Kapitalism - Kardborre Kapitalism, vanl. privatkapitalism, ekon, samhällssystem där kapital o. produktionsmedel ägs av enskilda. Med statskapitalism menas att det allmänna utnyttjar kapitalet i förvärvssyfte. Kapitalkonto, bankkonto med 12 månaders uppsägning o. högsta gällande ränta. Kapitalsamlingsräkning, inlåningsräkning hos bank. Utan uppsägning får 6 000 kr lyftas per halvår. Räntan vanl. 1/2% högre än på sparkasseräkning. Kapitalvaror, varaktiga konsumtionsvaror (konsumentkapitalvaror) el. produktionsvaror (t.ex. maskiner). Kapitel. 1. Avsnitt i bok. - 2. Styrelsen i andlig el. världslig orden, även ordenskapitel; sammanträde i dylik styrelse. Kapitolinska varginnan i Rom, etruskisk bronsskulptur, ca 500 f.Kr., föreställande en digivande varginna. Namnet efter Capitolium i Rom. Figurerna Romulus o. Remus tillsatta på 1500-t. K. har blivit symbol för Rom. E Romerska riket. Kapitulation, överlämnande till fienden av väpnad styrka, fästning etc., vanl. på vissa villkor. Kapitulera, nedlägga vapnen. Kapital, översta, ofta utsmyckade delen av en pelare, kolonn el. pilaster. E Stilar I, II. Kapivgra, detsamma som vattensvin. Kaplan, äldre benämning på präst i annex- el. kapellförsamling, hjälppräst. Kaplandet, Kapprovinsen, provins i s. Sydafr. rep. 717 700 km2, c$ 7 milj. inv. Vin, vete, frukt. Världens största diamantförekomster. Huvudort Kapstaden (se d.o.). Kapok [-påkk], kapock, växtfiber från fruktkapslarna av kapokträdet, Cejba pentgndra. Tropiska Amerika. Anv. till stoppning i kuddar etc. o. som fyllnad i livbälten. Kapgtt, kapotthatt, damhatt, under empiren med framskjutande brätten, vid slutet av 1800-t. nackhatt utan brätten. E Dräkt I. Kappadocien, Kappadokien, forntida landskap i ö. Mindre Asien vid Svarta havet. Kaprifol(ium), Lonicera, slingrande buskar bland tryväxterna. N. halvklotet. Vildkaprifol, L. periclymenum, har utanpå skära, inuti vita blommor, starkt doftande mot kvällen. Juli. Syd-o. Västsv. Äkta k., trädgårdskaprifol, L. caprifglium, odlas upp till Norrbotten. Maj-juni. Kapriol, fr. capriole, luftsprång, krumsprång; i skolritt språng där hästen slår kraftigt bakut. Kgpris, krydda av de torkade blomknopparna av en klättrande, tornig buske, Cgpparis spingsa, i Medelhavsländerna. E Kryddväxter, Träd II. Kapris, nyck, infall. Adj: kapriciös. Kapsejsa, kantra, segla omkull. Kgpsel, hölje; frukt med torr fruktvägg. Kapson, kraftigare grimma, bl.a. anv. vid hästdressyr. Lägga k. på någon, tygla, hålla tillbaka. Kapstaden, eng. Cape Town, hamnstad i Kaplandet, jämte Pretoria huvudstad i Sydafr. rep. 625 000 inv. Export av sydfrukter; metall- o. textilindustri. Säte för parlamentet i Sydafr. rep. Kapten. 1. Högsta kompaniofficersgraden inom krigsmakten. E Gradbeteckningar. - 2. Befälhavare på civilt fartyg. Sjökapten, titel för den som avlagt sjökaptensexamen. - 3. Flygkapten, högsta befälsgrad inom civilflyget. Kaptenlöjtnant. 1. Före 1833 officersgrad inom sv. armén mellan kapten o. löjtnant. - 2. Dryck av lika delar cognac o. likör. Kapuciner, kapucinorden, självständig utgrening av franciskanorden, stiftad 1528. Kapun, kastrerad, oftast gödd tupp. Kapuschong, fastsittande huva på vissa klädesplagg. Kaputt, förbi, förstörd, slut. Kap Verde-öarna, portug. ögrupp i Atlanten utanför Afrika. 3 929 km2, 243 000 inv. Tobak o. kaffe. Huvudstad Praia. Karabinjärer, urspr. beridna soldater med karbin; nu ital. arméns polistrupper. Karachi, Pakistans största stad, gr. 1725, beläget i s. Pakistan. 3,4 milj. inv. Viktig exporthamn. Stor internationell flygplats. Karaganda, Kazachstans viktigaste industristad, Sovj. 522 000 inv. Mäktiga kol- o. kopparfyndig-heter. von Karajan, Herbert, f.1908, österr. dirigent, chef för Berlinfilharmonikerna från 1955 o. för Statsoperan i Wien 1956-64. Även operaregissör. Karakteristikon, karakteristikum, plur. -ika, kännetecken, särdrag. Karaktär, egenart, kännetecken, beskaffenhet, läggning; (stark) personlighet. - Karaktärisera, karakterisera, känneteckna. Karaktäristik, karakteristik, beskrivning av någons el. någots utmärkande drag. Karaktäristisk, karakteristisk, utmärkande, kännetecknande. Karantän, isolering av människor o. djur vid ett lands gränser för att förhindra införandet av smittsam sjukdom. Karantänsflagg, vanl. gul, hissas av fartyg i k. Kargt, beteckning för mängden rent guld i guldföremål, uttryckt i 24-delar. Jfr Carat. Kargte, jap. kampsport av kines, ursprung. »Slagen» med händer, fötter, armbågar o. knän får inte träffa motståndaren utan endast markeras. Karavgn, tåg av köpmän, pilgrimer etc. med lastdjur genom öknar o. andra obanade områden i Asien o. Afrika. Även: lång rad. Karavansergj, härbärge för karavaner. Karavel(l), urspr. portug. fartygstyp från 1400-t. E Fartyg I. Karbgs, rotting, ris att aga med. Karbider, kolets föreningar med metaller, bor o. kisel. Kalciumkarbid ger med vatten acetylengas. Karbin, kortpipigt gevär. Karbpn, geol. period. E Geologi. Karbonsyror, karboxylsyror, organiska syror innehållande karboxylgruppen -COOH. Karbunkel, se Böld. Karburgtor, detsamma som förgasare. Kardgn, bakväxel på motorfordon som överför kardanaxelns vridmoment till drivaxlarna. Kardanaxel, axel på motorfordon som överför vridmomentet från växellådan till bakväxeln. Kardgnknut, ledbar axelkoppling. E Bilen IV. Kardgnsk upphängning, en av italienaren G. Cardano (1501-76) gjord upphängningsanordning, som tillåter ett föremål, t.ex. skeppskompass, att alltid inta vågrätt läge oberoende av underlaget. Kardbenedikt. E Medicinalväxter II. Kardborre, Arctium, en grupp korgblommiga, max. 1,5 m höga, tvååriga örter med röda, 15—Lilla Focus 385