Israel - Italien (kibbutz) inslag. Stor export av citrusfrukter. Industrin är välutvecklad o. koncentrerad till de större städerna. Export av textilier, metallvaror, slipade diamanter. - Knesset, landets parlament, med 120 medl. valda på 4 år väljer landets president (på 5 år). Flerpartisystem som domineras av ett arbetarparti. Utrikespolitiskt befinner sig landet ännu i krigstillstånd med sina arabiska grannar. Genom segern i 1967 års krig (sexdagars-kriget) ockuperade I. sammanlagt 65 000 km2 egyptiskt, jordanskt o. syriskt territorium (med ca 1 milj. inv.). Nytt krig 1973 i vilket I. med svårighet vann militär seger. Politisk lösning på konflikten alltjämt avlägsen. I. vägrar att återlämna någonting av det ockuperade området innan fredsavtal slutits som innebär arabernas erkännande av I:s existens. Kin Israel, plur. israeler, medborgare i staten Israel. Adj: israelsk el. israelisk. Israel, Joachim, f. 1920, sociolog, prof, i Lund från 1971. Har ofta deltagit i debatter om samhälls- o. familjeproblem. Israelit, jude, hebré. Adj: israelitisk. Isranunkel, renblomma, Ranunculus glacialis, ört bland smörblomväxterna. Handflikiga, köttiga blad. Blommor först vita, senare skära. Högfjällen från Härjedalen norrut. E Blommor V. Istanbul, Stambul, Konstantinopel, antikens Bysans. Turkiets största stad, 2,2 milj. inv. Utmärkt hamn i viken Gyllene hornet vid Bosporens mynning i Marmarasjön. Många moskéer. Kyrkan Hagia Sofia. - Anlädes som grek, koloni på 600-t. f.Kr., huyudstad i romerska riket 330 e.Kr. o. i östromerska 395. Erövrades av turkarna 1453 o. förblev huvudstad till 1923. Istar, annan stavning av Ishtar. Ister erhålls ur svinfett, s.k. späck. Anv. till matlagning o. salvor. Istider, skeden i jordens historia då stora arealer varit nedisade. Den kvartära nedisningsperioden, med minst fyra istider, berörde delar av Europa, Asien o. Nordamerika. Spår efter isens rörelser är rundhällar, morän, flyttblock, rullstensåsar m.m., de flesta från den sista nedisningen, i Sv. fram till ca 8700 f.Kr. E Istrien, halvö i Adriatiska havet, Jugosl. ITA, förk. för Independent Television Authority, det kommersiella eng. TV-bolag, gr. 1954, som konkurrerar med BBC. Italien, rep. i Sydeuropa, omfattar Apenninska halvön samt öarna Sicilien o. Sardinien. 301 000 km2, 54,4 milj. inv. Huvudstad Rom. I norr utbreder sig Alperna med I:s högsta topp Monte Rosa, 4 638 m, Berninamassivet o. Dolomiterna. S. om bergen finns landets största sjöar, Lago Maggiore, Lago di Como o. Lago di Garda o. I:s enda större flod, Po, med den ekon, viktiga Po-slätten. Bergskedjan Apenninerna utgör landets ryggrad o. når i mell. delarna, Abruzzerna, ca 3 000 m. Till 99% talas italienska, dock med särpräglade dialekter, t.ex. sardiskan. Religionen är romersk-katolsk. Industridistrikten i norr o. stadsregionerna är tättbefolkade, medan det inre av landet har dåliga försörjningsbetingelser o. en ständigt minskande folktäthet. Från att på 1930-t. varit ett utpräglat jordbruksland arbetar i dag endast 20% av de yrkesverksamma i denna näring. Brukningsenheterna är storgods el. mycket små lotter. Främsta grödor på slätterna är vete, majs, ris. Grönsaker, sydfrukter, tobak o. oliver odlas i ISRAEL • Historia i sammandrag f.Kr.: 1300 Enligt traditionen israeliternas uttåg ur Egypten till Palestina; lagen på Sinai (Mose, 1200-t.). Under domaretiden till ca 1000 f.Kr. en sammansmältning mellan Israel o. de redan bofasta kananéerna. 1000 Konungatiden. Israelitiskt storrike under David o. Salomo. Templet i Jerusalem byggs. Riket delas efter Salomos död i Israel o. Juda rike 925. 800 Israel erövras av Assyrien 722. Befolkningen deporteras. Juda assyriskt lydrike ca 700. Judakungen Josia befriar hela Israel ca 625. 600 Juda babylonisk lydstat ca 600. Jerusalem intas 597 o. förstörs av Nebukadnessar 586. Judarnas babyloniska fångenskap 586-539. Under persiskt välde 538. 500 Judisk kyrkostat inom Persien från 444. Under ptoleméerna (Egypten) 301. 200 Tillhör det seleukidiska riket från 198. Mackabéer-upproret 165-140 leder till en judisk monarki under romerskt beskydd. 100 Palestina del av romerska provinsen Syrien 63. 0 Jesus uppträder och kristendomen växer fram. Judiskt uppror 66 e.Kr. leder till Jerusalems förstöring genom Titus 70. e.Kr.: 300 Palestina tillfaller Ostrom vid romarrikets delning 395. 600 Området erövras av perserna 614 o. araberna 636. Islamiska religionsförföljelser (900-t.). Judarna sprids över Europa. 1000 Korstågen grundlägger kristna småstater i Palestina 1099-1291. 1500 Turkarna erövrar Palestina 1577. 1700 Napoleon angriper landet 1799 från Egypten men tvingas tillbaka. 1900 Britt, trupper under Allenby erövrar Palestina från turkarna 1917. Britt, mandat 1922-48. Balfourdeklarationen 1917 garanterar viss judisk immigration. 1925 Den judiska invandringen leder till oroligheter med araberna. 1940 Britterna nedlägger mandatet o. landet delas 1948 i republiken Israel o. arabiska områden, annekterade av Egypten o. Jordanien. Krig mellan Israel o. arabstaterna 1948. FN-medling under Folke Bernadotte, dödad 1948. Stillestånd 1949. 1950 Israeliskt angrepp mot Egypten 1956 samtidigt med britt.-franskt anfall mot Suez-kanalen stoppas genom FN-ingripande. Spända förhållandet fortsätter. FN-styrka förläggs till gränstrakterna. 1960 Landets starke man sedan 1948, Ben Gurion, avgår som premiärminister 1963. »Sex-dagarskriget» 1967; I. ockuperar Sinaihalvön samt delar av Jordanien o. Syrien. Premiärminister Lewi Eshkol dör 1969 o. efterträds av Golda Meir. 1970 Eld upphör med Egypten o. Jordanien minskar militära spänningen vid stillestånds-linjerna. Talrika militära intermezzon vid gränsen mot Syrien o. Libanon 1970-74. Repressalie-aktioner mot palestinska gerillabaser. Palestinska terroraktioner, bl.a. mot Israels idrottstrupp vid OS i München 1972. mell. o. s. delarna o. vin över hela landet. Boskapsskötsel med inriktning på nötkreatur o. svin i norr o. får o. getter i bergstrakterna i söder. -Den industriella expansionen under 1960-t. har kallats »det italienska undret» 40% av de yrkesverksamma arbetar i industrin, där verkstads-, byggnads- o. textilindustrin är de största. Krafttillgången i de vattenrika alpfloderna är ett av skälen till att industrin nästan helt är koncentre- 361