Kiirunavaara - Kindergarten KINA ■ Historia i sammandrag f.Kr.: 2300 Enl. traditionen ett rike under Hia-dynastin (ca 2300-1766). 1500 Den historiskt kända Shang-Yin-dynastin (1523-1028). Bronsålderskultur med skriftspråk. 1100 Chou-dynastin (1027-256). Kina feodalstat. Konfucius (551-479) o. Lao-tsi (trol. 300-t.) religionsgrundare. 300 Tsin-dynastin (256-210) enar Kina till första kejsardömet. Kinesiska muren påbörjas. 200 Han-dynastin (206 f.Kr.-220 e.Kr.). Kraftig expansion. Livlig karavanförbindelse med Västerlandet. Mandarinväsendet växer fram. Buddhismen vinner anhängare. En av kinesiska konstens höjdpunkter. Gravskulptur. e.Kr.: 200 Politiskt förfall. Splittring i tre riken 221. 500 Riket enas under Suei-dynastin (589-618). 600 Under Tang-dynastin (618-907) ny politisk o. kulturell storhetstid. Kristendomen tränger in men förbjuds (800-t.). 700 Den yttre maktställningen försvagas genom nederlag i Centralasien 751. Det kinesiska landskapsmåleriet växer fram. Lyrisk guldålder, skalden Li Tai-po. 900 Med Sung-dynastin (960-1279) avbryts förbindelserna med Västerlandet. Förödande mongolanfall under 1100- o. 1200-t. Den keramiska konstens blomstringstid. 1200 Djingis khans sonson Kublai khan grundar med Yüan-dynastin 1280-1368 en ny kines, stormakt. Marco Polo besöker Kina 1271-92. Det klassiska kinesiska dramat får sin utformning. 1300 Mongolväldet störtas av Ming-dynastin (1368-1644). Kinesisk renässans. Kinesiska muren får sin nuv. sträckning. Roman- o. novelldiktning. Porslinstillverkningen blomstrar. 1500 Portugiserna erövrar Macao 1537. Kristen mission återupptas. 1600 Den manchuriska Tsing-dynastin (1644—1912) tar makten. Nytt kines, storvälde omfattande Öst-o. Sydostasien. 1700 Engelska ostindiska kompaniet öppnar handelsfaktori i Kanton 1715. Andra europeiska makter följer efter. 1800 Opiumkriget med Engl. 1840-42 öppnar Kina för Västerlandet. 1850 Tai-ping-upproret 1851-64 leder till europeiska interventioner. Nederlag mot Japan 1894-95. 1900 Boxarupproret 1900. Kejsardömet störtas 1912. Inträde i l:a världskr. på ententens sida 1917. 1925 Kuomintangpartiet under Chiang Kai-shek upprättar med kommuniststöd sitt välde över Kina 1926-28. Bryter med kommunisterna 1927. Jap. angrepp på Manchuriet 1931. Egentliga Kina invaderas 1937. 1940 Kina får hjälp mot japanerna av USA o. Storbr. under 2:a världskr. Inbördeskrig 1945 mellan Kuomintang o. kommunisterna ledda av Mao Tse-tung. Kommunistseger 1949, Kina blir folkrepublik. Chiang Kai-shek upprättar kuomintangvälde på Formosa 1949. 1950 Allians med Sovj. 1950. Ingriper i Koreakriget 1950, besätter Tibet s.å. Krigstillstånd med Formosa. Gränstvist med Indien 1959. Förbindelserna med Sovj. försämras alltmer under 1960-t. »Kulturrevolutionens» utbrott 1966. 1970 Kulturrevolutionen avslutas, Kina bryter sin utrikespol. isolering. Försvarsminister Lin Piao störtas o. omkommer trol. efter kuppförsök 1971. Förbättrade förbindelser med USA (»ping-pong-diplomatin»). President Nixon besöker Peking 1972. Kiirunavaara [ki-], Kierunavaara, berg i Kiruna med en av världens största samlade järnmalmsförekomster. Ägs av LKAB. Kikare, optiskt instrument som ger en förstorad bild av avlägsna föremål. E Optik. Kikhosta, akut, smittsam infektionssjukdom med hosta o. kikningsanfall, ofta med kräkningar. Vanlig hos barn. Kilbom, Karl, 1885-1961, tidningsman o. politiker (s), (k) 1920-29, AK 1922-24 o. 29-44, red. för Folkets Dagblad 1924-36. Memoarer. Kili?sm [k-], föreställningen om det tusenåriga riket (Upp. 20:1 ff.) med Kristus som härskare. Kilimanjgro [k-], Kilimandjaro, Afrikas högsta berg, i Tanzania. Den högsta toppen, 5 895 m, är istäckt. K. är en slocknad vulkan. Kille [tj-], kortspel med speciell lek som innehåller 21 par dels numrerade, dels bildförsedda kort, bl.a. blaren, kille, svinhugg o. värdshus. Killy, Jean-Claude„f.l943, alpin skidåkare. Vann samtliga OS-guld F968 o. störtlopp i VM 1966. Kilo- [tj- el. k-], tusen (ggr enheten) (grek, förled). Kilowattimme, kWh (kWt), elektrisk enhet för energi, motsvarande en effektutveckling av 1 000 watt under 1 tim. Kilskrift, forntida skriftsystem med kilformiga skrifttecken, härstammande från sumererna o. anv. i Främre Asien (bl.a. av babylonier o. assyrier). E Skrift. Kilt [k ], skotsk kort veckad kjol för män, rutig i klanens färger. E Dräkt II. Kimono [k-], japansk fotsid rock med vida ärmar. Kina, Kinesiska folkrepubliken, är med sina ca 750 milj. inv. världens folkrikaste stat o. jordens till ytan tredje största (9,8 milj. km2). Huvudstad Peking (se d.o.). - K. delas geografiskt av väst-östliga Chinlingbergen. Nordkinas kärnland är de bördiga lössjordsslätterna (Gula jorden). N. om slätterna vidtar skogsområden, som mot n.v. övergår i stäpp o. öken. I väster otillgängliga bergsområden (Tibet). Sydkina är ett berglandskap med bördiga floddalar, bl.a. Röda bäckenet. - Kinas befolkning består till ca 95% av det s.k. han-folket, som talar någon dialekt av det kinesiska språket. Religioner bl.a. konfucianism, buddhism, taoism. - K. är ett viktigt jordbruksland med kollektiviserade jordbruk i stordrift, till stor del konstbevattnade. Ris, vete o. hirs är de viktigaste grödorna. Bomulls- o. silkesmaskodling. - Den ökande industrialiseringen, som före 1949 begränsades till textilindustrin, har gjort landet självförsörjande i fråga om de flesta industriprodukter. - Folkrep. består av 21 provinser, 5 autonoma områden o. de adm. självständiga städerna Peking, Shanghai, Tientsin. Dessa enheter styrs av lokalregeringar, ansvariga inför folkkongressen (ca 3 000 medl.). K E Kina, Nationalist-Kina, se Formosa. Kinaträd, se Kinin. Kinda kanal, vattenled i Östergötland, mellan Roxen o. Åsunden, byggd 1856-71. Längd 80 km, minsta djup 1,34 m. Kindergarten [k-], se Lekskola. 395