd’, stiftelse bildad 1950, med uppgift att bl.a. driva ett hem för pensionerade präster o. lekmän. Ordf. Gunnar Rosendal. Gratie [-tsie], grace, behag. Gratifikation, penninggåva utöver lönen, t.ex. för långvarig tjänst. Gratäng, fr. gratin, maträtt som gratineras, dvs. täcks med stuvning el. ost o. upphettas i ugn. Grav, allvarlig, tungt vägande. Jfr Accent. Grava, lägga rå fisk i varv med en kryddblandning mellan lagren. Ex: gravlax. Gravand, en gåsliknande and (60 cm), svart o. vit med ett rödbrunt band runt framkroppen; röd näbb. Bo i markhålor e.d. Sällsynt runt Sw.s s. kuster. E Fåglar X. Gravationsbevis, intyg av inskrivningsdomare med förteckning över de inteckningar som belastar (graverar) en fastighet el. annan egendom. Grave, ital., 'tung'; musikterm: långsamt tempo. Gravera. 1. Belasta, t.ex. en fastighet med inteckningar. - 2. Inrista. - Graverande, allvarlig, besvärande,försvårande. Graves, Robert, f. 1895, eng. förf. Krigsromanen Farväl till alltihop 1929, romaner med antika o. mytologiska motiv, t.ex. Jag Claudius 1934. Gravhög, (stenblandad) jordhög uppkastad över en grav i förhistorisk tid. E Fornlämningar. Gravid, havande. Graviditet, havandeskap. Gravitation, en egenskap hos alla materiella kroppar att utöva inbördes dragningskraft, gravitationskraft. Gravitera, vara underkastad gravitation. Gravitetisk, stel, högtidlig, överdrivet värdig. Gravkor, gravkapell. - L Byggnad uppförd som praktfull familjegrav. - 2. Kapell för bisättning el. jordfästning. Gravplundring, stöld av värdeföremål ur en grav, var i äldre rätt ett svårt fridsbrott. Skadegörelse av grav, kista e.d. straffas nu som brott mot griftefrid. Gravskick, sättet för gravläggning av de döda. Har växlat med religionen o. föreställningarna om ett liv efter döden. Kroppen har än jordats obränd (skelettgrav), än bränd (brandgrav). Från nordisk forntid finns dösar, gånggrifter, hällkis-tor, gravhögar o. skeppssättningar. Med kristendomen blev kyrkogården vanliga begravningsplatsen. I modern tid har likbränningen återupptagits (eldbegängelse). E Fornlämningar, även E Egypten. Gravsättning, se Begravning. 288

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 13 16:44:58 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lillafocus/3/0312.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free