Italienska - Item rad till norr. Den kemiska industrin expanderar starkt, grundad på inhemska petroleum- o. naturgastillgångar, främst på Sicilien. - Parlament med senat (250 medl. valda på 6 år) o. deputeradekammare (596 medl. valda på 5 år). Flerpartisy-stem med stark partisplittring o. svag regerings-stabilitet. Politiken domineras av kristliga demokraterna, kommunisterna o. socialisterna. - Utrikespolitiskt knutet till västblocket genom medlemskap i Atlantpakten 1949. BE Italienska, romanskt språk, som talas av ca 55 milj, i Italien o. delar av Schweiz. Från renässansen till modern tid har i. förändrats ganska litet. Italiens viktiga insats i Västerlandets musikhistoria har gjort den vokalrika, sångbara italienskan till musikens internat. språk. It? liker, itgler, itgliska folk, det forntida Italiens invånare före Romerska rikets uppkomst. Item, lat., förk. it., likaså, på samma sätt, vidare. ISTIDEN 1 De kvartära nedisningarna täckte stora delar av n. halvklotet. Pilarna på bilden anger landisarnas utbredningsriktningar. 2 Den skandinaviska isens tjocklek har uppskattats till ca 3 km. Den flöt ut från ett centrum strax ö. om fjällkedjan. a. nuvarande Norge, b. Sverige, c. Finland. 3 Spår av den sista nedisningen. Allteftersom landisen smälte, drog sig iskanten tillbaka. Isälvarna (a) under isen stod under högt tryck o. förde med sig block, grus o. annat bergartsmaterial, som rundades av under transporten o. avlagrades utanför älvmynningarna som rullstensåsar (b); dessa fick kullar under det intensivare sommarflödet. Åndmoräner (c) bildades årligen av hopskrapat löst material under isens tillfälliga, kortare fram-ryckning under vintern. Vidare avsattes varvig lera (d). Från iskanten lossnade stycken (kalvning, e) o. drev i väg på den smältvattensjö (/) som bildats. Vissa isberg tog med sig väldiga flyttblock (g), som lossnade när isberget smälte. Många rundhällar (h) har repats av block i isen o. visar en jämn stötsida o. en kantig »läsida». 4 Den senaste istiden omfattar en serie om fyra nedisningar, som inträffade under vår egen geologiska period, kvartär. Nedisningarna, som kallas Günz, Mindel, Riss o. Würm, skils åt av tidsskeden med mildare klimat, interglacialer. Siffrorna i tidsschemat avser år. 362