Lunginflammation - Luxemburg andningsorgan under torrtider. Stor utbredning under devontiden; tre nutida släkten, i Sydamerika, Afrika resp. Austral. B Fiskar I, VI. Lunginflammation, pneumoni, inflammation i lungvävnaden, vanl. akut. Lungkatarr, katarr i luftrören. Lungor, en form av andningsorgan, inrättade för att uppta atmosfäriskt syre o. avge koldioxid. Förekommer hos däggdjur, fåglar o. kräldjur samt hos vissa groddjur o. fiskar. L:s byggnad varierar från groddjurens på insidan släta säckar till däggdjurens rikt veckade lungor med större syreupptagande yta. Hos de högre ryggradsdjuren bildas 1. som pariga utbuktningar från svalget, vilka förbinds med munnen genom luftstrupen o. bronkerna. - Hos människan är 1. belägna på ömse sidor om hjärtat o. genom inskärningar uppdelade i lober (2 i vänstra, 3 i högra). Vardera lungan omges av en tunn, dubbelväggig hinna, lungsäcken. Vid lungroten inträder bronker, blodkärl o. nerver. Bronkerna o. deras allt finare förgreningar i I. fördelar sig trädformigt (bonkialträdet) o. mynnar i sina yttersta grenar i tunnväggiga lungblåsor, alvepler, som är omgivna av ett nät kapillärer där gasutbytet sker. Lungsäcksinflammation, pleurit, inflammation i lungsäcken, oftast med utgjutning av vätska i denna. Lunnefågel, alkfågel med svart rygg o. vit buk samt hög o. färggrann näbb. Lever av fisk. Förekommer i Sv. i några små kolonier i Bohuslän. B Fåglar X. Lunta. L Speciellt impregnerat snöre, förr anv. vid antändning av laddningarna i eldvapen. - 2. Gammal bok; pappersbunt. Luossavaara-Kiirunavaara AB, se LKAB. Lupin, Lupinus, ett- el. fleråriga örter bland ärtväxterna med fingrade blad o. klasar av färgstarka blommor. Ca 100 arter. Blå-, gul- o. vitlupin, alla från Medelhavsområdet, odlas i Skåne som foderväxter. Även prydnadsväxter. E Blommor XI. Lupp, bikonvex lins, anv. som förstoringsglas. Lupulin, se Humle. Lurendrejare, smugglare, skojare. Lurendrejeri, även bedrägeri, fusk. Lus, se Löss. Lusaka, Zambias huvudstad. 262 000 inv. Livsmedels-, textil- o. metallindustri. Lusern, lucern, luzern, Medicago, örter bland ärtväxterna med trefingrade blad o. blommor i kort klase. Krökt el. snäckformigt vriden balja. I Sv. blålusern, M. sativa, odlad som foderväxt, gullusern, M. falcata, växer allmänt som vild, o. humlelusern, M. lupulina (gulblommig), såväl vild som odlad. E Nyttoväxter III. Lusis, Janis, f. 1939, rysk spjutkastare som vid OS placerat sig som 3:a 1964, 1 :a 1968 o. 2:a 1972. Lusitania, eng. passagerarångare, som sänktes av en tysk ubåt vid Irlands sydkust 7 maj 1915. 1 198 personer omkom. Sänkningen stärkte opinionen i USA för inträde i kriget. Luskung, härmask, ett upp till 1 m långt o. 12 cm brett tåg av små gråvita larver av sorgmyggor el. svampmyggor. Rör sig långsamt framåt på skogsmark. Ansågs förr bebåda krig. Lustgas, dikväveoxid, färglös gas, framkallar ett lustbetonat tillstånd vid inandning i små, verkar narkotiskt i större mängder. Anv. bl.a. vid förlossning. Lustmord, mord förövat för att tillfredsställa abnorm sexualdrift. Lustrum, lat., femårsperiod. Lusättika, se Sabadill. Lut, lösning av basiska ämnen, t.ex. natrium-hydroxid (natronlut), men även av andra ämnen, t.ex. sulfitlut. Luta, knäppinstrument med päronformad kropp o. ett växlande antal strängar. B Musikinstrument II. Lutande planet kallas inom mekaniken en yta som bildar vinkel med horisontalplanet. Kraft-besparande anordning. Lutfisk, torkad torsk, långa el. gråsej, som före anrättandet fått ligga i en lut av släckt kalk, soda o. vatten. Luther, Martin, 1483-1546, tysk reformator, den evangelisk-lutherska kyrkans grundare. Inträdde 1505 i ett augustinkloster i Erfurt, prästvigdes 1507 o. blev senare prof, i filosofi i Wittenberg. Av betydelse för L:s utveckling till reformator blev hans insikt att frälsning inte vinns genom egna ansträngningar o. goda gärningar utan genom tron på Guds nåd (rättfärdiggörelsen genom tron). L:s 95 teser mot avlaten, anslagna 31 okt. 1517 på slottskyrkodörren i Wittenberg, ledde till hans bannlysning 1521; s.å. förklarade riksdagen i Worms L. o. hans anhängare i akt (Wormsediktet). I sin fristad på slottet i Wartburg fortsatte L. sitt omfattande författarskap: Om en kristen människas frihet 1520, NT på tyska 1522, katekeserna 1529, Schmalkaldiska artiklarna 1537, psalmer (Vår Gud är oss en väldig borg) m.m. 1525 g.m. Katharina von Bora. -Reformationen spred sig hastigt. L. utformade ett evangeliskt kyrkoliv, klart skilt från bl.a. de schweiziska reformatorernas. I samråd med L. skrev Melankton 1530 Augsburgska bekännelsen. Lutherhjälpen, sv. kyrkans äldsta hjälporganisation. Insamlade medel anslås i huvudsak till Lutherska världsförbundet, vars sv. sektion utgör L:s styrelse. Lutherska världsförbundet, bildat i Lund 1947 som efterföljare till Lutherska världskonventet, stiftat 1923. Har bl.a. till uppgift att upprätthålla trosgemenskapen o. bekännelsen inom de lutherska kyrkorna. Generalförsamling vart sjätte år. Sekretariat i Genève. Luthuli, Albert, »Chief L.», 1899-1967, sydafrikansk nationalistledare, president för ANC 1952, arresterades flera ggr o. förvisades slutligen till landsbygden. Som förespråkare för icke vålds-principen fick han Nobels fredspris 1960. tutostawski, Witold, f. 1913, polsk komp., en av samtidens främsta. Konsert för orkester (1954), symfonier m.m. Lux, Ix, enhet för belysningsstyrka: den belysning som ljusflödet 1 lumen ger på en yta av 1 m . Luxation, urledvridning. Luxemburg, fr. Luxembourg, självständigt stor-hertigdöme (sedan 900-t.), mellan Belgien, Tyskl. o. Frankr. 2 586 km2, 340 000 inv., katoliker; off. språk luxemburgska, en tysk dialekt. Järnmalm, järnindustri. Jordbruk, vin- o. fruktodling. Huvudstad Luxemburg, 76 000 inv., med gotisk katedral, renässansslott; säte för Europeiska kol- 472