Kyrkohandbok - Kärna besluta att ha k., annars utövas beslutanderätten av kyrkostämma. Kyrkohandbok, ritual för kyrkans allm. gudstjänster o. förrättningar, den nuv. från 1942. Kyrkoherde, innehavare av pastorat. Kyrkohistoria, vetenskapen om den kristna kyrkans utveckling. Kyrkomöte. 1. Sammankomst av representanter för hela den kristna kyrkan. - 2. Allmänt k., sv. kyrkans grundlagsstadgade representation, vars samtycke fordras för stiftande, förändring el. upphävande av kyrkolag. 100 led., därav 57 lekmän. Kyrkornas världsråd, se Världskyrkorådet. Kyrkoråd, kyrkoförsamlings förvaltande o. verkställande organ med kyrkoherden som självskriven ledamot. Kyrkostaten, suverän stat i mell. Italien, över vilken påven härskade från 700-t. till 1870, då K. uppgick i den ital. staten. E Italien. Kyrkostämma, se Kyrkofullmäktige. Kyrkotagning, kyrkogång, kyrklig ceremoni varigenom en kvinna efter barnsbörd återupptas i församlingen. Akten, som är sällsynt i sv. kyrkan, har sitt ursprung i föreställningen att barnsbörd medför orenhet (3 Mos. 12) men är nu utformad som en tacksägelse. Kyrkoton(art), tonartsystem anv. främst i den gregorianska sången. 4 huvudgrupper: dorisk, frygisk, lydisk o. mixolydisk tonart, där skalans slutton är resp, d, e, f, g. Kyrkoår, serien av kyrkliga sön- o. helgdagar fr.o.m. l:a söndagen i advent t.o.m. Doms-söndagen, med fastställda texter, perikpper, för varje sön- o. helgdag. Kyrkslaviska, fornbulgarisk dialekt i evangelie-översättning på 800-t., därefter o. fram till nyaste tid kyrkospråk hos grek.-ortodoxa slaver. Kyrkstad, samling av boningshus m.m. nära kyrkan för avlägset boende sockenbor under helgernas kyrkobesök. Norrland. Kyrkstöt, äldre ord för kyrkvaktare, som stötte i golvet o. väckte sovande åhörare. Kyrkvärd, kyrkovärd, kyrkoförsamlings förtroendeman i den ekon, förvaltningen; brukar samla kollekt vid håvgång. Kyros, lat. Cyrus, d. ca 529 f.Kr., pers, kung, grundade det pers, världsväldet. Kyskhetsbälte, medeltida låsförsedd kvinno-gördel som skulle säkra hustruns trohet under mannens bortovaro. Kythera, lat. Cythera, grek, ö s. om Peloponnesos. 262 km2, 6 000 inv. I antiken känd för sin Afroditekult. I konst o. poesi kärlekens ö. Kyvett [k-], platt glaskärl med plana väggar. En k. med värmeabsorberande vätska anv. för att skydda värmekänsliga preparat. Kåda, harts- el. gummiliknande, stelnande vätskor som flyter ur vedstam vid skada el. infektion. Anv. för fabrikation av terpentin m.m. Kåge, Wilhelm, 1889-1960, keramiker, 1917—49 konstnärlig ledare vid Gustavsbergs porslinsfabrik, en av den moderna sv. konstindustrins pionjärer. Kål, arter av den korsblommiga växtgruppen Brassica. De som köksväxter odlade kålsorterna (vitkål, rödkål, grönkål, savojkål, kruskål, brysselkål, blomkål o. kålrabbi) anses härstamma från en västeuropeisk strandväxt, B. oleracea; de är rika på såväl näring som vitaminer. E Nyttoväxter I, II. Kålfjäril, vit dagfjäril med svarta hörn på fram-vingarna. Larverna, »kålmaskarna», lever av kålväxternas blad. E Fjärilar I. Kålrot, kålraps, Brassica napus var. napo-brassica, korsblommig köksväxt o. foderrotfrukt av kålsläktet. E Nyttoväxter III. Kår, fr. corps, grupp av personer med samma yrke o.d., uppfattad som en enhet; självständigt truppförband. Kåsa, dels stort dryckeskärl av tenn el. trä med höga, sirade handtag, dels liten skopliknande silverskål. Kåseberga, fiskeläge på Skånes sydkust med Sv:s största skeppssättning från järnåldern, Kåsebergaskeppet, Ales stenar el. Urbans grav (längd 67 m). Sjöräddningsstation. Kåsera, tala el. skriva i lätt o. underhållande stil. Kåseri, kåserande tidningsartikel, föredrag e.d. Kåsör, kåseriförf. Kåsös, kvinnlig kåsör. Kåsös, liten stoppad soffa för två. E Möbler. Kåta, tältliknande byggnad som samer o. andra nomader anv. som bostad. Kägel, höjden av bokstavstrycktypen. Anges i typografiska punkter el. med namn, t.ex. petit, korpus. Kägelsnitt, konisk sektion, snittfiguren mellan en dubbelkon o. ett plan: cirkel, ellips, hyperbel el. parabel. Kägelspel, gammalt spel med klot o. vanl. 9 käglor på en 25-30 m lång bana. Föregångare till bowling. Käkhålor, hålrum i överkäksbenen som står i förbindelse med näshålan. Kälkborgare, person med småaktig, trångbröstad syn på tingen, (småstads)bracka. Källarmästare, person som driver el. förestår restaurang. Källkritik, vetenskaplig sovring av historiskt källmaterial. Källskatt, se Skatt. Kämpar, rödkämpar, Plantago media, art av groblad med ax av vitaktiga blommor o. äggrunda blad. Allmän i Sv. Sällsynt är strandkämpar, P. corpnopus, med parflikiga blad o. gula ax. S. Sv. E Blommor VIII. Känguruer, en grupp pungdjur med starkt förlängda bakben, lång svans o. stor pung. Växtätare. Austral. Den största arten, jättekängurun, blir ca 3 m lång o. gör upp till 10 m långa språng. E Pungdjur. Känn dig själv, grek, gnothi seauton [gnåti seavtånn], inskrift på Apollontemplet i Delfi. Kära, väcka talan vid domstol. Kärande, den som vid domstol anställer talan, käromål, mot annan person, svarande. Käringkrut, se Lummerväxter. Käringtand, Lotus corniculatus, max. 3 dm hög ört bland ärtväxterna med gula blommor i flock. Hela landet. E Blommor VIII. Kärleksört, se Fetknopp. Kärlkramp, olika sjukdomstillstånd med krampaktigt förträngda blodkärl. Kärlkryptogamer, detsamma som ormbunks-växter. Kärna. 1. Kärntorn, centralt försvars- el. vakttorn i medeltida borganläggning. - 2. Kärnved. -3. Smörkärna, se Kärning. - 4. Atomkärna. 440