Kardelj - Karl klotformiga blommor med krokuddiga holkfjäll. E Blommor IV. Kardelj, Edvard, f. 1910, jugosl. kommunistisk politiker, vicepresident från 1953, ledande partiideolog. Kardemumma, krydda av frön från Elettaria cardampmum, en kryddliljeört från Malabar-kusten, Främre Indien. E Kryddväxter. Kar de Mumma, se Zetterström, Erik. Kardgarn, grundtypen för garn, särsk. luddigt ullgarn med oordnade fibrer. Kardial, som avser hjärtat. Kardinal, högsta värdighet i rom.-katolska kyrkan näst påven. K. utses av påven, som själv väljs av kardinalkollegiet (jfr Konklav). Kardinal-, väsentlig, huvud-. Ex. kardinalfråga. Kardinaler, en grupp amer. finkfåglar. Röd kardinal, stor som en trast, har en röd hjässtofs. Nordamerika. E Fåglar VII. Kardiogram, detsamma som elektrokardiogram Kardiologi, läran om hjärtat. Kardiosklerps, sammanfattande namn för åldersförändringar i hjärtat. Kardit, samlingsnamn för inflammationer i hjärtat; myokardit, inflammation i hjärtmuskula-turen. Kardning, process i spinning av garn. E Textilteknik. Kardu?n, corduan, cordovan, vegetabiliskt garvat skinn, urspr. tillverkat i Cördoba, Spanien. Kardus, litet papperspaket, t.ex. med tobak. Karduspapper, brunt omslagspapper. Karelen, fi. Karjala, ry. Karelija, områden på ömse sidor om finsk-ryska gränsen. - 1. Landskap i s.ö. Finl.; större delen avträdd till Sovj. 1940. - 2. Fjärrkarelen, Östkarelen, område i n.v. Ryssl., Karelska ASSR, 172 400 km2, 714 000 inv. Skogsindustri. Karelska näset, det 50-110 km breda området mellan Ladoga o. Finska viken. Tillhör sedan 1944 Sovj. Karenstid, vanl. tiden mellan ett försäkringsavtals ingång o. försäkringens ikraftträdande. I allmänna sjukförsäkringen är k. numera 1 dag, dvs. sjukpenning utgår fr.o.m. dagen efter insjuknandet. Inom idrotten: övergångsperiod vid klubbyte, då idrottsman inte får tävla. Karess(er), smekning(ar) (vanligast i plur.). Karet, kärret, stor fyrhjulig, heltäckt vagn. Karibiska federationen, se Västindiska federationen. Karibiska strömmen. E Hav I. Karibo, se Renar. Karies, tandröta. Karikatyr, vrångbild, förlöjligande bild. Karin Månsdotter, 1550-1612, sv. drottning, dotter till en fångknekt, 1567 g.m. Erik XIV, krönt 1568. Kariterna, chariterna, i grek. myt. behagets tre gudinnor (rom. motsv. gracerna). Karjalainen, Ahti, f. 1923, finl. politiker (centerpartiet), utrikesminister 1961-^2 o. från 1964, statsminister 1962-63. K?rkoff, Maurice, f. 1927, komp. Symfonier, flera konserter för skilda instrument, kammarmusik, ett stort antal körverk, scenmusik samt romanser o. visor. Karl, Carl, svenska o. svensk-norska kungar. - 1. Karl (VIII) Knutsson Bonde, 1409-70, kung 1448-57, 1464-65 o. 1467-70. K. deltog i Engelbrekts uppror 1434, blev 1436 rikshövitsman o. 1438 riksföreståndare samt 1448 kung. Två ggr fördrevs han från tronen av Kristian I av Danm., som stöddes av sv. stormän. - 2. Karl IX, 1550-1611, kung 1604, yngste son till Gustav I. K. fick som hertigdöme en stor del av Svealand. Han medverkade till Erik XIV:s avsättning men kom dock i konflikt med brodern Johan III. Efter Johans död ledde K. den nationella samlingen mot Sigismund o. katolicismen. Efter Linköpings blodbad 1600 var K. den obestridde ledaren. Den polska fejden följdes av krig även mot Ryssl. o. Danm. Intetdera av krigen tog slut före hans död. - 3. Karl X Gustav, 1622-1660, kung 1654, dotterson till Karl IX. K. blev 1648 överbefälhavare över de sv. arméerna i Tyskl. o. blev med sin kusin drottning Kristinas hjälp tronföljare 1650. Yrkesmilitären K:s regeringstid blev i hög grad krigisk. 1655 anföll han Polen. Han vann segrar men nödgades vända sig mot Danm., som förklarade krig 1657. Detta land överrumplades genom tåget över Bält 1658 o. tvangs till freden i Roskilde. Planerna på att helt erövra landet måste uppges, men en kvarstående vinst för Sv. var dock de sydsv. provinserna. 1654 g.m. Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp. - 4. Karl XI, 1655-1697, son till Karl X Gustav, kung 1660, myndig 1672. Förmyndarregeringens allians med Frankr. drog in Sv. i krig mot bl.a. Danm. (Skånska kriget). Efter freden ägnade sig K. med stor kraft åt den inre styrelsen. Genom den hänsynslöst genomförda förmyndarräfsten o. reduktionen fick staten medel bl.a. till att upprätta ett välorganiserat militärt o. civilt indelningsverk. K. blev populär bland bönderna o. kunde skaffa sig en alltmer oinskränkt makt. 1680 g.m. Ulrika Eleonora av Danm. - 5. Karl XII, 1682— 1718, son till Karl XI, kung 1697 o. samma år förklarad myndig. K. invecklades 1700 i krig mot Sachsen-Polen, Danm. o. Ryssl., det s.k. Stora nordiska kriget, som varade under hela hans regering. Han vann i början snabba segrar över Danm., Ryssl. o. Polen, men i sitt försök att helt besegra Peter den store av Ryssl. led han nederlaget vid Poltava 1709 o. flydde till Turkiet. Efter kalabaliken i Bender 1713 företog han rekordritten till Stralsund för att från Sv. fortsätta kampen, trots dåliga finanser o. krigströtthet i landet. 1718 ryckte K. in i Norge, där han stupade vid Fredrikshald 30 nov. - 6. Karl XIII, 1748-1818, andre son till Adolf Fredrik, kung av Sv. 1809, av Norge 1814. Han var 1792-96 förmyndare för Gustav IV Adolf men överlät regeringsbördan till Reuterholm. Vid statsvälvningen 1809 erhöll K. kronan men fick p.g.a. sin senilitet intet verkligt inflytande, o. efter tronföljarvalet 1810 kom han helt i skuggan av Karl Johan. G.m. Hedvig Elisabet Charlotta av Oldenburg. - 7. Karl XIV Johan, 1763-1844, sv.-norsk kung 1818, urspr. Jean Baptiste Bernadotte, son till en advokat i Pau, Frankr..K. avancerade under revolutionskriget från menig till general. Han blev marskalk 1806 o. furste av Ponte Corvo. 1810 valdes han till sv. kronprins. Man hoppades härigenom med Napoleons hjälp kunna återvinna Finl., men K. inriktade sig i stället på att erövra Norge o. deltog i koalitionen mot Napoleon. Efter slaget vid Leipzig tvang han 386