Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Lagan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lagan - Lambrekäng
Lagan, det största vattendraget i s. Sv., från
Tahesjön s.ö. om Taberg till Laholmsbukten. 270
km. - Lagastigen är en gammal samfärdsled
utmed L.
Lager. 1. Lagerträd, Laurus npbilis, ett upp till 9
m högt, vintergrönt träd, viltväxande i Syrien o.
odlat kring Medelhavet. Bladen används som
krydda, lagerbärsblad, o. i lagerkransar. E
Kryddväxter, Träd II. - 2. Maskinelement som
tar upp friktionen mellan rörliga maskindelar. I
glidlager är smörjmedlet en viktig komponent.
Rullager (kul-, rull- o. nållager) består av kulor
el. rullar monterade mellan två s.k. löpringar.
Lagerbring, Sven, 1707-87, historiker, prof, i
Lund. Banbrytare för den kritiska
historieskrivningen. Swea rikes historia, ifrån de äldsta
tider till de närvarande, 1-5, 1769-87.
Lagercrantz, Olof, f.1911, förf., fil. dr,
kulturred. i DN 1951, en av dess chefred. 1960.
Lyrik: Dikter från mossen 1943, Linjer 1962.
Monografier: Agnes von Krusenstjerna 1951, Stig
Dagerman 1958, Från helvetet till paradiset 1964
(om Dantes Divina Commedia).
Lagerkvist, Pär, 1891-1974, förf., Sv. akad. 1940,
fil. hed.dr 1941, nobelpris 1951. Började som
expressionist. Symbolisk behandling av de stora
livs- o. trosproblemen. Anknytning till folkligt
talspråk. Lyrik: Hjärtats sånger 1926. Dramatik:
Han som fick leva om sitt liv 1928, Bödeln 1934.
Noveller: Onda sagor 1924. Romaner: Dvärgen
1944, Barabbas 1950, Sibyllan 1956, Ahasverus
död 1960, Pilgrim på havet 1962.
Lagerlöf, Selma, 1858-1940, förf., fil. hed.dr
1907, nobelpris 1909, Sv. akad. 1914. Med sin
fantasifulla, om sagan påminnande berättarkonst
förvärvade L. en för svenska förf, hittills
ouppnådd internat. läsekrets. Gösta Berlings saga
1891, Jerusalem 1901-02, Herr Arnes penningar
1904, Nils Holgerssons underbara resa genom
Sverige 1906-07, Körkarlen 1912, trilogi om
Löwensköldarna 1925 o. 1928.
Lagermetaller, speciella metailegeringar anv.
som material i glidlager.
Lagerwall, Sture, 1908-64, skådesp., särsk.
framstående som komediaktör. Även film.
Lagfaren, lagkunnig; särsk. om den som efter
jur. kand.-examen blivit behörig till
domarämbete.
Lagfart, anteckning vid underrätt om förvärv av
äganderätt till fastighet. Om förvärvet bedöms
vara lagligt, beviljas lagfart o. utfärdas
lagfarts-bevis.
Lagg. 1. Kanten av en mosse. - 2. Panna för
gräddning av pannkakor, våfflor m.m. - 3. Lagg
el. laggstav, var o. en av de trästavar som bildar
väggen i ett laggkärl (träkar, balja o.d.).
Lagman. 1. Sedan medeltiden ämbetsman som
förestod rättskipningen i ett landskap o. var
allmogens förtroendeman mot kungamakten.
Ämbetet bestod i skiftande form till 1849. - 2.
Chefsdomare i tingsrätt; avd.chef i hovrätt
(hovrättslagman).
Lagos, Nigerias huvudstad. 665 000 inv. Modern
djuphamn. Stor export av oljepalmsprodukter.
Lagrange [lagra’3], Joseph Louis, 1736-1813,
ital.-fransk matematiker, en av 1700-t:s främste.
Lagrådet avger yttranden i lagstiftningsfrågor.
Lagsökning, skriftligt, förenklat
domstols-förfarande för utdömning av vissa förfallna
fordringar.
Lagtima, på fastställd tid återkommande, t.ex. 1.
riksdag. Mots: urtima.
Lagun. 1. Grund strandsjö, skild från havet
genom sandbankar el. korallrev. - 2.
Vattenområde som omsluts av en atoll.
Laholm, tätort i s. Halland, 3 700 inv. Kraftverk
i Lagan vid ruinerna av fästningen Lagaholm.
Laxodlingsanstalt. Tillverkning av sågklingor,
livsmedel, spånskivor, keramik. Badstränder
Mellbystrand o. Skummeslöv. - L. kommun se ES
Sverige.
Lahore, Pakistans näst största stad. 2,0 milj. inv.
Handelsort, järnvägsknut, konsthantverk,
bomullsindustri. Univ. gr. 1882. Ståtliga moskéer
o. palats.
Lahtis, fi. Lahti, stad i s. Finland. 90 000 inv.
Centrum för möbelindustri. Vintersportcentrum
med årliga, internat. skidtävlingar, Lahtisspelen.
Laing, Ronald, f. 1927, eng. psykiater som främst
forskat i schizofreni, starkt kritisk mot nuv.
vårdformer. Det kluvna jaget 1960, Upplevelse
-beteende 1967.
Laios, se Oidipus.
Laird [läod], Melvin R., f.1922, amer. politiker
(republikan), USA:s försvarsminister 1969-73.
Laisser aller [lässe alle], fr., 'låta gå’, utan att
ingripa (utan statsingripande), sorglös
efter-låtenhet, låt-gå-system. (Även i formen laisser
faire [fär], 'låta göra’.)
Lake, gröngul torskfisk, som lever nära botten i
sött o. bräckt vatten över nästan hela Europa.
Längd max. 90 cm, vikt ca 12 kg. Matfisk. E
Fiskar VI.
Lakej, (livréklädd) betjänt; servil, underdånig
person.
Lakonien, landskap i Grekl. på Peloponnesos.
Huvudstad Sparta.
Lakgnisk, kort o. kärnfull, ordknapp.
Lakrits, extrakt ur lakritsrot, den skalade roten
av ärtväxten Glycyrrhiza glabra, som odlas bl.a. i
Medelhavsområdet. Har slemlösande o. svagt
laxerande verkan. E Medicinalväxter II.
Lakun, eg. hålighet; lucka, tomrum.
Lallerstedt, Erik, 1864-1955, arkitekt, prof, vid
Tekn. högsk. i Sthlm 1907-29. Tekniska
högskolan, i Sthlm (1914-22), Malmö stadsteater
(1940-44).
Lama. 1. Ett vitt, brunsvart el. fläckigt lamadjur.
Anv. som lastdjur. E Klövdjur I. - 2. Titel för
tibetanska munkar över en viss rang.
Lamadjur, en grupp kameldjur som saknar
puckel o. är mindre än kamelerna (mankhöjd 120
cm). Anderna. Vilda är guanacon o. vikunjan,
tamformer laman o. alpackan. Lastdjur. E
Klövdjur I.
Lamaism, en strängt hierarkisk form av
buddhism som utvecklats i Tibet o. Mongoliet.
Jfr Dalai lama. K Buddhism.
de Lamarck, Jean Baptiste, 1744-1829, greve,
fransk naturforskare. Zoologisk systematiker.
Mest känd för sin teori om arternas härstamning
och utveckling, lamarckism, enl. vilken
förvärvade egenskaper skulle vara ärftliga o. på så
sätt ligga till grund för uppkomsten av nya arter,
de Lamartine [-tinn], Alphonse de Prat,
1790-1869, fransk skald 0. politiker. Tidig
romantiker. Historiska arbeten.
Lambrekäng, stel tygkappa över draperi, gardin
e.d., ofta skuren i uddar.
448
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Feb 13 16:44:58 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lillafocus/3/0496.html