Mont-Cenis - Morell Mont-Cenis [må^sani], pass i franska Väst-alperna. 2 084 m ö.h. (Mont-)Cenistunneln mellan Frankr. o. Italien byggd 1861-70, är 13,6 km lång. Monte, ital., sp., berg. Monte Carlo, stad i Monaco. Spelbank (Casino) gr. 1853. - Monte Carlo-rallyt, årlig rallytävling för bilar med start på olika platser i Europa med mål o. sluttävling i Monaco. Monacos Grand Prix, körs med formel 1-bilar på M:s gator. Ingår i förar-VM. Montelius, Oscar, 1843-1921, fornforskare, prof., riksantikvarie 1907-13, Sv. akad. 1917. Banbrytande arkeologisk tidsbestämningsmetod. Sveriges forntid 1874. E Arkeologi. Montenegro, delrep. i Jugosl. 13 800 km2, 530 000 inv. Huvudstad Titograd, 55 000 inv. Mest bergstrakter. - M. styrdes länge av en furstbiskop, blev kungarike 1910 o. inlemmat i Jugosl. 1918. K Balkanhalvön. Monter, utställningsskåp, helt el. delvis av glas, de Montesquieu [må^täskiö], Charles de Secondat, 1689-1755, baron, fransk politisk tänkare o. förf. Upplysningsman. Samhällssatiren Persiska brev 1721. Av grundläggande betydelse för samhällsteorin blev Om lagarnas anda 1748, som framlägger maktfördelningsläran (se d.o.) o. ställer samhällets organisation i relation till skilda klimatförhållanden (klimatläran). Montessori [-så-], Maria, 1870-1952, ital. läkare o. barnpedagog. Montessorimetoden (för undervisning av förskolebarn) ger intellektuell träning genom planmässig aktivitetsträning. Monteverdi, Claudio, 1567-1643, ital. operakomp. Orfeo 1607, Poppeas kröning 1642. Även kyrkomusik, bl.a. Maria-vespern 1610. Montevideo, huvudstad i Uruguay, Sydamerika. 1,3 milj. inv. Hamn- o. handelsstad. Livsmedelsindustri. Univ. Montezuma, 1466-1520, den siste aztekkungen i Mexico. Underkastade sig spanjorerna (Cortés) 1519. Montgolfier [må^gålfjej, Joseph Michel, 1740-1810, o. Jacques Etienne, 1745-99, bröder, franska fysiker o. industrimän, tillverkade varm-luftsballonger, montgolfierer (1780-t.) E Luftballong. Montgomery, Bernard Law, f. 1887, viscount M. of Alamein (1946), britt, fältmarskalk 1944. Besegrade med 8:e armén den tyska Afrikakåren under Rommel vid El Alamein 1942. Memoarer 1958. Montmartre [må’martr], högt belägen stadsdel i Paris på Seines högra strand, förr konstnärernas speciella tillhåll. Nöjescentrum. Montparnasse [må°parnass], stadsdel i Paris, på Seines vänstra strand, konstnärskvarter. Montpellier [må°pälje], stad i s. Frankr. 162 000 inv. Univ. (1289), katedral (1300-t.). Muse'e Fabre, bl.a. fransk 1800-talskonst. Montreal [måntriål], hamn- o. industristad i ö. Canada. Landets största stad. 2,2 milj, inv., med förstäder 2,4 milj. Engelsk- resp, franskspråkigt univ. Montreux [må’trö], schweizisk turist- o. kurort vid Genèvesjön. 23 000 inv. Årlig TV-festival. Internat. konferensort. Mont-Saint-Michel [må’-sä’-misjäll], en klippö i Saint-Malobukten, n. Frankr., med benediktin-kloster gr. 709, nu museum. Montserrat, britt, koloni o. ö i Små Antillerna, Västindien. 83 km2, 15 000 inv. Monument, minnesmärke, minnesvård. Monumental, storslagen. Monumentalitet, storslagenhet. Monumentalkonst, konst i stort format. Monumentum aere perennius, lat., 'minnesvård varaktigare än bronsen’ (Horatius om sin diktargärning). Mo och Domsjö AB, Örnsköldsvik, gr. 1873, koncern som tillverkar massa- o. pappers-produkter, kem. produkter, sågade trävaror o. trähus. Dotterbolag: Svenska Oljeslageri AB, Cellvabruken AB m.fl. Moore, George Edward, 1873-1958, eng. filosof, avvisade den subjektivistisk-idealistiska kunskapsteorin, pionjär för nyrealismen. Moore, Henry, f. 1898, eng. skulptör, den moderna eng. skulpturens största namn. Monumental, halvabstrakt form. Moore, James, f. 1930, amer. dansör o. koreograf, balettchef vid Operan i Sthlm från 1972. Moped, lätt motorcykel; cylindervolym högst 50 cm’, max.-hastighet 30 km/h. Mops, trubbnosig dvärghund från Östasien med kort, mjuk päls. Grå, brun el. svart. Vikt 6-8 kg. Mora, centralort för n. Dalarna, 7 890 inv. Handel o. mekaniska verkstäder. Traditions-medveten hemslöjd, turistort vid Siljan med rika kulturminnen. Målplats för Vasaloppet. - M. kommun se E Sverige. Moral, sedlighet, uppfattning om rätt o. orätt; sedelära, etik; hos soldater: stridsvilja, disciplin; andemening, lärdom (sensmoral). Moralisera, komma med moraliska omdömen el. förmaningar. Moralisk, som gäller m., sedlig, som grundar sig på sedelagen. Moralfilosofi, detsamma som etik. Moralisk upprustning, eng. Moral Rearmament, MRA, internat., konfessionellt obunden religiös rörelse med centrum i Caux i Schweiz. Utgör en fortsättning på Oxfordgrupprörelsen. Moralist, sedelärare; moralpredikant. Moralitet, senmedeltida drama med religiös, moraliserande tendens där allegoriska gestalter personifierar dygder o. laster. Moras, träskmark, sumpområde. Mora stenar, stensättning på Mora äng, s. om Uppsala, där under äldre medeltid kungavalen ägde rum. Moratorium, anstånd med betalning av skuld. Moravia, Alberto, f.1907, ital. förf. Psykologiska romaner, t.ex. Agostino 1945, Romarinnan 1947. Skicklig novellist. Morbid, osund, sjuklig. Morbiditet, sjuklighet; sjukdomsfrekvens. Mord, att beröva annan människa livet. Bestraffas med fängelse i tio år el. på livstid. Mordbrand, avsiktligt anlagd brand som innebär fara för annans liv el. förstörelse av egendom. More [må], latiniserat Morus, sir Thomas, 1478-1535, eng. statsman, filosof, förf., lordkansler 1529-32. Ivrig katolik, avrättad efter konflikt med Henrik VIII, helgonförklarad 1935. Utopia, 1516, skildrar en idealstat med egendomsgemenskap o. tankefrihet. Moreau [mårå], Jeanne, f. 1928, fransk skådesp. Filmer: Natten 1960, Jules och Jim 1961, Viva Maria 1965. E Film VII. Morell, se Körsbär. 506