Lärdomshistoria - Lönegrad år. inkl, en praktiktermin. Genomgång av vissa linjer i gymnasieskolan ger kompetens för inträde. Lärdomshistoria, vetenskapen om forskningsgrenarnas utvecklingshistoria. Lärft, tvåskaftsväv, vanl. av bomull el. lin. Ex: lakanslärft, linnelärft. Lärkor, en grupp tättingar vars baktå ofta är försedd med en sporrelik klo. Vanl. markfåglar. Hanen sjunger i luften. Främst i Gamla världen. I Sv. ca 16-20 cm långa, vanl. gråbrunspräckliga arter: sånglärka el. vanlig lärka, allm. i hela landet, flyttfågel; trädlärka, med gulvitt streck över ögat o. kort fjädertofs, s. o. mell. Sv., flyttfågel; tofslärka, med lång, spetsig tofs, s. Sv., stannfågel; berglärka, med 2 små, svarta tofsar, häckar i fjällen, övervintrar bl.a. i s. Sv. E Fåglar IV, VI. Lärkträd, lärk, Lqrix decidua, barrträd med pyramidformig krona. Max. 50 m högt. Mjuka barr i knippen, som fälls på hösten. Alperna o. Karpaterna. Hos oss odlat som park- o. skogsträd. Även sibirisk lärk, L. sibirica, odlas i Sv. Rödaktig, hartsrik ved, anv. som virke. E Träd II. Lärling, den som i arbetsgivarens tjänst utbildas i ett yrke. Läroboksnämnden, Statens läroboksnämnd (1938), granskar läroböcker, avsedda för skolbruk vid de läroanstalter som lyder under Skolöverstyrelsen. Lärodikt, undervisande el. sedelärande dikt. Läroplan innehåller föreskrifter om det antal timmar som skall anslås åt varje ämne per vecka o. läsår (timplan) samt kursföreskrifter o. anvisningar för undervisningen (kursplan). Läroverk, högre läroanstalt; 1. som omfattade både realskola o. gymnasium kallades 1878-1966 högre allmänt läroverk. I Sv. finns några få statsunderstödda privatläroverk, varav en del internat. Läsare, urspr. benämning på allvarliga kristna i 1700-t:s Sv., som samlades till gemensam bibelläsning; nu om frikyrklig i allmänhet. Läs- och skrivsvårigheter, modern term för ordblindhet. Läst, modell på vilken skodon tillverkas. Lättmetall, metaller med spec. vikt under 4,5. Ex: aluminium o. dess legeringar. Lödning, sammanfogning av metalldelar genom uppvärmning o. tillsats av en lödmetall (lod) som har lägre smältpunkt än grundmaterialet, sker i ugn el. med lödkolv el. låga. Löfberg, Bertil, f. 1923, politiker (s), statssekr. i civildep. 1962-69, konsult i finansdep. från 1969, riksdagsled. från 1971. Löfgren, Anna-Lena, f. 1944, populärsångerska med upprepade skivsuccéer. Löja, en max. 20 cm lång karpfisk. Söt- o. brack-vatten i s. och ö. Sv. Agnfisk. E Fiskar VI. Löjrom, se Sikar. Lgjtnant, inom sv. krigsmakten kompaniofficers-grad mellan fänrik o. kapten. E Gradbeteckningar. Löjtnantshjärta, lyrblomma, Dicentra spectqbilis, flerårig, ca meterhög ört med skära, hjärtlika blommor i bågböjda, ensidiga klasar. Försommaren. Från Östasien. Prydnadsväxt. E Blommor X. Lök. 1. Kort jordstam omgiven av köttiga lågblad, lökfjäll, i vilka upplagsnäring inlagras för LÖK 1-7 Några vanliga lökar: 1 vitlök, 2 portugisisk lök, 3 scharlottenlök. 4 rödlök, 5 syltlök, 6 purjolök, 7 gräslök. Rutan: En lök är samtidigt ett viloorgan och ett förökningsorgan. 8 På hösten består löken av en lökstam med birötter. På stammen sitter en större knopp som skall bli nästa års blommor och blad, samt näringsrika lökblad. I lökbladens veck knoppar till en ny generation lökar. 9 När skottet om våren skjuter upp, hämtar det näring från lökbladen (prickade pilen), medan nylökarna får sin upplagsnäring från bladen i den uppvuxna plantan (heldragna pilar). 10 När plantan vissnar har nylöks-knoppen vuxit. 11 Under hösten och förvintern mognar nästa års lök. att användas vid bildningen av nya blad o. blomskott nästa vegetationsperiod. Lökväxter är vanliga inom fam. lilje-, narciss- o. svärdslilje-växter. E - 2. Allium, lökväxter bland liljeväxterna, ca 270 arter, typiskt lökdoftande av en flyktig olja. Flockar av vita, gula el. röda, sex-taliga blommor. I Sv. 7 vilda arter, bl.a. ramslök, A. ursinum, i lundar samt på torr gräsmark backlök, A. olerqceum, o. gräslök. Som krydd- o. näringsväxter odlas utom gräslök: purjolök, schalottenlök, vitlök samt rödlök (se dessa ord). E, även E Nyttoväxter II. Löneglidning, skillnaden mellan faktiskt intjänad o. avtalsmässigt överenskommen löneökning. Inträffar särskilt vid ackordsarbete o. vid brist på arbetskraft. Lönegrad, löneplacering för viss befattning enl. det statliga el. kommunala lönesystemet. Det förra omfattar fyra löneplaner: Ä, B, C o. U. A är indelad i tre dyrortsgrupper o. har 30 lönegrader, var o. en med fyra löneklasser (den lägsta med samma nummer som lönegraden = 33 löne- 475