Långboll - Lärarhögskola Långboll, gammalt sv. bollspel för två lag med liten massiv boll o. slagträ. Ett liknande, förenklat spel är lyrboll. Långfredag, Jesu korsfästelsedag, fredagen före påsk. I katolska kyrkan fastedag men ej helgdag. Långhalsar. E Kräftdjur. Långholmen, ö i Mälaren inom Sthlm. Med L. åsyftas vanl. Centralfängelset på v. delen av ön. Långhorningar, bockbaggar, en grupp skalbaggar med långsträckt kropp o. ofta mycket långa antenner. Ca 13 000 arter. I Sv. bl.a. ekbock, husbock o. timmerman. Långmjölk, tätmjölk, seg form av mjölk, uppkommen genom inverkan av vissa bakterier, som bl.a. förekommer på tätört. Långrev, backa, fiskeredskap bestående av en lång lina, vid vilken ett stort antal krokar är fästade med tafsar. Långsynthet, översynthet, oförmåga att klart urskilja föremål på nära håll. Motsvaras hos äldre människor av ålderssynthet. Korrigeras med konvexa glas. Långvåg, elektromagnetiska vågor med en våglängd över 1 000 m. Lånord, låneord, inom språkv. ord som upptagits från andra språk. Mots: arvord. L. som ej helt anpassats efter det låntagande språket kallas ofta främmande ord. Lårben, lårets benstomme. Dess övre del, lårbenshalsen, ledar mot bäckenet. Låring, ett fartygs sida mellan mittlinjen o. övergången till akterspegeln. Lås. En vanlig stängningsanordning är tillhållar-låset, i vilket rörliga spärrar lyfts till olika höjd av nyckelaxet, varefter regelkolven kan manövreras med nyckeln. Cylinderlåset består av en yttre fast o. en inre med nyckelspår försedd cylinder, som kan vridas sedan nyckeln lyft upp en rad tudelade stift i båda cylindrarna. Komhina-tionslås har i stället för nyckel ett antal skivor, som endast vid viss samtidig inställning med en ratt öppnar låset. Läckö, Leckö, kungsgård o. slott i n. Västergötland på en udde i Vänern. Urspr. (1300-t.) biskopsresidens. Nuv. utseende o. barockinredning från 1600-t. Läder, djurhud som förädlats genom garvning. Läderlappar, annat namn på fladdermöss. Lägel, kärl (skinnsäck) för vin el. vatten. Lägerskola, undervisning i ett gemensamt läger, varvid en trakts djurliv, historiska minnen o. kommunala organisation studeras av en klass. Lägg. 1. Visst antal blad i en handskrift, motsv. arken i en bok. - 2. I följd inhäftade tidningsnummer (tidningslägg). - 3. Underben; hos slaktad boskap skänken o. bakre delen av låret. E Styckning. Lämlar, lemlar, en grupp råttartade gnagare med kort o. tjock kropp, korta ben o. kort svans. Hit hör fjällämmeln (se d.o.) o. skogslämmeln (ca 9 cm), som påträffas i s. Norrland o. n. Svealand. E Gnagare. Län. 1. Under feodaitiden område som lydde under kungen o. förvaltades av länsherre, i Sv. även hertigdömen till yngre linjer av kungahuset. - 2. I Sv. o. Finl. (enl. 1634 års regeringsform) större område för den högsta statliga lokala förvaltningen. Sv. har f.n. 24 län men en nedskärning av antalet har diskuterats. Se vidare Länsstyrelse. E Sverige. Länd, den del av ryggen som ligger mellan bröstkorgen o. korsbenet. E Häst. Längd. 1. Längdgrad, se Longitud. - 2. Auktoriserad o. fullständig förteckning över personer, vilken redovisar vissa rättsliga förhållanden. Ex: röstlängd. Längdhopp, se Fri idrott. Länkarna, Sällskapet Länkarna, lokala sammanslutningar av f.d. alkoholister med syfte att från medlemmarnas egna erfarenheter söka hjälpa alkoholmissbrukare. Första sv. föreningen 1945. Läns. E Segelsport I. Länsläkare, statsanställd läkare med vissa kontrollfunktioner för statens räkning; motsvaras i Gbg o. Malmö av förste stadsläkare. Länsman, kronolänsman, förr åklagare på landsbygden. Upphörde 1917. Länspolischef, tjänsteman inom en länsstyrelse, som leder polisverksamheten i länet. Ersatte 1965 landsfogdarna som polischefer. Länsrätt, förvaltningsdomstol i varje län som beslutar om återkallelse av körkort o. trafikkort samt behandlar mål rörande nykterhets- o. barnavårdslagen. Länsskatterätt, förvaltningsdomstol i varje län som behandlar skatte-, taxerings-, uppbörds- o. folkbokföringsmål. Länsskolnämnd, regional statlig tillsynsmyndighet under Skolöverstyrelsen för skolväsendet i ett län. Vid I. tjänstgör skolinspektörer, av vilka en är länsskolinspektör o. chef för nämndens kansli. Länsstyrelse, före 1918 kallad K.M:ts (Konungens) befallningshavande, förk. K.B., den statliga lokalförvaltningens huvudorgan. Har som chef en landshövding, vars närmaste ämbetsmän är landssekreteraren, som förestår landskansliet, o. landskamreraren, som förestår landskontoret. L. ansvarar för ordning o. säkerhet inom länet o. civilförsvaret, övervakar taxering, vägväsende, lagligheten av kommunernas beslut m.m. - L. motsvarades till 1968 i Sthlm av överståthållar-ämbetet. Länsåkiagare, åklagare som inom ett län utövar ledning o. tillsyn över åklagarväsendet; i Sthlm, Gbg o. Malmö överåklagare. L. handlägger även särsk. kvalificerade mål o. handhar prövning av vissa åtalsfrågor betr, ungdom. Efterträdde 1965 landsfogde i åklagarfunktionen. Länsöverdirektör, titel för den »biträdande landshövdingen» i Sthlms län. Tillkom vid årsskiftet 1967-68. Läppblommiga, kransblommiga, Labiatae, två-hjärtbladig växtfamilj med ca 3 500 arter. Orter el. halvbuskar med korsvis motsatta blad o. tvåläppiga blommor i knippen i bladvecken. Många arter innehåller aromatiska oljor, t.ex. rosmarin, lavendel, mynta. Hit hör bl.a. plister- o. dånsläktena. E Blommor IV. Läppning, metod inom verkstadsindustrin för slipande finbearbetning. Lärarhögskola, statlig undervisningsanstalt för utbildning av lärare. L. i Linköping, Malmö, Gbg, Sthlm, Umeå o. Uppsala både för klasslärare o. praktisk-pedagogisk utbildning för äm-neslärare. Utbildning av enbart klasslärare vid 1. i Falun, Gävle, Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Luleå o. Växjö. Utbildningstiden är för lågstadielärare (småskollärare) 2 1/2 år, för mellanstadielärare (folkskollärare) 3 474