Näktergal - Nääs stora blommor o. sköldlika, läderartade blad. Vanliga i Sv. är gul näckros, Nuphar luteum, o. vit näckros, Nymphaea qlba. Av den senare förekommer rödblommande, fridlysta former i Tiveden. I Amazonasområdet finns jättenäckros, Victoria regia, vars blad är uppåtvikta o. blir 2 m breda. E Blommor VII. Näktergal, en trastfågel (18 cm), brun ovansida, gråvit undersida, rödaktig stjärt. Lever i täta busksnår. Klangfull sång om natten. S. o. mell. Sv. Flyttfågel. E Fåglar V. Nämnare, divisor, det tal i ett bråk som anger i hur många delar helheten är delad, t.ex. 5 i 2/5. Jfr Täljare. Nämnd, samling personer som valts för ett visst uppdrag. - 1. Folkvalda, icke juridiskt utbildade ledamöter i en underdomstol. Antalet nämndemän var urspr. 12 (tolvmän). - 2. Namn på vissa förvaltningsorgan, t.ex. socialnämnd. Nämnden för svensk språkvård, gr. 1944 av olika organisationer med uppgift att utöva språkvårdande verksamhet o. främja nord, samarbete på språkområdet. Har i Sthlm rådfrågningsbyrån Institutet för svensk språkvård. Näringsfrihet, rätt att utan hinder från myndighet fritt välja yrke el. näringsfång. I Sv. infördes näringsfrihetens princip med skråväsendets avskaffande 1846 o. genom förordning 1864. Dess tillämpning är dock på olika sätt begränsad, bl.a. genom statliga monopol. Näringsfrihetsombudsmannen, se NO. Näringskedja, serie av organismer genom vilka energi passerar i form av föda. E Näringslivets granskningsnämnd, gr. 1944, kontrollerar penninginsamlingar; godkänd insamling får använda postgironummer i serien 90 00 00 - 99 90 00. Näringsämnen omfattar äggviteämnen (proteiner), fetter, kolhydrater, salter, spårämnen o. vitaminer. Näringsvärdet, energivärdet, är den värmemängd som ett näringsämne ger vid förbränning o. räknas traditionellt i 'kalorier’, som oegentligt betecknar kilokalorier (kcal; 1 kcal= 1 000 cal). Numera anges energivärdet även i kilojoule (kJ; kJ = 1 000 joule). Vid förbränning i kroppen av 1 g äggviteämnen eller 1 g kolhydrat frigörs 4,1 kcal (17 kJ) och vid förbränning av 1 g fett 9,3 kcal (39 kJ). Övriga näringsämnen saknar egentligt förbfänningsvärde men är dock nödvändiga för organismen i små mängder. Människans näringsbehov växlar med bl.a. ålder o. sysselsättning. Se även Vitaminer. E Närke, Svealands minsta landskap. 4 183 km2, 171 614 inv. Ingår i Örebro län. Lågland, omgivet av Kilsbergen, Tiveden, Tylöskog, Käglan. Jord-, skogs- o. bergsbruk. Medelpunkt för sv. skoindustri. Skifferolja vid Kvarntorp. Närmevärde, approximativt värde, ungefärligt värde, som i praktiska fall ersätter det exakta värdet av en mat. storhet. Jfr Avrundning. Närsalter, salter som växterna använder bl.a. för sin syntes av organiska ämnen. Närsynthet, synrubbning med tillfredsställande synskärpa bara på nära håll. Korrigeras med konkava glas. Näsa, andningsvägarnas översta del. Bakom den yttre delen finns näshålan, där bl.a. tårkanalerna mynnar. Hålan delas i två rum av nässkiljeväggen o. dess yta ökas genom tre framspringande bildningar, näsmusslorna, på vardera av hålans sidoväggar. Näsans yttre del har som stomme näsbenet o. näsbrosket. Näsapa, en brokigt färgad östapa. Längd ca 1,5 m (varav hälften svans). Hanen har en lång näsa, vilken tjänstgör som resonansorgan för djurets dova läten. Flockdjur. Borneos skogar. E Apor. Näsbjörnar, en grupp halvbjörnar med mårdlik kropp. Längd ca 1 m, varav hälften svans. Tryn-lik nos. Skickliga trädklättrare. Syd-, Central- o. s. Nordamerika. Näsblödning, näsblod, blödning från näsans slemhinna, vanl. genom bristningar i vener i främre nässkiljeväggen. Näshornsfåglar, hornfåglar, en grupp blåkråk-fåglar med ca 50 arter i Asiens o. Afrikas tropiska områden. Främst svarta o. vita. Näbben är lång o. tjock samt på översidan försedd med en stor, hornartad utväxt. Till de största arterna hör den indiska dubbelhornfågeln, max 120 cm, o. den afrikanska hornkorpen, max. 110 cm. E Fåglar VIII, IX. Nässeldjur, en grupp kavitetsdjur med bägarlik kroppsform. De är försedda med s.k. nässel-kapslar, vilkas giftiga brännhår vid beröring slungas ut o. förlamar bytesdjuret. Hos vissa arter förekommer generationsväxling mellan en könlös, fastsittande polyp o. en könlig, fritt simmande, klocklik s.k. medusa. Till n. hör polypdjur, maneter o. koralldjur. E Nässelfeber, allergiskt sjukdomstillstånd, kännetecknat bl.a. av små upphöjda, kliande hudutslag, s.k. nässelutslag. Nässelfjäril, en av våra vanligaste dagfjärilar. Vingarna är rödbruna med gula o. svarta fläckar o. en blå linje längs kanten. Bredd 4-5 cm. Larverna lever på nässlor. E Fjärilar I. Nässjö, industrisamhälle i n. Småland, 19 430 inv. Järnvägsknut. Möbel-, konfektions-, metall-o. skoindustri. Folkhögskola. Lasarett. - N. kommun se E Sverige. Nässlor, Urtica, en grupp nässelväxter. Ett- el. fleråriga örter med brännhår. Gröna, enkönade blommor i bladvecken. Mycket vanliga är brännässla, U. dioeca, tvåbyggare, 5-10 dm hög, o. etternässla, U. urens, sambyggare, 2-5 dm hög. Stammens bastfibrer hos flera arter användes förr till tråd o. vävnad (nättelduk). Späda skott används till soppa, nässelkål. Näsström, Gustaf, f.1899, tidningsman, konst- o. kulturhistoriker, fil. hed.dr, huvudred. ST 1956-59. Forna dagars Sverige 1941-48. Näthinnan, retina, den innersta av ögonglobens hinnor med ljuskänsliga sinnesceller: tappar o. stavar. N. omvandlar synintrycken till nervimpulser, som via synnerven når hjärnans syncentrum. Nätmage, se Idisslare. Nätorm, se Pytonormar. Näver, den vita, sega ytterbarken hos björk. Näveväxter, Geraniqceae, tvåhjärtbladig växt-fam. med ca 650 arter. Hit hör bl.a. pelargonia o. midsommarblomster. Nävrätt, rätt att själv med våld utkräva en rättighet. Ägde viss laglighet under medeltiden, numera förbjuden. Nääs, Näs, gods i v. Västergötland, slott från 1700-t. Här startade 1874 Nääs slöjdseminarium. 554