Kliché - Klon Kliché. 1. Bildtryckform för boktryck, vanligen framställd genom fotografisk överföring av bilden till en zinkplåt, där de av ljuset opåverkade partierna etsas bort. Streckklichén återger streck o. heltäckande ytor, rasterklichén även halvtoner, t.ex. i ett fotografi (jfr Raster). Klichéer görs också med klichégraveringsmaskin, varvid en ljuskälla avsöker originalet o. överför impulser till en gravernål. E Tryckteknik. - 2. Klyscha, banalitet. Klient, patient hos läkare, kund hos advokat etc. Klientel, kundkrets, klienter. Klimakterium, övergångsålder, period hos kvinnan i 40-50-årsåldern efter menstruationernas upphörande. Innebär hormonella förändringar. Ett liknande men lindrigare tillstånd förekommer även hos män. Klimat, de för en viss ort el. område typiska at-mosfäriska förhållandena under ett normalt år. -Jorden indelas ofta i klimatzoner: närmast ekvatorn den tropiska zonen, tropikerna, som når till de båda vändkretsarna; mellan vändkrets o. polcirkel ligger på vartdera halvklotet en tempererad zon (med två övergångsområden, den subpolara resp, subtropiska zonen), o. kring de båda polerna utbreder sig en polarzon. - Olika avstånd från havet m.m. ger upphov till skiftande klimattyper, t.ex. maritimt klimat (havsklimat, kustklimat) med relativt jämn temperatur året runt o. stor luftfuktighet, o. kontinentalklimat (fastlandsklimat) med stora temperaturväxlingar, kalla vintrar o. heta somrar. E Klimatologi, läran om klimatet. Klimax, höjdpunkt, kulmen. Klingspor, Wilhelm Mauritz, 1744-1814, greve (1779), fältmarskalk 1808. Organiserade arméns reträtt i finska kriget men entledigades i sept. 1808 från överbefälet. Deltog i statsvälvningen 1809. Klinik, sjukavd. med vårdplatser. Klinisk, som försiggår vid k.; som rör sjukdoms symtom o. förlopp, praktiskt medicinsk. Klinkbyggt är ett fartyg vars bord delvis täcker varandra. Jfr Kravellbyggt. Klinker, högbränt tegel med glasartad beskaffenhet. Även: halvfärdig cement. Klio, lat. Clio, historieskrivningens musa. Klippan, industriort i n.v. Skåne, 7 040 inv. Finpappersbruk, mekaniska verkstäder, läder- o. textilindustrier. - K. kommun se E Sverige. Klippdass, klippgrävling, litet gnagarlikt djur utan framtänder. Klättrar bra. Afrika o. v. Asien. Bibelns »idisslande hare». Klipperskepp, stor, snabb segelfartygstyp från mitten av 1800-t. E Fartyg I. Klippfisk, fläkt, saltad o. (på klippor) torkad torsk, gråsej el. långa. Klippiga bergen, eng. Rocky Mountains, bergskedja i v. Nordamerika. Högsta topp Mount Elbert, 4 399 m. Klipping, fyrkantigt, klippt nödmynt i Norden på 1500-o. 1600-t. Klister, bindemedel framställt av stärkelse, dextrin, cellulosa m.m. Klitoris, annan stavning av clitoris. Klitter, da., sanddyner. Klo, spetsig hornbildning på yttersta tåleden hos en del ryggradsdjur. Kloak. 1. Avloppsledning. - 2. Gemensam mynning för tarm, njurar o. könsorgan hos kloakdjur, fåglar, kräldjur, groddjur o. en del fiskar. Kloakdjur, en grupp lågt stående däggdjur som har kloak o. lägger ägg. Näbblika käkar. Austral., Tasmanien, Nya Guinea. Hit hör näbbdjur o. myrpiggsvin. E Klockare, kyrklig tjänsteman, tidigare med ansvar för klockringningen, senare även kyrkosången m.m. Tjänsten var ofta förenad med lärar- o. organisttjänst. Klockdjur. E Urdjur. Klockljung, Erica tetralix, ett ris bland ljungväxterna med barrlika blad o. klocklika blommor i lutande flock. S.v. Sv. Delvis fridlyst. E Blommor VII. Klockspel. 1. Musikinstrument bestående av skalmässigt stämda klockor, som manövreras manuellt med tangenter el. på mekanisk väg. - 2. K., stålspel, orkesterinstrument av metallrör. Anslås med hammare. E Musikinstrument I. Klockstapel, fristående klocktorn bredvid en tornlös kyrka. Klockväxter, Campanulaceae, tvåhjärtbladig växtfam. med ca 1 200 arter. Oftast örter med klocklika, blå blommor. Klon, genom könlös förökning uppkommen avkomma ur samma ursprungsindivid, alla med samma uppsättning gener. KLIMAT l 1 Värmeenergins olika fördelning. Jorden tar hela tiden emot värme från solen, och som helhet utstrålar den precis lika mycket. I polartrakterna gör bl.a. isen och den snävare infallsvinkeln att en stor del av strålningen förloras genom reflexion. Här råder därför ett underskott, som ersätts genom transporter av värme från områdena vid ekvatorn, där förhållandena är sådana att mer strålning absorberas än vad som utstrålas. Gränserna mellan underskotts- och överskottsområdena går vid 40° n. och s. br. (streckade linjer), a. ekvatorn. 2 Strålningsförhållanden i atmosfären. Atmosfären släpper igenom den kortvågiga solstrålningen men behåller det mesta av den långvågiga värme som åter-strålas från jordytan (a) i och med att dessa vågor absorberas av vattenånga och koldioxid. Vid mulet väder behålls mer värme genom återstrålning från molnen (b). En viss del av solstrålningen når aldrig jordytan utan förloras genom reflexion mot molnen och absorption i atmosfären (c). 3 Passadcirkulation. Vid ekvatorn värms luften kraftigt av solstrålningen, varför den blir lättare och hävs uppåt. Luft strömmar till för att ersätta den som stiger, och så uppstår bl.a. de mäktiga vindsystem som kallas passader (jfr fig. 5). 4 Monsunvindarna växlar i motsats till passaderna riktning med årstiderna. På sommaren värms kontinenterna kraftigare än haven, luften stiger, och i stället blåser en monsun in från havet. Vintern ger i stort omvända förhållanden, dvs. kall och tung luft rör sig från den avkylda kontinenten ut över det varmare havet. På bilden sommarmonsunen (a) och vinter-monsunen (b) över Sydasien. 5 De stora vindsystemen. Jordens rotation från väster mot öster länkar av de passadvindar som stadigt blåser in mot ekvatorn - från nordost på n. och från sydost på s. halvklotet. På högre breddgrader finns två bälten med övervägande västvindar. 6 Lokala vindar, några exempel. I bergstrakter stiger under dagen den upphettade luften intill bergssluttningarna och alstrar en dalvind (a). Nattetid kastas temperaturförhållandena om och en kyligare bergvind blåser nerför bergen (b). På samma sätt får man vid kusterna på dagen en sjöbris (c) och på natten en landbris (d). 398