L, rom. siffra=5O. Labbar, en grupp måsfåglar med kraftig, böjd näbb o. simfötter med vassa klor. Bruna med ljusare undersida. Nordliga trakter o. polarhav. Flyttfåglar. Vanlig labb (50 cm) påträffas vid väst- o. ostkusten, fjällabb (55 cm) endast i fjällen; den senare äter främst lämlar. E Fåglar II, X. Kl Flyttfåglar. Laber, lätt, svag (om vind). Labial, läpp-; språkljud som bildas med läpparna. Labil, osäker, instabil, vacklande. Labiologi, konsten att uppfatta tal genom att iaktta den talandes läpprörelser. Laboration, (natur)vetenskapligt experiment, särsk. i undervisningssyfte. Laboratorium, lokal el. institut för laborationer. Laboremus, lat., 'låtom oss arbeta’, soc.dem. förening (gr. 1902) i Uppsala för akademiker o. arbetare. Laborera, utföra laborationer; syssla el. manipulera (med). Labour Party, eng., det brittiska 'arbetarpartiet’, gr. 1900. Dess politik är obunden av den doktrinära marxismen o. präglas av fackföreningsrörelsens stora inflytande. Labrador [-år, eng. läbbradå], halvö i n.ö. Canada. 1,4 milj, km2, mycket glest befolkat, ca 3 000 indianer o. 1 500 eskimåer. Tundra o. barrskogar. Järnmalm. Fiske. Labradorströmmen. E Hav I. de La Bruyère [bryjär], Jean, 1645-96, fransk förf. Satiriska porträtt ur samtiden i Karaktärer och tidsbilder 1688. Labyrint. 1. Invecklat system av irrgångar. - 2. Innerörat (ben- o. hinnlabyrint). Lachesis, en av de tre moirerna. Lack. 1. Lösning av ett bindemedel, t.ex. cellulosanitrat, i organiskt lösningsmedel, t.ex. sprit el. aceton. Anv. för bestrykning av ytor, som efter lösningsmedlets avdunstning får en motståndskraftig hinna. - 2. Sigillack, en i värme mjuk o. formbar hartsblandning med färgtillsats. - 3. Lackfärger, lacker med färgtillsatser. Lackmus, violett färgämne från vissa lavar, ändras till rött i sur o. till blått i alkalisk lösning. Anv. som indikator inom kemin, vanl. i form av lackmuspapper. Lackviol, gyllenlack, korsblommig halvbuske från Medelhavsländerna. Höjd ca 50 cm. Välluktande gula blommor. I Sv. mest krukväxt. de Laclos [-klå], Pierre Choderlos, 1741-1803, fransk förf., general. Brevromanen Farliga för bindelser 1782 skildrar det perversa umgängeslivet bland 1700-t:s libertiner. Lacrosse [lakråss], urspr. indianskt bollspel. Vanligt i Canada. Spelas av lag på 12 man med håvliknande redskap. Ladberg, Bo Teddy, f. 1920, radio- o. TV-man, särsk. musikprogram. Ladoga, fi. Laatokka, insjö i n.v. Sovj., Europa största. 18 180 km2, största djup 225 m. Fiskrik. Avvattnas till Finska viken genom Neva. Lady, eng., plur. ladies, kvinnlig adelstitel i Storbr., motsv. till lord; titel för maka el. dotter till vissa adelsmän; dam i allmänhet. Læstgdius [le-]. - 1. Lars Levi, 1800-61, kyrko herde i Karesuando, sedan i Pajala, väckelsepredikant. Den asketiska o. delvis extatiska læstadianismen, vars anhängare kallas læstadianer, har alltjämt stor utbredning bland samer o. finnar i nordligaste Sv. o. Finl. - 2. Lars-Levi, f.1909, sonsons son till L.l, dramatiker, stadsteaterchef (Helsingborg 1946-50, Malmö 1950-60, Sthlm 1960-65, sedan 1968 åter i Helsingborg). de La Fayette [lafajett], Joseph Motier, 1757-1834, markis, fransk militär o. politiker. Deltog i nordamer. frihetskriget. Framlade 1789 sin berömda deklaration om människans rättigheter. Chef för nationalgardet 1789-92 o. från 1830. de La Fontaine [lafå°tän], Jean, 1621-95, fransk förf., berömd för sina versifierade Fabler 1668-94, som präglas av kvickhet o. stilistisk fulländning. Lafrensen, Niclas, d.y., i Frankr. kallad Lavreince [lavräDs], 1737-1807, sv. gouache- o. miniatyrmålare. Graciösa rokokointeriörer från parissocieteten. LAFTA, Latinamerikanska frihandels -sammanslutningen. E Gemensam marknad. Lag, i jur. mening varje statlig föreskrift, som utfärdas till myndigheters o. medborgares efterrättelse. Efter lagrådets hörande stiftar regering o. riksdag gemensamt civillag (om medborgares inbördes förhållande) o. kriminallag (om brott o. straff). K.M:t kan ensam utfärda förvaltningsföreskrifter, den administrativa o. ekon, lagstiftningen; om riksdagen medverkar i beslut om sådan föreskrift kallas den förordning, eljest kungörelse. Se även Grundlag o. Sveriges rikes lag. Laga förfall, frånvaro med giltigt skäl. Laga kraft, det förhållandet att dom el. beslut ej kan överklagas. 447