Lukas - Lungfiskar Lukas, läkare av grek, börd, följeslagare till Paulus, enl. traditionen förf, till Lukasevangeliet o. Apostlagärningarna. Evangelistsymbol oxen. E Symboler. Lukianos, ca 125 - ca 185 e.Kr., grek. förf, av syrisk börd, »antikens Voltaire». Satirer mot vidskepelse o. hyckleri. En sannfärdig historia. Lukrativ [el. -iv], vinstgivande, lönande. Luktärt, luktvial, blomsterärt, latyrus, Lathyrus odoratus, ettårig ört bland ärtväxterna. Klättrar med klängen. Vild i Medelhavsområdet. Odlas i ett otal färg- o. formvarianter. E Blommor IX. Lukullisk, värdig Lucullus, överdådig (om måltid). Luleå, residensstad i Norrbottens län, 36 745 inv. Industri- o. utbildningscentrum (lärarhögskola, tekn. högskola, universitetsfilial). Sv:s.största exporthamn. Norrbottens Jernverk, SJ huvudverkstad, SAAB-Scania, träindustrier. Garnisonsort. Museum med stor samling lapska kulturföremål. Flygplats vid Kallax s.v. om L. Skärgård med 300 orörda öar. - L. anlades urspr. vid nuv. Gammelstad, som har en orörd kyrkstad med 550 kyrkstugor. - L. kommun se E Sverige. Lule älv, älv i övre Norrland genom Lappland o. Västerbotten. 450 km. Två källarmar, Stora o. Lilla Lule älv. Den förra passerar Stora Lule-vatten o. bildar bl.a. Porjusfallen o. Harsprånget. L. har den största vattenkrafttillgången av Sv:s floder. Lully, Jean-Baptiste, 1632-87, fransk komp, av ital. härkomst. Ludvig XIV:s hovkompositör; bl.a. baletter o. operor (Alceste 1674). Lumbal, som avser ländryggen. Lumbal-bedövning, lumbalanestesi, ryggmärgsbedövning, bedövning av nedre delen av kroppen genom införande av lokalbedövningsmedel i det rum som omger ryggmärgen. Lumbalpunktion, avtappning av en ringa mängd ryggmärgsvätska för diagnostiska el. terapeutiska ändamål. Lumberjacka, kort sport jacka av grovt tyg el. skinn. Lumbye [lommby], Hans Christian, 1810-74, dansk komp. Champagnegalopp. Lumen, lat., 'ljus’. - L Fys: enhet för ljusflöde, förk. Im. - 2. Med: hålighet i organ. Lumière [lymjär], Auguste, 1862-1954, o. Louis, 1864-1948, bröder, franska kemister, kinematografins uppfinnare. Anordnade 1895 i Paris den första filmförevisningen. Luminiscens [-senns, -sjenns], ljusutveckling som inte framkallas av hög temperatur, t.ex. fluorescens, fosforescens o.d. Luminositet, en stjärnas totala energiutstrålning. Luminps, lysande, snillrik (ofta ironiskt). Lummerväxter, Lycopodiinae, ormbunksväxter, omfattande även många utdöda familjer från devon, karbon o. perm. Nutida former är örter med flerårig, nedliggande stjälk, barrlika blad o. sporgömmen i upprätta ax. I Sv. finns allmänt i barrskogar 7 arter lummer, Lycoppdium, o. en art dvärglummer, Selaginella. Sporer särsk. av mattlummer, nikt, »käringkrut», anv. bl.a. till fyrverkeri o. vid pillerförvaring på apotek. E Ormbunksväxter, Växtriket II. Lumumba, Patrice, 1925-61, kongolesisk politiker, det fria (f.d. belgiska) Kongos förste regeringschef 1960, avsatt o. fängslad s.å. Uppgavs dödad under flyktförsök inom provinsen Katangas område. Luna, lat., månen. I rom myt. mångudinnan; grek, motsv. Selene. Lund, stiftsstad i v. Skåne, 17 km n.ö. om Malmö, 52 360 inv. Ca 1060 biskopssäte, 1103 ärkebiskopssäte för Norden. Domkyrka invigd 1145. Under medeltiden många kyrkor o. kloster. Univ., handelshögsk., tekn. högsk. o. andra ut-bildningsanstalter (»Katedralskolan» med medeltida anor); kulturhistoriskt museum. Ett av landets största lasarett. Även industristad, förpackningsindustri, boktryckerier, mekaniska verkstäder m.m. - I slaget vid L. 1676 besegrades danskarna. - Se vidare Lunds domkyrka o. Lunds universitet. - L. kommun se E Sverige. Lundagård. 1. Park i Lund. - 2. Organ för Lunds univ:s studentkår, gr. 1920. Lundberg, Arne S(ören), f. 1911, ämbetsman, politiker (s). Kabinettssekr. i UD 1951-56. Chef för LKAB från 1956. Lundberg, Erik, f. 1907, nationalekonom, prof, vid Sthlms högsk. 1946 o. vid Handelshögskolan i Sthim 1965, chef för Konjunkturinstitutet 1944-55. Konjunkturer och ekonomisk politik 1953. Lundberg, Willy Maria, f. 1909, journalist o. konsumentupplysare. Lundbohm, Hjalmar, 1855-1926, geolog o. industriman, disponent för LKAB 1898-1920. Organiserade gruvdriften o. skapade samhället Kiruna. Lundbäck, Sven-Åke, f. 1948, skidlöpare. Vann 15 km i OS 1972. SM på 30 km 1971. Lundegård, Erik, pseud. Eld, f.1900, kåsör i DN sedan 1923. Lundgren, Egron, 1815-75, målare. Folklivs-skildringar i akvarell bl.a. från Spanien o. Indien. Även oljemålningar. Lundkvist, Artur, f.1906, förf. o. litt.kritiker, fil. hed.dr, Sv. akad. 1968. Primitivist, senare påverkad av surrealism o. psykoanalys. Radikal socialistisk debattör, introduktör o. övers, av modern utländsk litt. Lyrik (Agadir 1961), prosalyrik (Malinga 1952), reseböcker (Vulkanisk kontinent 1957), romaner (Vindingevals 1956). Lundkvist, Svante, f. 1919, politiker (s), riksdags-led. (AK) från 1959, konsult 1965-67, kommunikationsminister 1967-69, civilminister 1969-73, jordbruksminister från 1973. Lundquist, Birger, 1910-52, tecknare. Reportagetecknare. Bokillustratör. Lundquist, Evert, f.1904, målare, prof, vid Konsthögsk. 1960-70. Dramatiskt symbolisk färgkonst. Lundqvist, Jan-Erik, f. 1937, tennisspelare, framgångsrik i Davis Cup 1957-69 med ca 90 matcher. Många intern, segrar. 19 SM. Lunds domkyrka, romansk kyrka av sandsten, påbörjad på 1100-t. Medeltida korstolar o. konstur. Predikstol i marmor o. alabaster från 1500-t. Under koret krypta. Absidmosaik av J. Skovgaard. Lundsten, Ralph, f. 1936, tonsättare. Elektronisk musik, bl.a. Lyckomusik o. baletterna Gustav III o. Strömkarlen. Lunds universitet, gr. 1668. Sju fakulteter (inkl, odontologisk i Malmö). Lunds universitetsbibliotek, ett av Sv:s största bibliotek. Sedan 1967 univ.filial i Växjö. Lungfiskar, en grupp ålliknande sötvattensfiskar med dels gälar, dels simblåsor vilka fungerar som 471