Massenet - Matriarkat MATEMATIK ■ Matematiska tecken + addition - subtraktion • el. x multiplikation : el. bråkstreck division = lika med = identiskt lika med + icke lika med ungefär lika med > större än < mindre än > större än el. lika med mindre än el. lika med ~ likformig med = kongruent med ± vinkelrät mot f roten S summan f integralen •' alltså =■ medför £ delmängd c äkta delmängd n snitt U union °° oändligheten % procent promille ° grad minut ' sekund Massenet [masnä], Jules, 1842-1912, fransk operakomp. Manon 1884, Thais 1894. Massine [-sin el. mjasin], Leonide, f. 1896, rysk dansör o. koreograf. Vid Ryska baletten 1913-21, 1924-28, senare verksam bl.a. i USA o. Engl. Introducerade den symfoniska baletten. Gaité paris ienne 1938. Massiv, alltigenom av samma ämne, gedigen, kompakt; tung, stadig; sammanhängande bergområde, fjällkomplex. Massmedier, massmedia, sammanfattande benämning på tidningar, böcker, radio o. TV. Masspektrograf, masspektrometer, apparat som särskiljer laddade partiklar efter deras olika massor med hjälp av elektriska el. magnetiska fält. Massuggestion, suggestion som griper omkring sig i en folkmassa o. sätter känslosvallet i rörelse. Masspsykos, stegrad m., t.ex. vid upplopp o. religiösa möten. Massör, fem. massös, person som ger massage. Master, eng., husbonde, herre, mästare; förr av tjänarna anv. titel för son i huset (ex: Master John); vid jakt el. tävling: ledare av jaktlopp, farthållare. Masters, Edgar Lee, 1869-1950, amer. skald, advokat. Genom Spoon River antologien 1915 blev M. en av den moderna lyrikens förgrundsgestalter. Mastodonter, en grupp utdöda elefantdjur från tertiärtiden. Äldre former hade betar i både över-och underkäken. - Mastodont i överförd betydelse: jätte, koloss. Mastroianni, Marcello, f. 1924, ital. filmskådesp. Det ljuva livet 1959, Natten 1960, Skilsmässa på italienska 1961. Masturbation, onani. Verb: masturbera. Masugn, ugn för reduktion av järnmalm till tackjärn. E Järn. Masur, missbildning med hård flammig struktur, som kan förekomma i veden hos björk, alm, lind, lönn. Anv. till möbler. Masuren [-zoran], sjörikt landskap i n.ö. Polen. I M. besegrades ryssarna flera ggr av tyskarna under l:a världskr., bl.a. vid Tannenberg (1914). Masverk, gotiskt spröjsverk, ofta utfört i stiliserad blomsterform (rosverk), trepass el. fyrpass. Jfr Rosettfönster. Matadpr, tjurfäktare (den toreador som dödar tjuren); rik, mäktig man. E Dräkt II. Mata Hari, 'dagens öga’, solen, malajiskt namn på Margareta Zelle, 1876-1917, dansös av nederl. börd, spion för tyskarnas räkning i Paris under l:a världskr. Arkebuserad. Match, tävling, parti, omgång. Mate, matte, paraguayte, ett grönt te som fås av de koffeinhaltiga grenarna o. bladen av yerbaträdet, llex paraguariensis. Argentina o. Paraguay. Matelassé [mattlasse], vaddering, varvid 2 tyger stickas ihop på var sida om ett vaddskikt till ett reliefmönster. Matematik, läran om tal o. storheter o. deras förhållande. Några viktiga grenar av elementär m.: aritmetiken löser problem med siffror; algebran är ett slags abstrakt aritmetik som arbetar med bokstäver i st.f. siffror; geometrin behandlar rumsstorheter; analytisk geometri är en tillämpning av algebran på geometrin, varvid ekvationer ersätter kurvor, plan etc.; trigonometri är en utveckling av triangelns geometri som har stor praktisk betydelse; funktionsläran (differential- o. integralkalkyl) använder gränsvärden för kvoterna mellan mycket små storheter för att studera kurvor, finna maxima o. minima m.m. II Mater, lat., 'moder’. M. dolorpsa, 'den sorgtyngda modern’, i konsten jungfru Maria sörjande sin döde son. Materia, materie, ämne. Inom äldre filos, det rumfyllande ämne varav de kroppsliga tingen består (mots: det andliga el. själsliga). Enligt modern naturvetenskap är m. en form av energi som kan övergå i andra energiformer, t.ex. ljus, o. på nytt uppkomma ur dessa. Material, plur. material(ier), råämne, (obearbetat) stoff; i plur. o. sammansättningar ibl.: redskap, tillbehör. Materialisation, förkroppsligande (av ande). Materialisera, förkroppsliga, ge verklig gestalt. Materialism. 1. Teoretisk m., världsåskådning, för vilken den materiella verkligheten är den enda verkliga. - 2. Praktisk m., livsinställning som lägger största vikten vid de materiella värdena. - 3. Dialektisk m., förk. diamat, kommunismens filos, grundval, där materialismens principer kombineras med Hegels tanke på en utveckling genom motsatser (tes-antites-syntes). - Materialist, anhängare av m.; krass o. jordbunden människa. Mots: idealist. Materie, detsamma som materia (se d.o.). Materiel, redskap, yttre hjälpmedel. Materiell, kroppslig, som rör materian (mots: andlig); ibl.: som rör innehållet (mots: formell). Maternell, moder-, på mödernet. Mathsson, Bruno, f. 1907, arkitekt o. möbelkonstruktör. Slog igenom 1936 med stolar i böjlimmat trä. E Stilar VI. Matiné, (efter)middagsföreställning. Matisse [-iss], Henri, 1869-1954, fransk målare med dekorativt syftande expressionism o. subtila färgställningar. Ledare för fauvisterna, inflytelserik lärare. Även teckningar, grafik o. skulptur. Matjessill [matt-], kryddad o. sockersaltad islandssill. Matjord, det mullrika översta markskiktet i odlade jordar. Matriarkat, 'mödravälde’, kvinnoregemente. Matrilinitet, seden att räkna släktskap o. ta arv bara på mödernet; äldste morbrodern är då vanl. familjens överhuvud. 488