Göktyta - Göttingen Göktyta, en brungrå o. svartspräcklig hackspettfågel (19 cm) som saknar förmåga att klättra. Hela Sv. Flyttfågel. E Fåglar IV. Gökärt, gökmat, Lathyrus montanus, ört bland ärtväxterna med violetta blommor. Våren. Skåne-mell. Norrland. Gömfröiga växter, angiospermer, pistillväxter, en grupp fanerogamer, vars fruktblad är sammanvuxna till en el. flera pistiller. E Blommor I—IV. Göransson, Göran Fredrik, 1819-1900, industrimän, ledare för Sandvikens jernverks AB. Framställde 1858 de första fullgoda bessemergöten. Göring [g-], Hermann, 1893-1946, tysk militär o. nazistisk politiker, riksmarskalk 1940, chef för flygvapnet 35, för krigshushållningen 39. Avskedades av Hitler april 45. Dödsdömd av Nürnberg-domstolen 46, begick självmord. Görling, Lars, 1931-66, förf., filmregissör. Fränt samhällskritiska romaner o. noveller. Triptyk 1961, 491 1962 (filmad). von Görtz [g-], Georg Heinrich, 1668-1719, hol-steinsk frih., politiker, i Karl XILs tjänst 1716-18. Skaffade medel till nya rustningar bl.a. genom att släppa ut nya mynt, »nödmynt». Avrättad som syndabock efter Karls död. Gös. 1. En rovlysten, gråbrun abborrfisk. Max. 1 m o. 10 kg. Insjöar o. Östersjöns skärgårdar. God matfisk. E Fiskar VI. - 2. Mindre flagga som hissas i fören på fartyg i hamn. Göt, gjutet block av främst stål. E Järn. Götabanken, Gbg, bildades 1972 genom sammanslagning av Göteborgs Bank, gr. 1848, o. Smålands Bank, Jönköping, gr. 1837. ID Bank. Göta kanal, trafikled mellan Sjötorp vid Vänern, Västergötland, o. Mem vid Slätbaken, Östergötland. Längd 182 km, varav 87,4 km kanal, resten sjöar (bildar tillsammans med Trollhätte kanal en 387 km lång vattenväg genom Sv.). Djup 3 m. Högsta höjd ö.h. 91,5 m. 58 slussar. G. byggdes 1810-32 under ledning av B. von Plåten. Götaland, Sv:s sydligaste huvuddel, omfattande landskapen Västergötland, Östergötland, Småland, Öland, Gotland, Blekinge, Skåne, Halland, Bohuslän, Dalsland. Göta lejon, heraldisk benämning på lejonet i folkungavapnet, senare tolkat som Göta rikes vapen. Ingår bl.a. i Stora riksvapnet o. Gbgs vapen. AB Götaverken, Gbg, skeppsvarv o. mekanisk verkstad, gr. 1841. Äger AB Öresundsvarvet i Landskrona (sedan 1940) o. Arendalsvarvet i Gbg (sedan 1963). G. övertogs 1971 av Salénkoncer-nen. Göta älv, Vänerns avlopp till Kattegatt, 91 km. Kraftverk. Trafikled. Göteborg, residensstad i Gbg:s o. Bohus län, i Västergötland vid Göta älvs mynning. G:s kommun har 441 520 inv., det sammanhängande tätortsområdet 485 790 inv. o. Stor-Göteborg 688 070 inv. Biskopssäte. Landets förnämsta sjöstad o. dess näst största industristad med bl.a. stora skeppsvarv (Götaverken, Eriksberg, Lindholmen), SKF:s o. Volvos fabriker. Hovrätten för Västra Sverige o. Fiskeristyrelsen. Flygplats Torslanda. Univ., oceanografiskt institut. Teknisk högsk. (Chalmers). Masthuggskyrkan. Götaplatsen, med Milles’ Poseidon, omramas av Stadsteatern, Konserthuset o. Konsthallen. - G. grundades 1621 av Gustav II Adolf, utvecklades starkt under Ostindiska kompaniets tid på 1700-t. o. blev vid slutet av 1800-t. landets stora hamn mot väster. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning GHT, »Handelstidningen», liberal morgontidning, gr. 1832, nedlagd 1973. Chefred. 1852-1900 S.A. Hedlund, 1917-45 T. Segerstedt, 1958-71 H. Wigforss, 1971-72 B. Ahlander, från 1972 Å. Djurberg. Göteborgs museum, stiftat 1861, omfattar arkeologiska, historiska o. etnografiska samlingar samt konst i Göteborgs konstmuseum (1923). Göteborgs och Bohus län omfattar Bohuslän o. västligaste delen av Västergötland. 5 130 km2, 719 700 inv. Residensstad Göteborg. Göteborgs-Posten, GP, liberal morgontidning, gr. 1858. Chefred. 1926-69 Harry Hjörne, därefter sonen Lars Hjörne. Göteborgs-Tidningen, GT, liberal eftermiddags-tidning i Gbg, gr. 1902 som avläggare till GHT, 1972 köpt av Göteborgs-Posten. Chefred, från 1967 T. Winqvist. Göteborgs universitet kom till stånd 1954 genom sammanslagning av Göteborgs högsk. (gr. 1891) o. Medicinska högsk. i Gbg (gr. 1949). Sedan 1967 univ.filial i Karlstad. Göteborgsutställningen 1923 anordnades i anledning av Gbgs 300-årsjubileum. Göticism, göticism, kulturströmning med anknytning till Nordens forntid. Bland dess företrädare märks Olof Rudbeck, Thorild, Geijer o. Tegnér. Götiska förbundet stiftades 1811 för att återuppväcka »de gamle göters frihetsanda». Ledamöter bl.a. Geijer, Tegnér, Ling. 1811-24 utgavs tidskriften Iduna. Förbundets anhängare kallades göter. Götterdämmerung [gött . . . ong], ty., ’guda-skymning’, tysk benämning på ragnarök. Gpttingen [g-], stad i mell. V-Tyskl. 115 000 inv. Univ. (1737). Rådhus från 1300-t. Säte för Max-Planck-Gesellschaft. 303